fredag 31 december 2010

A Matter Of Life And Death (1946)


Yes, Mr. Farlan, nothing is stronger than The Law in the Universe, but on Earth nothing is stronger than Love.

The Archers - den legendariska brittiska filmduon från 40- och 50-talen: Michael Powell och Emeric Pressburger. De gjorde filmer som var före sin tid, lekfulla, charmiga och utmanande. Filmspotting gjorde just en filmmarathon på flera av deras mest kända filmer och jag blev nyfiken.

"A matter of life and death" är en mycket romantisk saga. Filmen handlar om vad kärlek är, hur bevisar man den? Vad är vårt liv på jorden, vad händer efter? Vad är engelskt, vad är franskt och vad är amerikanskt?

En ung och "dashing" David Niven spelar Peter Carter, en flygare under slutet av andra världskriget. På vägen hem från bombuppdrag över Tyskland skjuts hans plan sönder och med det även hans fallskärm. Han ringer in till flygkontrollen hemma i England och får prata med June, en ung amerikanska. Inledningen av filmen, deras samtal är filmiskt guld. Den orubbliga brittiska torra humorn firar triumfer. Peter har förlikats med sitt öde. Hans plan brinner och hans fallskärm är förstörd av kulregnet. Han ska hoppa. June blir såklart bestört. Vad menar han?

Yes June, I'm bailing out. I'm bailing out but there's a catch, I've got no parachute.

Filmen klipper till när Peter sköljs upp på en engelsk strand. Han har överlevt (?). Det visar sig att "Conductor 71", den franske adelsmannen från 1700-talet missat att hämta in Peter till den andra sidan. Conductor 71 står för filmens komediinslag, och han är otroligt fransk, "quelle fantastique" skulle man kunna säga. Mycket underhållande.

Peter träffar sin June och de faller pladask för varandra. När Conductor 71 kommer för att hämta Peter, för att rätta till sitt misstag, vill Peter inte förja med. Resten av filmen handlar om dragkampen om Peters liv, och den efterföljande rättegången på andra sidan. På Peters sida står hans June och doktor Reeves som behandlar Peter för hans hallucinationer och huvudvärk i verkligheten. Åklagare är ingen mindre än Abraham Farlan - den förste amerikan som dödades av engelsmännen i det amerikanska frihetskriget.

Detta är en fantasieggande och romantisk film. Specielaeffekterna är givetvis gammalmodiga, men det gör inget. Allt passar in i sagan. Till skillnad från "The wizard from Oz" är verkligheten i färg och den andra sidan i svart vitt. Filmens inledning är jättebra och slutet är så fantastiskt ett slut bara kan vara 1946, året efter ett världskrig avslutats. Hoppfullt.

I've fallen in love with her. Her accent is foreign, but it sounds sweet to me. We were born thousands of miles apart, but we were made for each other.

"A matter of life and death" får fyra röda rosor av fem.

Betyg: 4/5


torsdag 30 december 2010

Harry Potter And The Deathly Hallows, Part 1 (2010)


Protego Totalum.

Jag såg äntligen den nya Harry Potter-filmen igår. Detta är ju som alla vet den första av två filmer som beskriver den sjunde och sista boken om Harry Potter. Detta kan mycket väl vara den bästa filmen hittills. Den är mörk, karaktärsdriven och en fantastisk inledning till slutet av sagan. Harry fyller sjutton år och den sjunde filmen är inte en barnfilm, det är en äventyrs-thriller-skräckis. Jag läste nog den sjunde boken för snabbt, för jag kom inte ihåg en hel del detaljer som fanns med i filmen. Jag behöver kanske läsa om boken, serien, vid lämpligt tillfälle...

Ända sedan den fjärde boken har det varit problematiskt med överföring av böckerna till film. Böckerna är så tjocka och därmed komplexa och med mycket karaktärsutveckling. Filmerna har varit mycket underhållande, och väldigt bra gjorda, men de har inte nått ända fram. Någon film (HP4) har varit fokuserad på actionscener, men helt glömt den intressanta utvecklingen av karaktärer och introduktion av nya. En annan film (HP6) har varit fragmenterad, som en samling mycket bra scener som kastats ihop, men saknat flytet och känslan av "magisk saga".

Tack vare det visa beslutet att dela upp den magnifika sjunde boken i två filmer slipper vi att den sista filmen blir en genomstressad historia. Handlingen i den första halvan är långsam och nästan kontemplativ. Mörkret har sänkt sig över världen där Lord Voldemort regerar. Harry, Hermione och Ron ger sig ut i den engelska ödemarken för att fly undan fienden och samtidigt försöker de lista ut hur de ska hitta och förstöra de återstående "horcruxes". Vänskapsbanden sätts på prov och tvivlet faller som en tjock våt dagg över våra hjältar.

"Hermione": Who could look at you next to the famous Harry Potter?

Filmen är dock inte utan actionscener, det fajtas både i luften, inne i London och ute på landet. The Order of the Phoenix decimeras. Folk och fä dör. Det ser bistert ut.

Gräddan av engelsk skådespelarelit fyller ut birollerna och de allra flesta är lysande. Det enda jag kan klaga på är att Snape är med alldeles för lite, men det blir nog mer av honom i den sista filmen... I denna film "tvingas" de tre huvudpersonerna stiga fram. De får mer "screen time" än normalt, och nu har de växt in i sina roller på ett förträffligt sätt. Jag tycker att de är bra som skådespelare, alla på sitt eget vis. Ron är stor och bufflig, men nu mer rolig än irriterande. Harry är Harry, det är bra att han är så svårmodig som han är här, det passar bra. Filmens stjärna är nog ändå Hermione, både i handling och i skådespel. Scenen då hon och Harry dansar i tältet var fin.

Nu ska vi se fram emot sista filmen som släpps till sommaren. Om denna del var mörk och långsam, kommer avslutningen bli än mer mörk men allt annat än långsam. Jag lämnar över med en "teaser"-poster som ger en föraning om slutet...

Harry: I thought you knew what you had signed up for!

"Harry Potter and the Deathly Hallows, part 1" får fyra vänner som aldrig lämnar din sida av fem.

Betyg: 4/5

tisdag 28 december 2010

The West Wing - Season 6 (2004-2005)


Oh my. Ännu en säsong över i denna suveräna serie. Det är julledigt just nu och en av de bästa sakerna med ledigheter som denna är att man kan ligga i sängen och "se ett avsnitt till" utan att det påverkar jobbet dagen efter, för det är ju inget jobb dagen efter!

Säsong sex av The West Wing började inte så bra, de första avsnitten var bland det svagaste av hela serien än så länge. Det började med fredsförhandlingarna mellan israeler och palestinier på Camp David. Tämligen tråkigt, alldeles för mycket "handling" på bekostnad av det som är seriens styrka, det karaktärsdrivna dramat.

Samtidgt snubblade vi in i bytet av Chief of Staff från Leo till C. J. I och för sig lite oväntat då jag hade gissat på Will Bailey. Sedan kom dock Alan Alda och Jimmy Smits in i serien och räddade säsongen. När både demokraterna och republikanerna börja ordna sig inför det kommande presidentvalet tog säsongen fart. Alan Alda som den mycket sympatiske och moderate republikanen är otroligt bra. Spänningen under andra halvan av säsongen var dock vem som skulle bli demokraternas kandidat, fast då Josh valde sin "guy" var det över. Josh klarar allt.

Säsongen hade ett särskilt spännande slut. Nu är jag mycket sugen på säsong sju, seriens sista. Kortsiktigt undrar man ju vem läckan i Vista Huset är (Wikileaks-föraning?). Det verkar ju som att det skulle vara C. J. så hon är det säkert inte. Tänk istället på vem som är allra minst misstänkt, så kan man kanske hamna på Charlie?

Det allra mest spännande är dock vem som vinner valet och efterträder Bartlet. Det vore ganska coolt om de avslutar serien med att republikanerna vinner... Jag är och hoppas förbli ospoilad.

Säsongens vinnare? Lika enkelt som valet av VP för den demokratiske kandidaten var, måste priset gå till säsongens gigant Josh Lyman. Grattis till andra utmärkelsen. Ett hedersomnämnande går till den frejdiga korta blondinen Annabeth, hon var en uppfriskande fläkt i samma anda som Ainsley Hayes och Ryan Pierce.

Säsong sex avslutades otroligt bra och nu är det omöjligt att inte hasta vidare med den avslutande säsngon sju omedelbart. Dexter får vänta lite till...

Betyg: 4/5

Säsong 7 finner du här.

onsdag 22 december 2010

Toy Story 3 (2010)


Where's your kid now, Sheriff?

1995 släppte ett okänt litet bolag vid namn Pixar sin första långfilm "Toy Story". Femton år senare har vi här den tredje och avslutande filmen om Woody, Buzz och gänget.

Detta är filmkonst på högsta nivå. Det gör inget att det är animerat, den formen av film har sedan länge kommit för att stanna. Pixar lägger ner så otroligt mycket på handling, karaktärer, detaljer, dialog och kulturella referenser. Allt det som behövs för en bra film. Manuset tog 2,5 år att skriva! Trötta filmmakare som James Cameron borde ta sig en funderare nästa gång de ska göra världens dyraste film. Det kanske kan vara värt att fundera lite, lite, lite, lite på handling och karaktärer också.

"Toy Story 3" är en mycket värdig avslutning på denna trilogi. Andy ska åka till college och alla leksakerna ska läggas i förvaring på vinden, kastas eller skänkas bort. Kris hos våra vänner. Filmen är spännande, rolig och rörande. Det blev till och med lite dammigt i vardagsrummet där ett tag. Klassiska värden ställs på prov som trofasthet, ärlighet och vänskap. Hela filmen är helt underbaaar.

"Toy Story 3" får fyra livslånga vänskapsband av fem.

Betyg: 4/5

So long... partner.




tisdag 21 december 2010

Iron Man 2 (2010)


What's the point of owning a race car if you can't drive it?

"Iron man 2" är en del av "Avengers"-världen, precis som förra veckans "The incredible Hulk". Jag gillar Robert Downey Jr skarpt och trots mycket negativa recensioner laddade jag videon med denna rulle. Plymen var med och tittade på filmen och vi stortrivdes till denna adrenalinkick. Tvåan är kanske inte lika bra som ettan, men den är helt ok.


Scarlett Johanssen fyllde ut sin läderdräkt med råge, hon skulle passa på Kinks and Queens. Man ser både lite Angelina Jolie's Tomb Raider och Catherine Zeta Jones Entrapment i henne här. Samuel L Jackson i rollen som Nick Fury var bara med lite lite. Vi får säkert se mer av honom i den kommande storfilmen. Filmens skurkar i form av Mickey Rourke och som alltid utmärkte Sam Rockwell var filmens behållning tillsammans med järnmannen.


"Iron Man 2" får två elpiskor av fem möjliga.

Betyg: 2/5


The Sorcerer's Apprentice (2010)


What happened to 'don't touch anything'?

Istället för Florida-resan blev det filmkväll hemma hos mig. Plymen dök upp och då var komedi uteslutet. Valet föll på "The sorcerers apprentice". Jag hoppades på ett fantasifullt äventyr, kanske likt "Stardust" som jag såg på julen för några år sedan. Nu blev det inte riktigt så. Istället fick vi se denna Harry Potter rip-off.

"The sorcerers apprentice" är inget annat än skräp. Jerry Bruckheimer och Disney Studios har försökt rida på Harry Potter-vågen. Här finns en ung kille, som är "the one". Han ska förgöra den hemska trollkarlen som vill förslava världen. Här finns en gammal superduktig trollkarl som ska lära upp ynglingen, och som till slut ger sitt liv i kampen, fast detta är Hollywood så han överlever ändå.

Är Hollywood så svältfödd på idéer att de måste återanvända redan gjorda filmer? Det är väl en sak att de gör engelskspråkiga versioner av "internationell" film. Är den nya filmen bra så ok för mig, men detta är endast en blek kopia av originalidén. Det är för fattigt.

Jag är ingen stor fan av Nick Cage, men han gör en del "intressanta" skådespelarval. Se honom till exempel spela över i "Bad lieutenant - Port of call New Orleans". Den unge spelas av Jay Baruchel. Honom gillar jag inte alls, denna roll hade krävt en charmig aktör.

Filmen förtrollar mig icke och den får en saknad originell idé av fem.

Betyg: 1/5

lördag 18 december 2010

The Philadelphia Story (1940)


Tracy: Hey, you.

Showtime ger oss gamla actionfilmer och TV6 ger oss de lite nyare actionfilmerna. TCM ger oss dock de gamla klassikerna. "The Philadelphia story" är en romantisk komedi från 1940. Detta är en komplex historia förklädd till komedi. Manligt och kvinnligt, att födas rik eller arbeta sig upp ur fattigdom, förutfattade meningar eller en djupare förståelse och meningen med livet. Allt behandlas i denna film som bygger på en teaterpjäs.

Den utspelas dagen och natten före huvudpersonen Tracy ska gifta om sig med en trist ny fästman. Hennes exmake Dexter dyker upp i familjens mansion för att se om han kan förhindra katastrofen. Med sig har han två motvilliga kändisreportrar i Mike och Elizabeth. En eller annan champagnedrink för mycket senare flyger sanningarna genom luften och vi åskådare får åka med på en härlig tur.

Tracy: Hello Dexter. Hello George. Hello Mike...

Tracy är den bångstyriga överklassbruden, Katharine Hepburn-lik i sin persona, en magnifik rödhårig gudinna. En drottning över simpla män! Hon spelas av Katharine Hepburn (oscarsnominerad).

Tracy's exmake Dexter är karismatisk, självsäker och lite distanserad lik en Cary Grant-figur. Han spelas av Cary Grant.

Journalisten Mike är mycket riktigt lysande. Mike spelas av James Stewart, och han tog hem oscarsstatyetten för bästa manliga huvudroll. Filmen vann priset för bästa manus också.

Hollywood kunde verkligen göra romatiska komedier på den gamla goda tiden. I detta fall var det verkligen bättre förr. Här blandas humorn med ganska allvarliga, ibland påträngande ärliga scener.

Tracy: The time to make up your mind about people is never...

Filmen är trots sin genre inte alls sockersöt, som det så ofta blir idag. På den tiden var både regissörer och skådespelare anställda på de stora filmbolagen och jag tror att de kände en större frihet och ett större mod då det gäller vilka risker som kunde tas. Idag när en films framgång mäts i hur många dollar den dragit in första helgen lämnas mindre utrymme för risktagande och udda historier eller karaktärer.

"The Philadelphia Story" får efter första titten fyra gudinnor av fem möjliga, men med en bullet!

Betyg: 4/5

My, she was yar...

The Incredible Hulk (2008)


Don't make me hungry. You wouldn't like me when I'm hungry.

TV6 visade "The incredible Hulk" häromdan och var lite nyfiken på dem. Dels tycker jag om Edward Norton, dels är detta en av filmerna som kommer följas upp av Joss Whedons film "The Avengers". Om några år kommer nämligen en "samlingsfilm" där Iron Man (RDJ), Hulken (Edward Norton), Captain America, Nick Fury och andra serietidningshjältar alla deltar. Firefly-skaparen Whedon står bakom rodret när denna revy skrivs.

Vad kan man då säga om "The Incredible Hulk"? Den har nog så mycket action, men det var inte speciellt mycket som stack ut där. Edward Norton är oftast en mycket stabil skådespelare och här gör han väl ett bra jobb, eller? Nja, han sticker inte ut jättemycket i alla fall. Hans älskade Elisabeth Ross spelas av den som vanligt trista Liv Tyler. Nåväl, filmen var lite underhållande för stunden, men den kommer snart vara glömd.

Den får två hulkar av fem möjliga (Lou Ferrigno är den andre i filmen!)

Tony Stark: What would you say if I told you we're putting a team together?

Betyg: 2/5

fredag 17 december 2010

The West Wing - Season 5 (2003-2004)


Så, då var jag klar med säsong 5 av "The West Wing". Vi får följa president Bartlet och hans senior staff genom det sjätte året vid makten, i Vita Huset. Efter en överdos av film på årets filmfestival var det gôtt att åter sjunka in i tv-seriernas underbara värld.

"The West Wing" håller fortfarande en otroligt hög klass. Den intellektuella nivån på dialogen är förträfflig och samspelet mellan karaktärerna har djupnat än mer. Intressanta eller humoristiska scener utspelas där karaktärerna endast kommunicerar via ögonkast. Manusförfattarna, skådespelarna och vi, publiken, spelar tillsammans som vi vore en välrepeterad symfoniorkester!

Precis som för den sittande president Obama, i denna version av verkligheten, har president Bartlet problem med att få igenom budget och lagförslag då kongressen har en republikansk majoritet. Så sent som idag fick Obama igenom sitt stimulanspaketet trots motstånd både från demokrater och republikaner. Tillräckligt många röstade dock till slut för presidentens förslag. Detta efter okänt många timmars förhandlingar av "Josh". Precis som i serien alltså!

Ett av säsongens bästa avsnitt måste vara "The Supremes" där gänget letar efter en ny Supreme court justice. Säsongens mest annorlunda men tyvärr också svagaste är avsnittet "Access" som visar en "bakom nyheterna"-dokumentär om allas vår C. J. Cregg. Kul idé men inte så bra.

Säsongens vinnare undrar du nu. Jag tycker att det är dags att hylla de förträffliga bi-rollerna i "The West Wing". Vinsten delas av tre bifigurer som både för fram handlingen, men också allt som oftast är inblandade i de mest humoristiska sekvenserna. Vi har rikemanssonen Ryan Pierce som driver Josh till vansinne men som också har dolda förmågor. Den andra vinnaren är denna säsongs motsvarighet till Ainsley Hayes - Joe Quincey (Matthew Perry), ännu en supersmart republikan som börjar arbeta för administrationen. Även här får vi en del roliga stand-offs med Josh. Den allra lustigaste bifiguren är dock Tobys nya assistent Rina, charmig, kurvig, oftast klädd i korta kjolar och mycket smink. Det ska bli mycket kul att följa henne i senare säsonger, för jag hoppas att hon är kvar i serien. Fast som Plymen så riktigt sa: "Josh är din favorit". Korrekt!

Betyg: 4/5

Säsong 6 finner du här.

måndag 13 december 2010

Stone Cold (1991)


Imagine the future, Chains, 'cause you're not in it.

Här kommer en kort revy från en sen natt med tv-kanalen Showtime. Om man är på jakt efter lite skön action i b-filmgenren så är Showtime perfekt. Jag såg "Stone Cold" från 1991 med den förre detta professionella fotbollsspelaren Brian Bosworth i huvudrollen. Han spelar en hård snut som går under cover i ett fruktat motorcykelgäng i sunny California. Den bisarre gängledaren spelas av Lance Henriksen, känd från Alien-filmerna.

"Stone Cold" är en helt ok action, men några coola frisyrer, kurviga damer och slafsiga slagsmål. Filmen får två stabila motorcyklar av fem möjliga.

Betyg: 2/5

lördag 11 december 2010

Ransom (1996)


It shouldn't be a problem.

"Ransom" är en tät kriminalthriller om en kidnappning av en rik familjs son. I huvudrollerna ser vi Mel Gibson och Rene Russo som paret Mullen. Mels karaktär Tom är en skrupelfri företagsman. I filmens inledning blir sonen kidnappad och bovarna vill ha två miljoner dollar för att lämna tillbaka pojken. FBI kopplas in och snart är en spännande "katt och råtta"-lek igång. Tom är hård och boven är hård. En större del av filmen består av en viljornas kamp mellan antagonisterna. Jag skulle vilja jämföra envigen med en heads-up high stakes cash game. Förutse, analysera tendenser, höja insatserna och vinn!

"Ransom" är inte en jättebra thriller, det finns mer intressanta filmer i genren, men den underhåller dig i några timmar. Den får två dödshot av fem möjliga.

Betyg: 2/5

lördag 4 december 2010

Black Hawk Down (2001)


Super 6-1 is down. We've got a bird down in the city.

"Black Hawk Down" är den bästa krigsfilm jag sett! Närvarokänslan är otrolig och det gör filmen ännu mer dramatisk. När filmen dessutom beskriver en verklig händelse blir anspänningen total.

Jag hade läst boken med samma namn före jag såg filmen för första gången. Boken är också helt otroligt spännande och intressant. Författaren Mark Bowen har genom intervjuer och militärt material återskapat så bra det går vad som hände i Mogadishu det ödesdigra dygnet hösten 1993. Journalisten Bowen har bland annat fått lyssna på all radiotrafik mellan de amerikanska enheterna under hela slaget.

Filmen visar slaget ur de amerikanska soldaternas synvinkel. Filmen behandlar medvetet inte de politiska, sociala eller geografiska aspekterna av konflikten. Kultursnobbarna på DN gav filmen dålig kritik för att den inte tog upp detta ämnet. Hur besynnerligt! Bowen behandlar frågorna lite mer i sin bok och han spekulerar i om vad som hände i Somalia under tidigt 90-tal kan ha en direkt koppling till Al Qaida och terrordåden under 90-talet som kulminerade i 9/11 och USAs intåg i Afghanistan.

Filmen är regisserad av mästaren Ridley Scott. Detta är ett av hans lyckade projekt. Filmens foto är spektakulärt, speciellt inledningsscenerna i en kall blå ton. Under slaget lyser filmen av en febrigt varm gul ton. Filmens cinematograf är mycket riktigt Kieslowski's gamle fotograf Slawomir Idziak. Till slut tycker jag att filmmusiken också är "top-notch". Den är komponerad av Hollywood-veteranen Hans Zimmer.

Skådespeleriet är inte det primära i en film av detta slag, som spelas som om den vore dokumentär. Ridley Scott har dock samlat ett stjärnspäckat gäng; Eric Bana, Tom Sizemore, Ewan McGregor, Orlando Bloom, Josh Hartnett, Sam Shepard, William Fichtner med flera.

Filmen får betyg fem!

Betyg: 5/5