Utan att förstå vilka figurerna på duken var och vad historien handlade om var det inte bra. Tyvärr har ju filmens manusförfattare J K Rowling missat den så viktiga saken att förklara vad filmen handlar om. Det är sannerligen inte svårt att göra en films handling grumlig, då det bara är att undanhålla publiken en massa information. Det är skitenkelt att lyckas med. Vad som är svårare är att på ett bra sätt sätta upp filmens handling, dess konflikter och dess huvudkaraktärer. Och just detta misslyckas hon med totalt tycker jag. Det är först en lång bit in i filmen som filmens handling framkommer som i en bisats. Filmen handlar om hur Newt ska åka till Arizona för att återföra Frank till sitt hem. På vägen blir han inblandad i mysteriet med en obscurus i New York plus lite annat som inte ska avslöjas här. Jag tycker att ett tajtare manus hade väglett åskådarna mer tydligt i de inledande delen. Att inte veta vad filmen handlade om gav inte filmen extra värde. Detta är inte en sådan mysteriefilm (Memento, Fight club, Inception, The sixth sense...). Nej, det är bara ett dåligt skrivet manus.
När jag låg och umgicks med min jet lag i går kväll funderade jag på vad som skulle kunnat gjorts för att etablera kontext, perspektiv och det så för alla filmer så viktiga "stakes". Som en liten ljusglimt längst bort i tunneln kom jag på det. En liten inledningsscen är allt som saknas. Sådana har de använt i var och varannan av de riktiga Harry Potter-filmerna så varför inte här? Tänk er en scen med Newt i Afrika där han dels stöter på den lilla flickan som har obscurus-problemen (etablera fara och stakes), Dels skulle vi kunna få se räddningen av Frank och förstå anledningen till Newts amerikaresa. Problem solved! Vadå, är jag en script doctor helt plötsligt?
Jag såg filmen tillsammans med Johan på IMAX. Vi valde den visningen för att dess starttid passade oss bäst. Jag hade inga problem med att bilden blev suddig, men jag hade hellre sett den i 2D då vissa scener såg allt för artificiella ut. Då såg karaktärerna malplacerade ut. Vi satt nog lite för nära också med tanke på hur mycket snabba och "röriga" scener det är mot slutet av filmen.
Med några av de svaga delarna i filmen ur världen må jag fokusera lite på det bra också. Jag gillade karaktären Kowalski i Dan Foglers skepnad. Honom ser jag gärna mer av. Likaså den charmiga av de två systrarna, Queenie (Alison Sudol). De två var de enda i hela filmen som fick mig att känna starka känslor. Deras gulliga och spirande kärlek fick mig såklart på fall.
Tyvärr var det inte speciellt många spännande skådespelarnamn bland birollerna. Till skillnad från de riktiga filmerna verkar inte skådespelareliten dragits till denna film, som om vi ska vara ärliga känns som en b-film inom Harry Potter-världen. Men samtidigt var det väl svårt att nå upp till de nivåerna av creme de la creme av skådespelareliten som sågs i de tidigare filmerna...
Samtidigt är det underbart att återigen låta sig föras in i Rowlings magiska värld. Det är det stora plusset, filmen blir en vessel för ett nostalgiskt återbesök. Jag ser redan fram emot att se om filmen i biosalongen där hemma och då hänge mig åt att suga åt mig av de bra delarna ur filmen. Just nu ska jag dock akta mig att sätta för högt betyg på den som jag gjorde med den första Hobbit-filmen, vilket jag blev pinsamt medveten om då jag såg om den skitfilmen.
Jag ger därför Fantastic Beasts and where to find them två odjur av fem möjliga och hoppas på att jag kan jacka upp mitt betyg ett snäpp eller två efter en omtitt.
Betyg: 2/5
Hoppa nu över till Johans blogg och läs hans text om filmen. Var den fågel, fisk eller monster för honom?
