Burn After Reading (2008)

Här har vi en omtitt på en film som jag kommer ihåg som ett komiskt mästerverk. Inte nödvändigtvis att filmen var perfekt men att jag skrattade så att jag tappade andan under första titten. Denna gång föll den mig inte i smaken alls lika mycket. Det är sablans vad det svänger. Är det för att filmen åldrats dåligt? Eller är det för att jag åldrats dåligt snarare? Eller kan det vara så enkelt att det beror på dagshumör och state of minds?

Jag älskar fortfarande Brad Pitts och Frances McDormands korkade initiativtagare. Dessutom älskar jag J. K Simmonds som mellanchefen på CIA som försöker förstå vad som hänt.

Clooney är ju underhållande i sig men här spelar han en tråkig karaktär. Det enda roliga var sexstolen som han byggde ihop. Tyvärr föll jag inte för John Malkovich heller. Han är som vanligt lysande som skådespelare men hans karaktär var osannolikt enkelspårig där det enda roliga med honom var att han gick från noll till 100 km/h i ilska på två sekunder. Lite kul de första gångerna men snart uttjatat. Jag gillar honom mycket mer i det mesta annat han gjort, och mest lik denna karaktär minus ilskan är hans Marvin i RED.

Bröderna Coen roar sig i denna film med att snart när alla karaktärer i filmen ska råka ut för äktenskapliga problem och det blir också enahanda och vansinnigt tråkigt i längden. Jag har inget emot en saftigt skilsmässa om det stöder en intressant handling men här är det nästan huvudpoängen av handlingen och det är det inte tillräckligt intressant, smart eller kul för att vara.

Tyvärr fick jag inte alls samma upplevelse av filmen vid denna titt. Bröderna Coen har dock snidat ihop filmen på ett som vanligt professionellt sätt så för de som gillar denna historia kan mycket väl få en trevlig stund i fåtöljen. För mig blir det en stark tvåa, kan inte rekommendera direkt som det känns nu.

Betyg: 2+/5

Ni finner detta avsnitt av Shinypodden där poddar finns, eller här.

Hoppa också över och läs vad Sofia tänker om filmen. 

Ava (2020)

Ava är en överraskande bra thriller med favoriten Jessica Chastain i titelrollen. Ava är en före detta soldat som nu arbetar som lönnmördare. 

Detta är inte en ny Atomic blonde! Filmen är mer en thriller än en actionfilm och jag tror att om man väntar sig "action utan slut" ska man välja en annan film, om det duger med en manlig huvudkaraktär kan jag rekommendera Extraction. 

Men om man gilla en långsammare lite mer eftertänksam thriller kryddad med några riktigt häftiga våldsscener kan denna film vara bra. Den når inte upp till John Le Carré-nivå på thrillerelementen men den är klart duglig ändå.

Jag gillade den lite sorgsna tonen i filmen. Jessica Chastain och John Malkovich sticker ut bland skådespelarna. Jag har fortfarande aldrig blivit besviken på Cgastain. Hon ger alltid sina karaktärer tyngd. Bästa filmerna med henne är Zero dark thirty, The Disappearance of Eleanor Rigby, Interstellar, Take shelter och The Martian.

Colin Farrell och Geena Davis gör intressanta roller och tolkningar av dessa, medan sidostoryn om Avas syster var filmens svaga punkt. De borde dragit ner på den storyn, eller ja, tagit bort den menade jag..

Rekommendation till de av er som gillar thrillers eller Chastain.

Betyg: 3/5

Deepwater Horizon (2016)

När man gör icke dokumentära filmer baserade på verkliga händelser och riktiga människor död ställs man inför stora problem. Ibland kan man till och med undra om det är rätt att filmatisera sådana händelser. De efter- och överlevandes känslor och åsikter måste hanteras med vördnad och omsorg. Hur gör man för att se till att de döda hanteras med rätt mängd respekt? Självklart måste filmmakarna ha en tillräckligt stor frihetsgrad för att kunna utöva sitt jobb, men samtidigt kan de inte helt bortse från problematiken. Ofta brukar det sluta med att vi i slutet av spelfilmer av detta slag får läsa om de döda eller skadade. Ibland får man se de riktiga personerna i bild och ibland får man se dokumentära bilder från till exempel nyheter på tv. Jag brukar tycka att dessa delar av filmerna adderar en tyngd och värdighet till filmen, men jag har förstått att det finns de som inte står ut med dessa scener, som ser dem som smetiga och överdrivet sentimentala. Det är intressant att man kan reagera så olika på denna sorts scener.

Deepwater Horizon besrkiver händelserna under dygnet då den stora oljeborrplattformen Deepwater Horizon gick under ute i Mexikanska golfen i april 2010. Brittiska BP hade hyrt plattformen för att starta en ny oljekälla djupt nere på havsbotten. Svenske Carl-Henric Svanberg hade just tillträtt som styrelseordförande för BP när olyckan skedde. Det var herr Svanberg som pratade om "the little people" i amerikanska medier efter olyckan. Kommer ni ihåg? Jag antar att han menade "common people" men gjorde en olycklig översättning i huvudet i alla hast.

Regissören Peter Berg och skådisen Mark Wahlberg verkar ha funnit varandra. De har nu gjort tre filmer ihop och alla tre är "based on a true story". 2013 kom krigsskildringen Lone survivor och förra året kom både Deepwater Horizon och Patriots Day.

Deepwater Horizon är en helt duglig actionthriller om olyckan som vi alla känner till från nyhetssändningarna. Även om filmen förklarar den övergripande händelsen tämligen väl så har du som tittare nog mer glädje av filmen om du intresserar sig av själva händelsen i sig. Filmen är gjord efter den mall Berg verkar arbeta efter. Först en akt där vi får lära känna alla de som kommer ha stora roller (i filmen). Sedan själva olyckan med en massa avancerade effekter och till slut efterbehandlingen, den delen med de smetiga och sliskiga scenerna...

Filmen är spännande för stunden men den lämnar inga djupa spår i mig. Detaljerna om vad som hände förklaras inte speciellt väl. Det är lite svepande om betong och negativa tester. Däremot är det tydligt hur de olika karaktärerna förhåller sig till varandra. De två kostymnissarna från BP är filmens stora skurkar. Jag läser på internet att dessa två faktiskt anklagades för "manslaughter", så filmen är kanske inte helt fel ute när den demoniserar dessa herrar, men åtalet lades (såklart) ner. Hjältarna i filmen spelas av Mark Wahlberg, Kurt Russel och Gina Rodriguez.

Skådespelarmässigt lyser John Malcovich i skurkrollen allra klarast. Han är riktigt skön i denna roll. Kurt Russell gör en icke besviken heller. Filmen är helt ok helt enkelt.

Filmen är mycket bra gjord rent tekniskt. Berg börjar bli bättre och bättre på stora produktioner, något som kommer visa sig ännu mer i hans nästa film Patriots Day. Hur är det smetiga slutet då? Jo, denna gång får vi se de riktiga personerna i bild och lära oss om vad som hände med dem efter olyckan. Vissa arbetar kvar inom oljeindustrin men flera har slutat. Till sist är filmen dedikerad till de 11 oljearbetarna som dog i olyckan. Smetigt? Kanske.

Jag ger Deepwater Horizon två genvägar av fem möjliga.

Betyg 2/5

PS, jag la märke till att någon av karaktärerna i filmen, tror det var en av BP-cheferna, som uttryckte sig i termer om "little people". Gissar att det kanske var en blinkning till Svanbergs felsägning...

PPS, Brad Leland som spelade Buddy Garrity i Friday Night Lights är med i denna film som en av BP-cheferna.

Red 2 (2013)

Sarah: Should you eat that? Is that safe?
Marvin: It's before they had that, hrm, "sell before date" stuff.
Sarah: Oh.

Redan den första Red-filmen var en hejdlöst underhållande liten aktionkomedi som lättade upp i höstmörkret men som kanske inte direkt gjorde några djupare filosofiska intryck hos tittarna. Men inte minst för att kunna njuta av och uppskatta de tunga "viktiga" filmerna behövs dessa lättviktare också.

Nu har vi fått en uppföljare i Red 2 och åter igen möter vi Bruce Willis, John Malcovich, Mary-Louise Parker och Helen Mirren. Denna gång får vi också träffa Anthony Hopkins, Catherine Zeta-Jones, Brian Cox och David Thewlis.

Jag känner mig trygg med farbrorn Bruce Willis och även om han varit med i en rejäl dos ruttna filmer väljer jag fortfarande gärna filmer där han är med. Han levererar som vanligt på en hög nivå i denna film. Men den skådespelare som jag finner allra bäst är John Malkovich som balanserar på överspelets slaka lina men på något sätt lyckas landa på rätt sida. Han är helt underbar som den paranoide hemlige agenten Marvin.

Våra leading ladies sköter sig också bra. Mary-Louise Parker som vi gillat ända sedan hennes dagar i tv-serien The West Wing är kul som nyfiken nybörjare inom agentyrket och Helen Mirren som Englands farligaste kvinna har sina höjdpunkter. Scenen mellan henne och Brian Cox där fotfestishismen kommer i fokus är hysterisk.

De två tyngsta namnen bland nykomlingarna är dock besvikelser. Anthony Hopkins, var inte han bra förr i tiden? Nu verkar det som att han försöker tillaga en pytt i panna på gårdagens roller och insatser. Han balanserar likt Malkovich också på en slak lina, men han lyckas inte föra in något nytt eller fräscht i sin roll.

Även CZJ är tyvärr lite tråkig i denna film. Henne kan man kanske inte anklaga för att ha varit mästerlig inom skådespeleriet någon gång. Men när hon ålade sig bland laserstrålarna i en film med Sean Connery kunde hon i alla fall bidra med något gott för ögat. Här ska hon spela en yppig rysk agent men hon faller platt.

Roligaste nykomlingen blir istället David Thewlis som vi känner som Remus Lupin i Harry Potter-filmerna. Här spelar här den besynnerlige The frog. Han var med i en enda kort scen, men jag lade mycket väl märke till honom.

"Detta är vad det är" som man säger i podcast-världen. Detta är en rolig och i hög grad underhållande actionkomedi som passar perfekt när man är sugen på en sådan film. Och den är lika bra som ettan!

Jag ger Red 2 fyra massförstörelsevapnen av fem möjliga.

Betyg: 4/5

Transformers: Dark Of The Moon (2011)

Buzz Aldrin: No, sir, we're not alone.

Obegripligt dålig. Fan, är detta sant? Världen är galen. Detta är en lång film. En mycket lång film. Efter första timmen stod jag inte ut längre och stängde av. Den var obegripligt dålig! Shia LaBeuf måste ha ett kraftfullt utpressningsmedel hängande över regissör Michael Bay och executive producent Steven Speilberg. Hur skulle han annars kunna få alla dessa storroller så djäkla dålig som han är?

Jag fattar inte heller vilken publik denna film är till för. Hela storyn är så urbota dum att den inte kan vända sig till en vuxen publik. Nej, hela filmens syfte måste vara att promota försäljning av leksaker till barn. Men samtidigt har de med en bimbo med putande läppar som ser ut som en knulldocka, en sådan som Ryan Gosling's Lars köpte. Precis som med de två första Transformers-filmerna verkar filmbolaget försöka locka barnens pappor att gå med på filmen för hur ska man annars kunna förklara de absurda kvinnoporträtten i dessa filmerna? Rosie Huntington-Whiteley. Det kan inte enkom ha varit hennes lustiga namn som givit henne rollen, jag är övertygad om att hon måste gått sängvägen för att landa denna roll, hon har verktygen för det, och någon annan förklaring finnes inte.

Det är något konstigt med den här bilden...

Efter att ha tittat på filmen i en timme och stängt av funderade jag på om jag skulle skriva en revy på filmen eller ej. Av en slump träffade jag på Jojjenito på någon filmvisning och föreslog då (förhoppningsfullt) att det kanske räckte med en timme med denna film för att kunna ge den dess rätta betyg. Men han rättade mig. App-app-app, man får inte skriva om en film utan att sett hela. Damn, är det så? Nåväl jag måste erkänna att jag också lever efter den devisen så en kort tid senare tog jag mig igenom de resterande 95 minutrarna. Usch.

Vadå?

Mot slutet var det mest en massa robotar som slogs med varandra och förutom att det var svårt att hänga med och förstå vilken som var god och vilken som var elak var hela slutscenen från Chicago väldigt trist. Jag var helt oberörd över vem som vann eller förlorade. Där fanns en massa soldater som gjorde konstiga saker (springa upp i en skyskrapa för att hoppa ner med fallskärm och hamna där de startade just precis?).

Nej, jag såg filmen med förhoppningen om lite Avengers/Iron man action-humor. Plus att det är tredje delen i en serie och jag är en sucker för trilogier och film-serier (första filmen, andra filmen). Inte ens roliga insatser från Alan Tudyk (från Firefly) och John Turturro kunde rädda denna soppa. Den hade redan skurit sig när de väl kom med.

Detta sög rejält. Och då inte på det bra sättet. Jag ger Transformers: dark of the moon en töntig hjälte av fem möjliga.

Betyg: 1/5

Äkta känslor? Äkta kärlek?

Warm Bodies (2013)

R: This girl's dead. That guy's dead... That guy in the corner is definitely dead.

Som innehavare av medlemskap hos Stockholms Filmfestival får man inte bara billigare biljetter på festivalen, man blir också inviterad till medlemsvisningar under de efterföljande tolv månaderna. På så sätt kom det sig att jag och Jojjenito gick och såg filmen Warm bodies i måndags.

Filmen är regissören Jonathan Levine's fjärde fullängdare. Jag hade sett hans förra film 50/50 på 2011 års festival och den älskade jag fullt ut, en helt suverän film. Därmed var jag mycket nyfiken på vad han kunde tänkas komma upp med som nästa projekt. En zombiefilm? Förvirring. En romantisk komedi och zombiefilm? Förvirring! Nåväl, vem är jag att döma på förhand?

Warm bodies utspelas i Los Angeles i en inte allt för avlägsen framtid efter någon odefinierad apokalyps, där stora delar av befolkningen förvandlats till "the undead", zombies. Vi får följa "R" en depprockartyp som går omkring och filosoferar. Som zombie har man tydligen inte någon som helst intellektuell kapacitet kvar, förutom om man smaskar i sig något stackars offers hjärna då man för en kortare stund får uppleva offrets minnen och känslor.

Resten av filmen är ett mish-mash av komedi, romantik och zombies. Säga vad man vill om idén. Den verkade inte helt solid, men om det hade funkat fullt ut hade filmen kunnat blir en oslipad diamant. Men tyvärr fick jag inte se en diamant slipas framför ögonen på mig. Det blir inte skarpt nog. Anrättningen blir lika sölig som hjärnan av Julies pojkvän som R mumsar i sig.

Filmen hade behövt bli mer goofy, eller mindre. Den hade behövt bli en spoof på zombiegenren fullt ut, eller inte alls. Eller så hade den behövt bli roligare, eller allvarligare. Eller så kunde den varit mycket mer romantisk.

Filmens huvudpersoner var för mig helt okända. R var utmärglad och hårt sminkad. Julie spelas av en australiensiska som säkert kan komma att dyka upp i fler filmer från Hollywood. Jag trodde mig känna igen henne som spelade Julies väninna, men jag misstog mig. Det var inte hon från The darkest hour, men jag hade faktiskt sett henne i Damsels in distress och Crazy, Stupid, Love. Däremot kände jag igen Rob Corddry från både Hot tub time machine och Cedar Rapids. Filmens dragplåster och kändis var John Malkovich som aldrig gör bort sig, men som samtidigt inte gjorde hem sig denna gång.

Jag anade flera gånger en mycket bättre film precis utom räckhåll. Den fanns där rent konceptuellt, men den realiserades inte. Nej tyvärr, oavsett om zommbiesarna sprang snabbt eller hasade sig fram i ett sömngångartempo, och ja de gjorde båda i denna film (oskärpa!), så var det varken spännande, roligt eller romantiskt nog. Däremot lyfter jag på hatten för det frejdiga försöket till något nytt.

Jag ger Warm bodies två dunkanden hjärtan av fem.

Betyg: 2/5


Kolla in vad zombieälskaren Jojjenito tyckte om filmen här.

Red (2010)

Pension Services, please. 

Efter den gamla filmen från fyrtiotalet var jag och Frans sugna på något mer modernt och valet föll på Bruce Willis nya actionkomedi "RED". Detta var en mycket underhållande film som förde tankarna åt "Knight and Day". "RED" handlar om ett gäng pensionerade och avdankade (?) CIA-agenter som jagas av en korrupt politiker. Filmen har en stjärnsprakande rollista. Vad sägs om Willis, Morgan Freeman, John Malkovich och Helen Mirren? Speciellt Malkovich är mycket bra i denna film, han dominerar med sin konspiratoriskt lagde lönnmördare. Den underfundiga och äventyrliga damen i filmen, tillika Franks (Bruce Willis) "flickvän", spelas av Mary-Louise Parker som gjorde den underfundiga och äventyrliga Amy Gardner i The West Wing. Henne gillar jag.

"RED" är ren och skär underhållning, man kan kasta alla analyser i papperskorgen när det gäller denna film, dä ä bara å åk. Jag ger den fyra välförtjänta pensionscheckar av fem.

Yeah, RED. R-E-D, "Retired, Extremely Dangerous". 

Betyg: 4/5