Visar inlägg med etikett Liv Tyler. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Liv Tyler. Visa alla inlägg

fredag 19 december 2025

The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring (2001)



Jag har älskat Sagan om ringen-trilogin sedan den kom ut. Att få se Tolkiens värld komma till liv på bio var en dröm som gick i uppfyllelse. I tider där vi vadar till midjan i usla adaptioner är Peter Jacksons adaption av Tolkiens älskade trilogi ett ljus i mörkret.

Av de tre håller jag den första filmen som klart starkast. Berättelsen är tajtast, misstagen hålls till ett minimum och trots att hoberna och de andra går hela tiden är filmen aldrig tråkig. Till detta tycker jag musiken är ännu bättre i ettan relativt de övriga två.

Filmen brukar ses runt jul men i år blev det lite tidigare då systersonen Jonas med flickvän Vanja kom på besök. Vi såg the Extended Edition vilket rekommenderas av kännarna. Efter Elrond's Council blev det paus med middag, hemmagjord pizza modell vegetarisk.

Filmen kan delas in i ett antal kapitel. Vi inleder med Bilbos 111:e fördelsedag och hans avsked. Denna del är 100% nostalgi, mysig med de fridfulla hoberna och deras pipor men också spännande med en lite nervig Gandalf och hans mumlande om ringar. En perfekt inledning på sagan.

Därefter har vi hobernas flykt från The Shire. Jag har alltid älskat spänningen, speciellt när de tar in på The Prancing Pony i Bree och där träffar på Aragorn. En scen jag inte gillar är när hoberna gömmer sig under en rot vid skogsvägen och en svart ryttare stannar precis vid dem. Förstår inte hur ryttaren kunde missa ringen när den är så nära honom. Kastar ut frågan till läsarna, hur tolkar ni den scenen? Scenerna på den mörka vägen återanvändes för övrigt av Robert Jordan och vi känner igen oss i det första kapitlet av The Eye of the World, första boken av The Wheel of Time. Jordan gjorde ingen hemlighet av att hans första bok var en homage till Tolkien och The Lord of the Rings.

Tredje kapitlet är Aragorn och hoberna ute i vildmarken, "second breakfast" och hobernas förtjusning i stekta tomater med bacon med efterföljande ödesdigra kamp på Weathertop. Den andra halvan av scenen är en av filmens svagare. Även om det är förståeligt att byta ut Glorfindel till Arwen, hade det för oss alla som läst Silmarillion varit underbart att få se Glorfindel i dessa scener. Istället får vi Arwen och en dåligt iscensatt hästkapplöpning mot the Nazgûl. Rida zick-zack i en julgransodling?

Efter de räddat sig från the Nazgûl och nått Rivendell stannar filmen upp. En välbehövlig paus som kulminerar med Elrond's Council. Scenerna är helt ok och rådslaget är en höjdpunkt. Filmens dramatiska slutscener sätts noggrant upp här i mitten av filmen.

Pizza time!

Andra halvan domineras av två stora "battle scenes".

Det inleds med att Gandalf försöker ta the Fellowship över bergen, men den numera onde Sauroman stoppar dem med global nedkylning. Okaraktäristiskt nog lägger Gandalf ansvaret på Frodo att bestämma vägval och Frodo följer Gimlis råd om vägen under berget, via Morias gruvor. Detta känns som ett avsteg från boken, men det var så lång tid sedan jag läste den (dags för att återbesöka boken för övrigt). Om någon kommer ihåg huruvida detta stämmer med boken får ni gärna upplysa mig i kommentarerna. Det jag inte gillar med scenen är att Frodo på detta vis blir direkt ansvarig för Gandalfs fall. Men, men... inte en jättegrej och om det är detaljer som detta som är adaptionens mest iögonfallande problem så kan jag sova lugnt om natten.

Moria-sekvensen är otroliga. "We cannot get out. We cannot get out. They have taken the bridge and second hall. ...We cannot get out. The end comes… drums, drums in the deep. They are coming..."

Filmen hämtar sedan andan hos Galadriel och Celeborn. Det är fina och lite kusliga scener. The Extended Edition adderar inte så många säregna och viktiga scener generellt sett, men den förlängda scenen om Galadriels gåvor är guldet i denna version. Ytterligare en känslosam scen och något som vi läsare ville se på film.

Filmens sista sekvens gjorde att båda mina gäster i filmrummet satt som på nålar. Dramat och fajten vid Parth Galen är magisk. Boromirs död är som taget från sagornas värld. Det är här The Fellowship bryts sönder och det är här första filmen slutar.

En magisk fantasy-film helt enkelt.

Betyg: 5/5

torsdag 2 augusti 2018

The Lord of the Rings: The Fellowship of the Ring (2001)


Sagan om ringen kommer för alltid ha en speciell betydelse för mig. Som ung trodde jag länge att boken aldrig skulle kunna filmatiseras. Men utvecklingen av specialeffekter och CGI och sånt gjorde ju att man numera kan göra film av i princip vilken bok som helst. Den första filmen i trilogin är den klart bästa såklart. Jag har sett den ett antal gånger.

Vad är det då jag gillar med filmen?

Den känns tajt i sitt berättande. Det underlättar att det är första filmen och vi får introduktion av alla huvudpersoner. Men den har också en enklare story och mer driv i berättandet. Den extra långa versionen som jag har på blu-ray tar i och för sig god tid på sig. Men så snart hoberna startat sin resa händer det saker som driver historien vidare mest hela tiden.

Jag älskar musiken här i första filmen, en klar höjdpunkt som jag efter vad jag kommer ihåg inte matchas i de senare filmerna.



De bästa scenerna är de i Moria, speciellt bitarna före fajten i gravrummet men också Gandalfs "last stand" mot balrogen. Rysningar.

Boromirs död har alltid varit en av de stora häftiga scenerna. Ljudet av när Uruk-Hai-pilbågen spänns! Rysningar.

Flykten från de svarta ryttarna ut ur The Shire är ett måste och så har vi ju såklart Aragorns introduktion. Kungen!

Sen är jag lite soft för den första halvtimmen i The Shire också. Det gränsar till töntighet då Jackson gör allt för att visa hur milda och goda hoberna är men jag slukar det med hull och håriga fötter.



Det är inte speciellt många scener som jag inte gillar i denna fösta film, så här får det bli nit picking.

Vissa shots över mörk och hotfull skog känns inlagda efteråt och bidrar inte till känslan.

Galadriels test när hon blir mörk och hotfullt är direkt dålig, som om de sökt cgi-effekten före en riktigt bra spelad scen helt enkelt. Jag tycker till exempel att scenen när Bilbo blir mörk och sträcker sig efter ringen i scenen med Frodo i Rivendell görs mycket bättre. Less is more...

Till sist är jag inget stort fan av Arwens flykt. Visst är det coolt med Arwen, Frodo, vit häst och en massa svarta ryttare men jakten i skogen är undermålig. Man har aldrig klart för sig hur de förhåller sig till varandra (actionscenens "logistik") eller hur långt hon har kvar till floden. Hon rider kors och tvärs och det ser ut som att hon borde varit omringad flera gånger om, och det är dessutom helt annorlunda än boken. Varför göra om en scen om den ändå blir så här orealistisk och plastig? Bättre med hög fart och snabb flykt än detta virrvarr.

Jag älskar att filmen finns, ja nästan mer än filmen själv. Den har en trygg plats i mitt hjärta och på min topplista av 100 favoritfilmer.

Betyg: 5/5







tisdag 23 maj 2017

MCU rewatch: The Incredible Hulk (2008)


Damn, hur har det blivit så att jag sett The incredible Hulk tre gånger? Jag gillar ju inte ens filmen. Jag såg den både 2014 och 2010. Den andra gången vagt omedveten om den första titten. Jag var i alla fall inte imponerad. När vi nu under första säsongen av Shinypodden ska se om alla MCU-filmerna var jag "tvungen" att se den igen. Min filmiska nemesis!

Jag hoppades dock på att jag skulle gilla filmen lite mer nu när jag har sett mer av MCU, och blivit ännu mer förtjust i världen som spelas upp där.



Vad är det då som är dåligt med denna film? Allt! Den passar helt enkelt inte in i serien ens. Enligt info beror det mycket på att Edward Norton skrev om manus och tog bort alla referenser till övriga MCU-världen han kunde hitta. Detta är mycket trist då det faktum att filmerna som delar av en större enhet är bättre än som "stand alone". Just att serien av filmer får en tv-serieliknande dynamik med en lång, lång story arc är bra. Det ville tydligen Norton inte veta av.

Sen är Hulken och Bruce Banner en av de minst intressanta figurerna i hela MCU. Det krävs något extra för att jag ska intressera mig och Norton ger mig det inte. Det blir så mycket bättre när Mark Ruffalo spelar honom i senare filmer. Kärleksparet här i The Incredible Hulk med Edward Norton och Liv Tyler är anskrämligt dåligt. Det beror säkert på flera saker, som dåligt manus, usel personregi och att Liv Tyler är en av världens sämsta skådespelerskor. Scenerna uppe på en klippa i regnet må ha varit en homage till King Kong men de funkade inte alls.

Filmens big bad är General Ross och hans supersoldatexperiment "gone terribly wrong" - The Abomination. Fy fan vad uselt skrivet och genomfört. Om man inte tappat tilltron till filmen redan då, så slår The Abomination sannerligen in den sista spiken i kistan. Usch och fy.



Filmen saknar en livsviktig humor för en så fjantig historia som detta, men inte ens det kunde Norton bjuda på. Jag har gillar den gode Edward i flera filmer tidigare, mest noterbart i Rounders mot Mat Damon, men nu börjar jag bli grön av ilska över vad han gjorde mot denna film och MCU-serien.

Det enda som var helt ok var de inledande scenerna från favelan i Rio. Cool miljö och häftig feeling för en kort stund.

Sämsta var Liv Tyler, The Abomination, "slaget" på universitetets gräsmatta (!), hela slutstriden på Manhattan.

Jag kan inte annat än att ge filmen en etta. Igen! Damn, varför gör filmen så här mot mig??

Betyg: 1/5

Lyssna på oss snacka om The Incrdible Hulk i Shinypodden.









torsdag 3 juli 2014

The Incredible Hulk (2008) (re-revy)



Hade jag inte sett hela The Incredible Hulk? Mycket osäker. Jo. Jag kom ihåg fragment av näst sista striden. Jag hade sett den på tv, absolut inte på bio i alla fall. Sugen på något lättsamt valde jag att se hela filmen i helgen som gick. Jag kom ihåg den som svag, min hjärna hade i alla falla tvättat sig från minnen från filmen mycket effektivt. Men med flera lyckade Marvel-filmer i bagaget ville jag se om denna ändå inte kunde vara något.

Men ack. Fy fan vad usel den är! Det är pinsamt. Hur kunde jag ge den en tvåa förra gången? Egentligen är det smått otroligt vilken variation på kvalité det är på filmerna från Marvel, från ettor (plural!) till femma, ja, The Avengers borde väl vara uppjackad till en femma vid det här laget... Nästan samma abnorma spridning som inom Bond-biblioteket!

Detta var den andra filmen från Marvel Studios ambitiösa och underbara Cinematic Universe-projekt. Phase 1 ledde upp till The Avengers och just nu pågår Phase 2 vilken kommer leda upp till Avengers: Age uf Ultron.

Tillbaka till hulken. Detta är ännu en comic book movie helt utan humor eller ens den mista glimten i ögat. Den patetiskt allvarliga tonen i filmen understöds av en fruktansvärd filmmusik.

Skådespeleriet är under all kritik där William Hurt som elak general och Liv Tyler som sångarens dotter når nya låga höjder i dåligt skådespeleri. Edward Norton kan vara mycket bra men i denna rollen var han mycket spinkig.

Handlingen och fajterna var yta utan ett uns av innehåll. Värdelöst. Filmen är ologisk, och då menar jag inte fantasyinehållet som man alltid får i en Marvel-film. Men inom filmens ramar funkade den inte heller. Hade generalen gått "rouge", eller hade han militärledningen bakom sig? Mycket oklart och extremt dåligt etablerat. Scenen på gräsplätten utanför universitetet var ofantligt dålig och helt orimlig. Handlingen i filmen är frustrerande "liten". Antingen är Hulken en stor grej (pun intended) och då borde hela militärapparaten vara involverad. Nu känns det som att generalen nästan är en vilding som kör detta i ett privat och personligt spår. Helt plötsligt smäller man upp en universitets-park. Hallå, skulle inte någon från övriga militären lägga märke till detta? Bara en av flera frustrerande saker med den dåliga handlingen.

Hela sub-ploten om the Abomination var usel, endast överträffad av the Newborn i Alien Ressurection i uselhet.

Jodå jag hade sett den och revyn hittar du här.

Nej nu blev jag extremt uttråkad över denna film. Ok, låt oss istället lista alla Marvel Cinematic Universe-filmer som jag ser på dem nu:

1. Marvel's The Avengers (2012)
2. Captain America: The Winter soldier (2014) *
3. Iron Man (2008)
4. Thor (2011)
5. Iron Man 2 (2010)
6. Iron Man 3 (2013) *
7. Thor: The Dark World (2013) *
8. Captain America: The First Avenger (2011)
9. The incredible Hulk (2008)

* = Phase Two

För filmen som re-revyas The Incredible Hulk ger jag den denna gång en dålig adaption av fem möjliga.

Betyg: 1/5

lördag 18 december 2010

The Incredible Hulk (2008)


Don't make me hungry. You wouldn't like me when I'm hungry.

TV6 visade "The incredible Hulk" häromdan och var lite nyfiken på dem. Dels tycker jag om Edward Norton, dels är detta en av filmerna som kommer följas upp av Joss Whedons film "The Avengers". Om några år kommer nämligen en "samlingsfilm" där Iron Man (RDJ), Hulken (Edward Norton), Captain America, Nick Fury och andra serietidningshjältar alla deltar. Firefly-skaparen Whedon står bakom rodret när denna revy skrivs.

Vad kan man då säga om "The Incredible Hulk"? Den har nog så mycket action, men det var inte speciellt mycket som stack ut där. Edward Norton är oftast en mycket stabil skådespelare och här gör han väl ett bra jobb, eller? Nja, han sticker inte ut jättemycket i alla fall. Hans älskade Elisabeth Ross spelas av den som vanligt trista Liv Tyler. Nåväl, filmen var lite underhållande för stunden, men den kommer snart vara glömd.

Den får två hulkar av fem möjliga (Lou Ferrigno är den andre i filmen!)

Tony Stark: What would you say if I told you we're putting a team together?

Betyg: 2/5