Rambo: Last Blood (2019)

"I don't know who you are. I don't know what you want. If you are looking for ransom, I can tell you I don't have money. But what I do have are a very particular set of skills, skills I have acquired over a very long career. Skills that make me a nightmare for people like you. If you let my daughter go now, that'll be the end of it. I will not look for you, I will not pursue you. But if you don't, I will look for you, I will find you, and I will kill you."

Med detta citat satte Bryan Mills igång en ny trend inom moderna actionfilmer. Så nu har vi fler filmserier där bistra våldsmän jagar bad homres och låter dem bada i sitt eget blod som hämnd för de brott de begått.

Det är Bryan Mills i "Taken"-serien, Robert McCall i "The Equalizer"-serien, Jack Reacher i "Reacher"-serien och John Wick i "Wick"-filmerna. På ett hörn har vi också John W. Creasy i "Man on fire", en film som enligt rykten ska få en uppföljare i form av en prequel.

Nu har så firma Sylvester Stallone låtit sin John Rambo sälla sig till denna skara av våldsmän som åker iväg och dödar bad hombres som hämnd. Stallone har tagit sin Rambo till vägs ände, den senaste, och kanske sista, Rambo-filmen heter "Rambo: Last blood". Den är ljusår ifrån vad "Rambo: First blood" var, även om han desperat försöker limma ihop filmerna till en konsistent serie under eftertexterna.

De där klippen från alla fem Rambo-filmerna som visades under eftertexterna var kanske filmens bästa del förresten. För det vi fick se under filmen i övrigt var inte mycket att hänga i julgranen. Damn, vad usel denna film var! Jag såg den med trött hjärna och jag trodde att renodlad action skulle kunna pigga upp, men inte ens med sömniga sinnen passerade denna sörja förbi.

De inledande trettio minuterna är sega, ett sentimentalt dravel och genomskinligt förebådande som skrivet av eleverna på dramakursen på high school. Och eleverna skulle fått ett F på den kursen.

Den andra delen missar målet rejält när Rambo åker ner till Mexico och får stryk. Det som gör alla de övriga våldsactionfilmserierna sevärda är att de har kompetenta mördarmaskiner i huvudrollerna. Istället har firma Stallone förväxlat Rambo med Rocky och låtit honom inledningsvis bli golvad för att resa sig på nio. Som om det skulle vara en silverbullet för det dåliga manuset och den usla dialogen han kräkts ur sig.

Men det är under filmens tredje och sista del som det totalt havererar. Vad kan Rambo? Han kan gillra fällor och fällor får vi i ett bisarrt överflöd. Sedan tar vi en oändlig mängd bad homres och låter dem springa omkring i gångarna som huvudlösa höns och explodera, halshuggas, krossas, spetsas och eldas upp i rök.

Inte en enda av karaktärerna i filmen agerar som individer, allt som sker på duken är i filmens tjänst. Och den tjänsten består i att den usla regissören ska få bocka av alla sätt att slakta bad homres på det ena lustiga sättet efter det andra.

Filmen saknar tredimensionella karaktärer, vettig dialog och trovärdig action. Den dryper av tunna och oförtjänta känslor som därmed blir falska. Usel film rakt igenom.

Betyg: 1/5