onsdag 9 oktober 2013

The Internship (2013)



Googliness!

Varje år genomför Sveriges Ingenjörer en undersökning om den mest attraktiva arbetsgivaren. I år fann de en överlägsen vinnare... Google. Varför är Google en så populär arbetsgivare? Kan vi kanske få svaret i komedin The internship?

En sådan skulle jag vila att de hade på mitt jobb också!
Billy McMahon och Nick Campbell är två sköna dudes. De är säljare av den gamla skolan. De åker runt till butiksägare, bjuder på middag och kör sitt säljsnack. Tills de en dag abrupt förlorar sina jobb. De har sålt exklusiva klockor till återförsäljare men ingen bär ju klocka längre! Jag gör det i alla fall inte. Det svettas och kliar under armbandet och tiden kan man ju ändå kolla på sin mobil...

Jag älskade Wedding crashers från 2005. Owen Wilson och Vince Vaughn, vilka hjältar! The internship känns som en uppföljare till The wedding crashers. Wilson, Vaughn och vapendragaren Will Ferrell spelar alla samma karaktärer som de gjorde i den förra filmen även om de har andra namn i denna film.

HQ
Jag älskade som sagt Wedding crashers, och jag älskar The internship. Simpel och gedigen varmhjärtat humor duger för mig. Humor och feel good movies i en salig blandning. Vince Vaughn spelar Billy, den snacksalige, och Owen Wilson spelar Nick, hans kärlekskranke wing man. Billy kommer upp med en plan. De ansöker om praktikplats på Google's huvudkontor utanför San Fransisco.

Olika scener i denna film fick mig att tänka på filmer som Office space, Spring breakers och Old school. Men först och främst fick den mig att tro att Google kan vara det bästa ställer att jobba på i hela världen. Filmen är delvis filmad på Google's huvudkontor i Mountain View. Kan den vara sponsrad av Google också? Kanske inte, men en av grundarna är med i en cameo i slutet så den hade uppenbarligen stöd hos de högsta cheferna.

Nattklubben med hela laget
Mycket av humorn bygger på de äldre gubbarnas oförståelse för ungdomars teknik och sociala medier. Jag gillade Quiddich-matchen, nattklubbsbesöket och scenerna från Google's högkvarter.

Billy: Put the photo on the line.
Lyle: Online?

Vaughn är sitt vanliga jag, en ledare av människor och inspiratör. Owen Wilson är den mjuke killen som blir involverad i romantiska ting med Rose Byrne's Dana. Billys och Nicks team fylls ut av några för mig okända ungdomar där Tiya Sircar i rollen som Neha sticker ut mest.

Lagbild inför quiddich-matchen
Humorn är lik den i flera av Vaughns tidigare komedier och jag har inte tröttnat på den än. Du som har det ska kanske hålla dig borta från denna film, men annars kan jag varmt rekommendera denna lilla parentes.

Jag ger The internship fyra utmaningar av fem omöjliga.

Betyg: 4/5

Nooglers

14 kommentarer:

  1. Nämen oj. Oj. OJ!
    Alla betyg jag sett i ögonvrån när jag skummat förbi recensioner av denna film är typ ettor, nån enstaka tvåa och till och med en...nolla. Nu blev jag aningens mer sugen på att se filmen faktiskt.

    http://www.svt.se/kultur/film/the-internship

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hahaha. Kul länk. Kulturelitismen!

      Typisk att svensk elit-filmrecensenter hatar denna typ av film. Hade han inte givit en nolla åt Rocky IV också? Detta är anledningen till att jag inte ens kollar upp vad Svt, SR, SvD eller DN skriver om film längre. Om filmerna inte är stöpta i samma mall som filmer som "Äta sova dö" är de tydligen inte vatten värd.

      SvT kritiserar också Google mer än filmen. Hans pretto-hat mot det stora företaget är inte speciellt nyanserat tycker jag. Han klagar på homofobi. För att han vill att alla karaktärer i alla filmer ska vara lika politiskt korrekta som han som arbetar på fiiiina Svt är?

      Jag tycker filmen skämtar på bra om tekniknördar, mattesnillen som inte är så bevandrade i sociala sammanhang. Det är i kontrasten mot dem som Vaughns och Owens mer jordnära medelsvenssons ställs. Mycket lustigt kan jag låta meddela. Jag har studerat i många år med flera av de typiska karaktärerna som finns med i denna film. Allt är såklart förstärkt och förvrängt. Det är en ju SIMPEL KOMEDI för f-n.

      Och det är ett faktum att jag hade en sjutusan trevlig stund med filmen. Det är nog som jag säger, gillar man Vince Vaughn, gillar man tex Wedding crashers, då är jag säker på att man gillar denna film.

      Detta var lika korkat som att sätta en musikrecensent som gillar klassisk musik att recensera trash metal musik och låta honom förfäras över oljudet. Betyg 0 till SvT!

      Radera
    2. Jag håller med dig och samtidigt inte. ;) Att ge en film en nolla, etta eller femma i betyg gör att man på riktigt tar ställning för eller emot en film, något som ibland kan vara...jobbigt. Det är betydligt enklare att ge en film en tvåa eller trea, då kommer man undan med sin åsikt och slipper stå till svars.

      Att en SVT-recensent ger en film en nolla, en recensent som jag vanligtvis inte läser/lyssnar på men som pga just detta betyg slank igenom mediebruset, det hör verkligen inte till vanligheterna. Det känns som att han verkligen avskydde filmen. Sen är hans argument kanske inte dom tydligaste/bästa men vem är jag att kasta sten i glashus? ;)

      Det är hur som helst betydligt roligare att läsa recensioner skrivna av människor som både kan risa och rosa sådär riktigt från tårna än alla dom som ständigt ger ut mellanmjölksbetygen.

      Radera
    3. Åhhh det här med betyg alltså.
      Det känns egentligen galet svårt ibland. Jag håller med Fiffi om att det är som roligast egentligen att läsa en toksågning eller en hysterisk hyllning....men som vardande filmgloare händer det ju mer än ofta att man ser en sådan där rulle som blir lite...mellanmjölk. Ingen höjdarfilm...men tillräckligt för att man inte ska tycka den är crap.
      Lätt att det blir ett mellanbetyg då. Inte för att man inte vill ta ställning utan för att upplevelsen känns lite..."jaha ja, det var väl ok kanske..."

      Man är ju hela tiden ute efter de där upplevelserna som helst ska trigga ett intensivt betyg, och även låga betyg är ju en form av upplevelse... :-)
      Kanske måste man ha sin beskärda del av mellanmjölken för att kunna leva sig in i ytterligheterna...höga som låga...?
      Hos mig är gränsen mellan 2= ok och 3=bra den svåraste att värdera.

      Angående rullen ovan tror jag att jag kommer att gilla den, då jag gillar Vince Vaughn och framför allt den filmiska tonen som tex Wedding Crashers höll.
      Och Sahlin...han var väl tjurig redan under filmkrönikan-tiden på tv? Han känns verkligen som ett bra exempel på kultur-wannabe. Har han någon gång uppskattat en popcornsrulle eller gott-humör-trams-film...? ;-)

      Radera
  2. @Fiffi: visst är de roligare med tydliga åsikter i revyer. Men det är också roligare med överraskningar, och att en Svt-kultursnubbe slaktar en film som denna tillhör inte toppen av överraskning så att säga...

    SvaraRadera
  3. @Steffo, om du hade nöje med Weddig crashers ska du absolut ge denna en chans. Vem vet du kanske gillar den som jag, eller så har ditt tålamod med Vaughn tagit slut. Jag läser inte vad Sahlin skriver nu för tiden, har givit upp.

    SvaraRadera
  4. Är det Fredrick Sahlin som du är irriterad på? Han är min favoritrecensent när det rör sig om proffsen. Håller inte alltid med honom - långt ifrån men han är oftast klar och tydlig med varför han ogillar en film, något jag alltid uppskattat hos honom. Det finns avsevärt värre recensenter därute i mediavimlet som man ibland undrar om de sett filmen.
    Den här filmen har jag inte sett - brukade gilla W.V men på senare år har han medverkat i alltför många moralkakefilmer så numera drar jag öronen åt mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det var han, ja. Jag läser inte vad de subjektiva objektiva proffstyckarna skriver längre, men jag blev uppmärksammad på hans text av Fiffi ovan i kommentarerna. Jag har inget emot honom, han brukar väl vara ok. Men det var en så tröttsam pk sågning han gav ifrån sig denna gång. Tycker ja'rå...

      Ok, vilka av Vince Vaugh gillade du och vilka gillade du inte? Jag är nyfiken, då jag har inte riktigt uppfattat att det finns "gamla bra" och "nyare dåliga".

      Radera
  5. Nu har jag inte sett alla filmer med V.V men den senaste filmen han gjorde som var ok är Wedding Crashers 2003. Dodgeball, Zoolander (bitvis), The Cell och Old school gillar jag. Efter det har han "berikat" mitt filmliv med "gobitar" som Four Christmases, The Break up, Couples Retreat och The Watch. Jag har inget mot honom som skådis men han verkar blivit lite slö i sina val av filmer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, jag har sett alla dem utom Zoolander (bra film?). Gillar alla de du nämner som bra. Håller med om att de på den senare listan är snäppet sämre. Men jag hade inte sett trenden tills nu. Då tycker jag ändock att The internship är ett steg tillbaka till gammal god form, helt klart i klass med Dodgeball, kanske lite under Old school...

      Jag har skrivit om en del av hans filmer på bloggen:
      Four christmases 2/5
      The Watch 2/5
      The Cell 3/5

      Radera
  6. Jag har sett den här filmen nu och jag tror jag är lite kär i Fredrik Sahlin.

    SvaraRadera
  7. Det var en av manga filmer pa flyget over Atlanten. Jag mindes att min filmrecensent gett den bra betyg, sa jag valde den. Det ar en enkel opretentios komedi som fick tiden att ga snabbt. Det ar trist att hora att den svenska kultureliten inte klarar av att uppskatta en sadan film. Kanske ar dramatiken inte tillrackligt tung, skamten allfor sofistikerade, eller miljon alltfor frammande, men i slutandan sager det nog mest nagot om deras uppblasta och mycket enformiga forestallning om film. Just av den anledningen blir ocksa bloggar som denna mycket vardefulla!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man tackar för ditt stöd i höstmörkret. Jag tror att en anledning till att jag gillade den så skarpt var igenkänningsmomenten, lite på samma sätt som gjorde att jag fullkomligt älskar Office Space från 1999.

      Svenska bajsnödiga kulturelitfilmrecensenter är inte värda att diskutera mera så jag säger stopp.

      Radera