The Favourite (2018)

The favourite är den första film av grekiske regissören Yorgos Lanthimos jag sett. Han har ett rykte om sig att göra lite annorlunda filmer, många anses lite besvärliga men intressanta. Därför var det en liten överraskning att The favourite är ett ganska ordinärt kostymdrama. Dialogen känns mycket modern och jag undrar om den är anakronistisk, något som vi diskuterade utan entydig slutsats efter filmen. Annars är filmen som jag väntade mig. Det som sticker ut är det gedigna hantverket och att filmen har full fokus på de tre stora kvinnliga karaktärerna.

Filmen är ett historiskt drama. Hur nära sanningen den är är oklart men som en studie i palatspolitik och en mestadels verbal duell om drottningens gunst är den förträfflig. Lady Sarah (Rachel Weisz) har Drottning Anne (Olivia Colman) i ett järngrepp genom sexuell utpressning. Allt ställs på sin ända när Abigail (Emma Stone) anländer till slottet. Hon är en släkting till Lady Sarah vars familj fallit i onåd. Istället för att hjälpa sin kusin (!) kastas Abigail åt vargarna och enda sättet för henne är att slå sig fram med näbbar och klor. Med en drottning som gillar ung len hud ges möjligheter för den yngre att aspirera på plats snett bakom den upphöjda. Låt spelet starta!

Filmen är en som en pralin fylld av allt gott man kan tänka sig. Den är fyllig, söt, salt, klibbig, mättande och ibland sliskig. Men man vill ha mer och mer och mer. Det är en riktigt häftig film och alla tre skådespelerskorna i huvudrollerna gör bra ifrån sig. Weisz är majestätisk, Colman grotesk och Stone gör sin sak som vi har sett henne göra flera gånger om nu... Rachel Weisz har de mest fantastiska kläderna på sig.

Av männen gör Nichola Hoult en höjdarinsats. Han är mycket lustig som ledare av oppositionen i Parlamentet.

Jag ger The favourite fyra lönngångar av fem möjliga.

Betyg: 4/5