Bond nr 13: Octopussy
Utgivningsår: 1983Regissör: John Glen
Locations: London, Moskva, Karl-Marx-Stadt, Udaipur, East Berlin, West Berlin.
Plot: Bond undersöker mordet på 009 samt söker varför och vem som förfalskat ett Fabergé ägg som 009 hade på sig när han mördades. På sin jakt stöter Bond på en kvinnlig mästersmugglare, hennes hejdukar och en galen rysk general. Till slut måste Bond avvärja en kärnvapenexplosion.
Cast
James Bond - Roger Moore
Octopussy - Maud Adams
Magda - Kristina Wayborn
Kamal Khan - Louis Jourdan
Gobinda - Kabir Bedi
General Orlov - Steven Berkoff
Vijay - Vijay Amirtraj
M - Robert Brown
Miss Moneypenny - Lois Maxwell
Penelope Smallbone - Michaela Clavell
Q - Desmond Llewelyn
Revy
När jag var i tonåren var James Bond i Roger Moore's skepnad det bästa som fanns på film. Älskade spion var kanske den första barnförbjudna filmen jag såg på bio (sommarbion i Skärhamn). När jag var yngre höll jag Roger Moore som en bättre Bond än Sean Connery. Men nu är det nya tider. Det som är lite kul med detta projekt är att jag nu kommer återbesöka flera Bond-filmer för första gången, dvs många filmer har jag bara sett en enda gång, och det för länge sedan. Hur har de gamla filmerna och de gamla skådespelarna (i dubbel bemärkelse) stått sig?
Octopussy är den näst sista Bond-filmen med Roger Moore i huvudrollen som Bond, och Moore sjunger verkligen på sista versen. Jag vet inte om han hade en manskorsett på sig men det ser ut så i alla fall. Efter att just ha sett Connery i Dr. No och Craig i Skyfall slås man av hur "kraftig" Roger Moore var i denna film. Han var ju också en bra bit över 50 år då han spelade in filmen. Octopussy kom ut två år efter att Spielberg omdefinierat action-äventyret med Raiders of the lost ark, eller Jakten på den försvunna skatten som vi svenskar fick nöja oss med. I jämförelse med Indy's äventyr är Moore's Bond mer en action-komedi där de komiska inslagen tangerar farsens smärtsamma töntighet. Vijay's fajtande med tennisracket i en biljakt kommer snabbt på tal här. Jag kan helt enkelt konstatera att Octopussy inte åldrats med värdighet. Samtidigt har den vissa höjdpunkter, mer om det nedan, men den är fasligt ojämn.
Prologen: 4
The pre-titles sequence är intressant i denna film för att den inte hänger ihop med filmen i övrigt. Jag finner detta lite tråkigt och ett tecken på slapphet av filmmakarna. Däremot är prologen ganska kul som egen scen. Den utspelas på någon militäranläggning på Cuba. Först ser man den lustiga Fidel Castro-kopian (?) som står och flirtar med en kvinna, som snart visar sig vara Bond's medhjälpare. Sen har vi hela grejen med Bond's lilla flygplan som Q gömt i baken på en häst! Flygscenerna med Bond som undviker en dödlig missil på ett smart och effektivt sätt följer och till slut det oemotståndliga slutskämtet. Bond får orimligt nog slut på soppan i planet! Detta bara för att sätta upp skämtet:
Bond: Fill her up, please
Bondlåten + Titelsekvensen: 1
All time high sjungs av Rita Coolidge. Detta är en tämligen intetsägande smäktande ballad. Nej, den gör det inte för mig. Titelsekvensen befolkas av pistoler och nakna tjejer. Den är tråkig.
Storyn: 2
Ofokuserat och stökigt. Jag förstår faktiskt inte riktigt hur skurkarnas relationer är till varandra. Är Octopussy Kamal Khan's chef? Är general Orlov Kamal Khan's chef? Eller är Kamal Khan chef över alla? Nu behöver inte storyn vara det viktigaste i en Bond-film, men i kategorin "Storyn" bör storyn bedömmas!
Jag fann General Orlov's planer mycket diffusa. Kunde hans sätt att smuggla in en kärnvapenbomb i Västtyskland vara mer omständligt? Knappast! Och hur långsökt var inte hans förhoppning om Västs reaktion till "olyckan".
Bond får besöka Indien och några prominenta platser visas upp. Som jag förstår det var hans uppdrag att söka reda på vem som dödade 009. En liten detalj som jag fann mycket underhållande var den supersöta lilla tigerungen som någon i folkmassan på marknaden i Indien hade i famnen. Har någon annan lagt märke till det lilla gulliga? Jag kommer inte ihåg vilken scen det var.
Bondskurkarna: 7
Kamal Khan är filmens stora stjärna. Hans manér och betoning i talet är filmens klara höjdpunkt. Detta var uppiggande då det är en Bondskurk som jag inte alls kom ihåg. Egentligen kom jag inte ihåg speciellt mycket från Octopussy, bara enskilda scener eller bilder. Kamal Khan har en underbar leverans av dialogen mest hela tiden.
Kamal Khans hejduk är Gobinda. Han är stor och stark. Stackars de nötter som hamnar i hans krossande händer. Han säger inte så mycket, han stirrar mest med sina mörka ögon. Han föregick med ett år Indys antagonist Mola Ram i Indiana Jones and The Temple of the Doom.
Filmens andra stjärna i mina ögon är General Orlov som är underbart galen. Först äger han scenen i Moskva. Hade sovjeterna ett sådant "war room" tro? Det vore nåt. Senare är Orlov en central figur i actionsscenerna i och runt tåget mellan Öst- och Västberlin. Steven Berkoff är lustfylld i rollen.
Bondbrudarna: 2
Vi har faktiskt två svenska skådespelerskor med i Octopussy! Maud Adams spelar självaste Octopussy och Kristina Wayborn spelar Kamal Khan's medhjälpare Magda.
Magda har inte mycket till karisma och hon ser ut som en produkt av 80-talsidealen. Ideal som jag sedan länge lämnat bakom mig. Bond förför givetvis Magda och de delar lite champagne i sänghalmen. Ett av de roligare citaten från filmen kommer från den scenen.
Octopussy har en större roll, hon har till och med en bakgrund och personlighet vilket inte alla bondbrudar har förärats med genom åren. Jag tycker dock att hon är en fruktansvärt trist karaktär. Den lustigaste detaljen runt Octopussy är ramsan som rytmhållaren för hennes rorsmän ropar ut. Only in a Bond movie säger jag om detta skämt!
Rythm announcer: In-out, in-out, In-out.
Medhjälparna: 3
Vi får en kort, kort scen med Miss Moneypenny och hon har fått en en assistent i den finlemmade Penelope Smallbone. Lite kul, men vad blev det av henne? Var det en förberedelse till avveckling av Miss Moneypenny? Oklart!
Q får vi däremot se lite mer av då han faktiskt för ovanlighetens skull deltar i fältarbetet. Q är nära att möta liemannen men räddas av den slumpmässiga schemaläggningen av övervakningsdetaljen som han och Vijay delade på. Senare sköter Q luftballongen (!) som han och Bond av någon anledning tyckte var mest passande fortskaffningsmedel till slutbataljen.
Filmens stora medhjälpare var nu istället den tennisspelande Vijay, spelad av tennisproffset Vijay Amirtraj. Helt enligt tidsandan (tänk 80-talsactionkomedi) och i harmoni med den stil Bond-franschisen hamnat med Roger Moore som Bond, är Vijay en ren "comic relief". Han är motsvarigheten till den där lilla jobbiga killen som dyker upp i Indiana Jones and the Temple of Doom. Man kan väl välja själv om man gillar karaktären Vijay eller inte. Han kanske passar in i tendenserna till ren fars som de flörtar med i filmen. Att han sedan brutalt mördas av en av de "bad guys" komplicerar hans goofiga karaktär något.
Actionscenerna: 4
Det är absolut inget fel på mängden action i denna film. Det jagas, boxas och sparkas mest hela tiden. Kvalitén på fajtsscenerna är dock på erbarmrligt låg nivå. Kalla det "tongue in cheek" eller kalla det skräp, men scenen när Bond och Vijay jagas i en tuk-tuk och Vijay slåss med sitt tennisracket mot välbeväpnade fienden är bara för mycket. De bryter i alla fall olämpligt nog den fjärde muren där.
Annars har filmen några bra scener också. 009 flyr cirkusen. Bond flyr från the Monsoon Palace och Bond mot General Orlov och knivkastare på tåget var alla bra scener och klart sevärda.
Scenen då Octopussy's armé av kissar anfaller Kamal Khan's palats var dock inte speciellt bra. Fajtscenerna är genomskinligt luftslagsmål och anfallet görs inte på ett trovärdigt sätt. Frågan är dock om man ens ska se scenen som en actionscen eller om det egentligen är en fejk-scen som en slags "spoof" på sig själv?
En av filmens bästa actionscener är inte ens med i bild. James Bond måste ha världsrekord i snabbast sminkning av eget clownansikte! Det var action som heter duga! (Psst, denna lilla kommentar var riktad till de riktiga fantasterna som känner igen scenen...)
Filmens stora actionscen är till sist den avslutande flygplansscenen med Bond, Kamal Khan och Gobinda. Är inte detta en typisk action-scen från Moore's era som Bond? Det är några riktigt häftiga stunts som klaras av. Man ser tydligt att det är en stuntman och att han har en fallskärm, men just det betyder inte så mycket faktiskt. Jag tycker att de har gjort liknande scener bättre i Bond-serien och denna faller snart i glömska. Tyvärr.
Clip från flygscenen.
Gadgets: 5
Bond har några roliga gadgets i denna film. Kommer ni ihåg alligatorbåten? Eller pennan med syra som fräter järn? Jag gillar förstås klockan med pejlningsfunktion, radiomottagare samt en lcd skärm. Det är väl en sådan Apple håller på att utveckla just nu? Till sist får vi inte glömma luftballongen i Union Jack's färger!
Bond och Magda i sänghalmen:
Magda: I need refilling.
Bond: Hmm, of course you do.
Bond och Kamal Khan munhuggs. Observera Kamal Khans intonering i denna dialog. Mästerlig!
Kamal Khan: You seem to have this nasty habit of surviving.
James Bond: You know what they say about the fittest.
Kamal Khan: Octopussy!...
Efter Bond flytt från Kamal och hans män i djungeln:
Woman on Tour Boat: Are you with our group?
James Bond: No, ma'am, I'm with the economy tour!
Efter Vijay's viftande med tennisracket knockat några av fienden:
Vijay: Game, set and match!
[Q's mechanized version of the "Indian Rope Trick" malfunctions]
James Bond: Having trouble getting it up, Q?
Vi får en udda sista scen. Bond ligger till sängs med Octopussy, men han är bandagerad och har armen och benet i en sådan där sjukhusställning som om han hade brutna ben. När Octopussy antyder mottaglighet lösgör sig Bond från sina bojjor och omfamnar henne. Roger Moore's minspel i just denna sekvens är obetalbart. Måste ses. En bra sista scen!
[Bond is in traction]
Octopussy: I wish...
James Bond: What?
Octopussy: I wish you weren't in such a weakened condition.
[Bond releases himself from traction]
Octopussy: Oh, James.
[Bond kisses Octopussy passionately]
Octopussy: James!
Jakt i udda fordon
I Octopussy skulle jag vilja mena att jakten i udda fordon sker medelst tuk-tuk. Bond och Vijay jagas och fajtas från en sådan i filens första del.
Sammanfattning
Inklämnd mellan releaserna av Raiders och The Temple of Doom måste Octopussy haft det svettigt. Filmen är en enda röra och Roger Moore's tid som Bond är i princip över. Detta måste vara en av de svagare filmerna i serien. På plussidan får vi två bra skurkar och om man är upplagd för lite campy fun så kan man se filmen för dess komiska innehåll.
Totalsumma: 37
Betyg: 2- / 5
TrailerTrailer (fan made)
Minns när vi hyrde den här filmen som del av nånslags "fredagsmys" när jag var liten och jag såg fram emot filmstunden som tusan, kvällar som dessa var inte vardagsmat. Men filmen föll ganska platt. Jag minns också att jag tänkte att om vuxna kvinnor ska se ut och vara som dessa Bondbrudar då vill jag inte vara med, då vill jag byta värld. Sen drömde jag mardrömmar ett tag, sen gick det över.
SvaraRaderaNu när jag har några fler att jämföra med kan jag tycka att Maud Adams faktiskt var helt okej som Bondbrud.
Fredagsmys med Octopussy! Hur många armar blir det??
RaderaSkönt att höra att du kom igenom traumat!
Vilka titelsekvenser befolkas _inte_ av pistoler och nakna tjejer? ;) Återigen en bra genomgång men med Living Daylights som första barnförbjudna film har jag aldrig haft särskilt mycket till övers för Moore och hans mer farsartade Bond-attityd.
SvaraRaderaHaha, sant, sant, titelsekvenserna har väl som du påpekar ofta de ingredienserna. Jag har ju som sagt inte sett många av dessa filmer på en 20-30 år! Men det är i vilket fall låten som jag bedömer mest i denna kategori. Ibland kan titelsekvensen kanske ge en extra krydda, så som för filmen som kommer upp på bloggen imorgon tex.
RaderaDu gillar inte Moore? Stackare! Du får själv välja om jag menar honom eller dig... ;-)
Usel film, usel bond, maste glomma den igen, snarast.
SvaraRaderaVilken då?
RaderaOctopussy, sorry. Jag sag den forsta gangen i uppsala men det kan ju inta ha varit pa bio om den kom 83 sa kanske hemma hos dig? Jag minns i alla fall att docenten var med. Andra gangen jag sag den var helt nyligen; jag mindes inte sa mycket och trodde den skulle vara ok atminstone och det gjorde mig ledsen att se hur kass den ar sa nu vill jag den hastigt forgata. Lagg ut nasta film snart!
RaderaOjojoj, du brukar fånga mina små skämt i farten...
Radera"...måste glömma den igen, snarast" => "Vilken då?"
LOL
Men kul med lite extra kryddning på din Octopussy-kommentar. Såg vi den i Uppsala säger du? Jag hade nog trott att jag inte sett den sedan tidigt 80-tal, men du kan mycket väl ha rätt här.
Ah! Jag missade!! Sjalvplagning ikvall.
Radera:-)
RaderaHåller med om att detta inte är någon av de starkare Bond-filmerna, men jag är uppväxt med den och den funkar.
SvaraRaderaBondlåten - Hmm, var den SÅ dålig? Den är förvisso inte särskilt minnesvärd, men halvskön 80-tals ballad trots allt ;)
Storyn - Håller med om att storyn är ganska svag. Jag ser dock andra saker att uppskatta vid sidan om, och då funkar det bättre som helhet.
Bondskurkarna - Kamal Khan är ganska bra, och sliskig, men saknar det lilla extra i mina ögon. Gobinda är lite av en fattigmans Jaws, vilket funkar bra. General Orlov hade jag velat se mer av. Gillar oftast Steven Berkoff (oförglömlig i Snuten i Holloywood).
Bondbrudarna - Maud Adams är stabil, lugn, men lite kall och tråkig. Dock bättre än många andra. Kristina Wayborn har inte så mycket att bjuda på vid sidan om, men håller med om att det lyser 80-tal om henne.
Medhjälparna - Haha, Vijay är ganska charmig, om än corny. Men det passar in i Roger Moore-eran, det är vi nog överens om.
Gadgets - Minns att jag inte ville ha något annat till julklapp än en sån där fräck klocka! ;)
Betyg - Hmm, samma totalsumma som Dr. No, men lägre betyg? Jo, jag vet att man inte ska dra för stora slutsatser vid det. Tycker (så klart) att du gett både denna och Dr. No för låga betyg. Detta är en trea med ett litet plus i kanten. Som sagt, inte någon av de bättre, men som Bond-fan gillar man det mesta (fram till Dalton-filmerna vill säga).
Så här skrev jag om Octopussy. Notera vad jag skrev om cirkusen...
Haha, mår du illa av cirkusmusiken? Det verkar ju inte alls bra.
RaderaJag kan förstå att många Bond-filmer, speciellt de med Roger Moore ses genom ett nostalgiskt filter. Jag hade väl tänkt mig att försöka se filmerna med öppna ögon, "meet the real man" som Niska säger i Firefly.
Vi verkar gilla Orlov lika mycket men jag fann Kamal Khan som mycket underhållande också. vad tyckte du om han sätt att prata. Inte realistiskt så klart, men mycket roande.
Maud Adams må vara lugn, men hon satte inte fart på elden inom mig i alla fall.
Nej, cirkusmusiken (pajasmusik) för det verkligen att krypa i skinnet, haha. Har inget trauma sen barndomen vad gäller cirkus och clowner, men ogillar dem starkt ändå! ;)
RaderaJo, Kamal Khan är inte alls dum, och jag håller med om hans sliskiga sätt att prata, underbart.
Sant, hon är inte den sortens Bondbrud jag heller föredrar, men karaktären är ändå inte så dum (sällan man ser en så högt uppsatt Bondbrud om inte annat).
Har du varit på någon riktigt stor cirkus live någon gång? Och hur var det då när pajasmusiken satt igång?
RaderaDet är sant att Octopussy hade en mer prominent position än de flesta andra bondbrudar. Även om jag fortfarande inte förstår vem som styrde vem i skurk-triangeln.
Glömde kommentera "Totalsumma" respektive "Betyg". De går inte att jämföra, det är värden i olika dimensioner så att säga. En films betyg beror nästan enbart på känslan, hjärtat och vad magen säger. Kategorierna är som 10 pixlar i en oljemålning. Hur bra just de punkterna än är vet man inte hur bra tavlan är förrän man bedömt helheten.
RaderaNej, jag kan inte minnas att jag någonsin varit på cirkus faktiskt. Inte heller tivoli eller liknande som barn. Däremot har man väl sett lite Cirkus Scott eller liknande på TV - jobbigt.
RaderaSant, är inte heller säker på vem som var chef över vem nu. Orlov var ju åtminstone separerad från Kamal och Octopussy. Nåja, de var väl "affärspartners" helt enkelt.
Jag förstår, det kan vara samma sak inne hos mig. Bara för att en film får samma totalsumma betyder inte att de måste få samma betyg.
Ser fram emot fortsättningen! Och man blir allt lite sugen på att kolla på någon Bond igen...
Om du ska kolla om någon film och skriva om den får du gärna hojta till så kan vi synka om andan faller på...
RaderaJa, visst är den farsartad, visst är Moore lite ur refrängen, men vad rolig den är! Fyra clownansikten får den av mig.
SvaraRaderaSom jag skriver i Sammanfattningen... Man kan absolut se den som en komedi och då växer den något. Ska kanske helst ses med en, eller tre, dry martinis innanför västen...
Radera:-D
Har inte så mycket att nämna om denna film som du inte redan gjort.
SvaraRaderaFilmen är inte speciellt bra - och det märks pinsamt tydligt att det var dags att byta ut Moore.
En av de stora anledningarna att de inte gjorde detta var att den tävlade det året med Sean Connery's 'Never Say Never Again' ("Battle of the Bonds!"™) och de inte ville riskera ett nederlag genom att byta till en ny Bond.
"All Time High" - är "All Time Low".
En av de sämsta Bondlåtarna. Katastrof.
Rätt förvånande ändå eftersom det är John Barry som gjorde musiken och Tim Rice som skrev texten.
Skurkarna för mig är rätt blanka.
Visst, Berkoff spelar bra, men annars...meh.
Och jag är ju inte mycket för gadgets och denna filmen speciellt är det bara massa töntgadgets som ENBART finns för att Moore skall göra one-liners (samma sak med 'Moonraker').
Men det jag fullkommligt ÄLSKAR med denna filmen är Octopussy's backstory.
Historien om hennes far är i princip hela novellen "Octopussy".
Me like!
Men du, vilka vann "Battle of the Bonds" då? Såvitt jag kommer ihåg var "Never say never again" bättre men vem vann?
RaderaÄr det sämsta bondsången? Skönt, puh.
Töntgadgets? Nu hänger jag inte riktigt med... ;-)
Octopussy's backstory, ja. Intressant. Tur att jag nämnde den då.
Det var 'Octopussy' som vann publik/pengamässigt om jag minns rätt.
RaderaOch du minns fel om NSNA, båda är ungefär lika dåliga. ;-)
Aj då, den ska ju också behandlas. Men men, vi får väl se.
RaderaHalo, du som har koll på det mesta om detta. Vad säger du om anfallet av Octopussy och hennes kissar på palatset! Börjar i skymningen och avslutas en timmer senare mitt på dagen... Hmmmm, interesting!
RaderaAnfallet är ju för töntigt tom med för denna film.
RaderaMisstaget att det blir ljust/mörkt för snabbt är ju ett vanligt kontinuietsproblem som finns i massa filmer.
Inte snyggt gjort alls.
Hi5 på den!
RaderaPersonligen så gillar jag cirkus men här blir det för mycket av det goda. Broccoli försökte ofta av outgrundliga anledningar få med några cirkusreferenser i Bondfilmerna så Ocopussy måste ha varit lite av en våt dröm.
SvaraRaderaGillar: Tågfighten & Orlow och hur Kahn liksom smackar fram namnet Octopussy annars är det inte mycket att hurra för.
När Bond har på sig clowndräkt ja då visar verkligen franschisen vad som gäller :(
Kamal Khans sätt att säga "Octo-pussy!" är verkligen underbart. En av få höjdpunkter i filmen. Du observerade väl länken i andra citatet ovan till just den scenen då han excellerar i detta uttal!
RaderaVad menar du med sista raden. Jag kopplade inte riktigt...
Att hela Bondserien numera utvecklat sig till buskis pajaskonster.
SvaraRaderaDet var din länk som fick mig att minnas.....
Skickar med länk till mitt inlägg om filmen
http://filmitch.wordpress.com/2011/04/07/bondtema-octopussy-1983-storbr/
Jag har inte glömt bort Skyfall men håller på att sammanställa mitt eget inlägg om den filmen och vill vänta lite med att se vad du tycker.
Aha, jag förstår. Och håller med. Buskis och fars. Nej, det var inte rätt väg. Jag ser med spänning fram emot att se Moore's sista Bond? Kommer inte ihåg, men var det än värre i den?
Radera