Jag lyckades alltså se igenom de tekniska ojämnheterna och såg den underbara karaktären Emily. Allt eftersom filmen utvecklade sig framför mina ögon fann jag henne mer och mer bedårande och jag förfasades över hur hennes man Fred (Henry Kendall) behandlade henne. Under den sista delen av filmen fann jag den romantiska komedin snarare transformeras till ett romantiskt drama med lustig dialog. Jag fattade tycke för henne! Och då gillar man filmen mer helt enkelt. Just dialogen är en av filmens styrkor. Mycket av humorn kommer från Emily. Hon levererar citat som:
"I can't wear this! People would think we aren't married!" (när hon får en negligé från sin make)
"Oh! Sat on a knot." (ouch, antagligen inte i manus)
"I like to be shipwrecked. Not half as bad as people make it out." (efter att ha hittat baren på skeppet)
"He's really a very good sailor, but he's not used to it." (förklarar varför maken är så sjösjuk)
Detta är en av favoriterna från Hitchcocks tidiga brittiska år!
Jag snäppar upp mig och ger Rich and strange tre flådda katter av fem möjliga.
Betyg: 3+/5
Lyssna på avsnittet på shinypodden.se och våra samtal om Hitchcocks filmer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar