Även om jag i första hand skriver filmrevyer på denna blog kommer jag också skriva om musik och böcker. När jag nu dessutom i somras äntligen fick tid att läsa lite så har tiden kommit för min första bokrevy. Jag har dock blivit lite fördröjd på grund av flyttandet. Annars hade jag postat min bokrevy före min bloggande kulturälskande kompis Kitty's första dito. Kitty har läst en bok som är helt annorlunda än den jag läst har jag en känsla av.
Första boken jag skriver om är omtalad som en klassiker - "God hates us all". Hjälten och huvudpersonen i tv-serien "Californication" är Hank Moody, en avdankad författare som lever ett liv fyllt av festande och tillfälliga förbindelser. Han lever fortfarande på sin stora bästsäljare "God hates us all". Jag har nu läst boken. Det är en självbiografisk skildring av åren efter college i New York. Hank hankar sig fram som knarklangare och amatör-Casanova samtidigt som han när drömmen om att bli författare. I boken får vi följa Hank i hans romantiska äventyr med en skön fotomodell och hans galna och mordiska ex-filckvän.
Är detta en sådan klassiker den utgetts att vara? Är den så bra att den till och med borde ligga till grund för storfilmen med samma namn? Nej, detta är ganska risigt faktiskt. Boken börjar bra, tonen och humorn från tv-serien finns där. Men den andra halvan är inte alls lika bra. Boken ändrar karaktär, blir mer allvarlig, får högre ambitioner, och det håller inte. Lyckligtvis var den ganska kort.
Se hellre Hank som uppvuxen charmör i "Californication". Han är något av en pokulturell renaissance-människa. "God hates us all" är inte värd att läsas.
Första boken jag skriver om är omtalad som en klassiker - "God hates us all". Hjälten och huvudpersonen i tv-serien "Californication" är Hank Moody, en avdankad författare som lever ett liv fyllt av festande och tillfälliga förbindelser. Han lever fortfarande på sin stora bästsäljare "God hates us all". Jag har nu läst boken. Det är en självbiografisk skildring av åren efter college i New York. Hank hankar sig fram som knarklangare och amatör-Casanova samtidigt som han när drömmen om att bli författare. I boken får vi följa Hank i hans romantiska äventyr med en skön fotomodell och hans galna och mordiska ex-filckvän.
Är detta en sådan klassiker den utgetts att vara? Är den så bra att den till och med borde ligga till grund för storfilmen med samma namn? Nej, detta är ganska risigt faktiskt. Boken börjar bra, tonen och humorn från tv-serien finns där. Men den andra halvan är inte alls lika bra. Boken ändrar karaktär, blir mer allvarlig, får högre ambitioner, och det håller inte. Lyckligtvis var den ganska kort.
Se hellre Hank som uppvuxen charmör i "Californication". Han är något av en pokulturell renaissance-människa. "God hates us all" är inte värd att läsas.
Jag hatar ju Californication... tolkar det som att VERKLIGEN ska hålla mig borta från boken ;)
SvaraRaderaKul med bokrecension, Henke, men visst är de svåra att skriva?
Jo, kanske svårare. Beror på ambitionsnivån antar jag. Kommer inte bli så många bokrevyer är jag rädd, men några fler är på väg in i alla fall. Liggger i inboxen...
SvaraRaderaJag tror jag tycker det är svårare på samma sätt som jag tycker skivor är svårt. En film ser jag en gång, det tar nån timme, sen har jag en åsikt. En skiva måste jag lyssna på många gånger innan jag landar i den och en bok lever jag med i dagar eller veckor. Det blir svårare att sammanfatta en längre process *spånar hej vilt*
SvaraRaderaHelt klart svårare att recensera en skiva än en film eller bok. Tror det har mer med dess natur att göra än hur länge man lever med den. Hur beskriva för och nackdelar med musik som ändå till slut bara är en subjektiv uppfattning? Om filmer kan man i alla fall diskutera teman, manus, regi, foto och alla skådespelarinsatser... Plus den subjektiva upplevelsen. :-)
Radera