Malmö filmdagar 2017

 

Förra veckan deltog jag och några filmbloggarkompisar på Malmö filmdagar 2017. Eventet är det årliga branschdagarna där filmbolag, distributörer, massmedia och andra som arbetar i filmbranschen träffas för nätverking, möten och en massa film. Bolagen tar med sig filmer som kommer ha premiär under kommande höst och vinter.

Jag kommer som vanligt att skriva revyer på filmerna i samband med att de har premiär, men här kommer en kortare sammanställning av filmerna som jag hann med att se. Det blev totalt tolv filmer för mig. Det hade blivit tretton om jag orkat stanna uppe på tisdagskvällen och sett den senare av två "invigningsfilmer". Men på grund av svårartad jet lag efter hemkonsten från Los Angeles några dagar tidigare var jag tvungen att passa på den svenska komedin All inclusive. Det var lite synd för jag var sugen på den då jag och hela storfamiljen på min mors sida var på Mallocra och avnjöt en "all inclusive" i somras. Nu verkade det som att kompisarna inte gillade filmen speciellt mycket så det var kanske inte hela världen att jag missade den.

Som sagt, tolv filmer blev det på de tre dagarna. Jag delar in dem i tre grupper; tråkiga och därmed dåliga, helt ok/hyfsat bra samt jättebra. Nedan ranking bygger på akuta och ibland förhastade intryck direkt efter filmerna. Alla "betyg" kan och kommer att omvärderas då riktiga revyer skrives vilket sker efter att filmerna fått rumla runt inne i huvudet ett tag och "satt sig".

Första gruppen

Jag såg tre filmer som i och för sig kanske inte var dåliga rent tekniskt men alla tre var förbaskat tråkiga (betyg ETTA):

Victoria and Abdul
Brittiskt historisk dramakomedi om brittiska drottningen Victoria och muslimsk undersåte Abdul. Bygger på verkliga händelser som det heter, oklart hur mycket dock. Tröttsamt enformigt med konstant romantiserande av exotisk kultur och lika konstant förnedring av brittiska hovet. Kanske en film för dem av er som älskade En oväntad vänskap, men jag fann den bara tom på substans. Filmen har premiär den 22:a september.

Neruda
Pretentiös biografi från Chile. Om poeten och kommunisten Nerudas flykt ut ur landet sedd ur hans eget pompösa perspektiv respektive det ur den av Neruda allt mer fascinerade polismannens. Polisen spelad av favoriten Gael Garcia Bernal. Seg och pretto, tyvärr inte speciellt bra. Kändes som om den var tre timmar lång. Filmen har premiär den 22:a september.

Villebråd
Polsk naturthriller om elaka jägare och underbar mirakelkvinna som tror på astrologi. Sense moral: Det är fel att döda djur, sluta med det så blir allt bra. Ostrukturerad och förvirrad berättelse och fula bilder. Allt är grådaskigt och sunkigt. Inte speciellt muntert eller intressant. Passar kanske bäst till alla veganvänner. Filmen har premiär den 29:e september.

Andra gruppen

Nu kommer vi till gruppen med tre helt ok eller ganska bra filmer (betygen tvåa eller trea):

The Nile Hilton incident
Svenske Tarik Salehs politiska thriller om en mordutredning under dagarna före revolutionen i Egypten 2011. Fares Fares är bra i huvudrollen. En intressant historia och bitvis lite spännande, men filmen når inte de förväntat höga höjderna på grund av ett segt tempo och en oskärpa, ovilja, att ta steget fullt ut. Den lämnade mig med en avsmak för korruptionen och kvinnosynen som förmedlas från landet i fråga. Filmen har premiär den 29:e september.

Home again
Amerikansk romantisk komedi med Reese Witherspoon i huvudrollen. Förbered er på en sötchock. Filmen har tagit den romantiska komedin och tillsatt en altmansk kryddning. Det är som en rom-com på speed. Allt är uppskruvat till 11 på vredet. Bitvis mycket underhållande, men lättglömt. Filmen har premiär den 13:e oktober.

The party
Brittiska Sally Potters korta svartvita superakademiska kammarspel om en middagsbjudning hemma hos en framstående politiker och hennes man. Långtgående och innerliga diskussioner om demokrati, könskamp, religion och moral. Överlag lysande skådespelarinsatser där Patricia Clarkson, Bruno Ganz och Cillian Murphy står ut. Filmen har premiär någon gång i höst/vinter.

Tredje gruppen

Trots att filmschemat inte såg så där otroligt inbjudande ut såg jag ändå hela sex filmer som jag tyckte var riktigt, riktigt bra (med de glamorösa betygen fyra eller till och med någon med potential för en femma):


Thelma
En ljuvlig norsk liten film om häxan Thelma som flyttar hemifrån för att studera på universitetet i Oslo. Ta en del Cirkeln, en del Låt den rätta komma in och till det en nypa Buffy så täcks mycket av Thelma in. Samt en hel del religion. Mumma. Mycket lyckad film av Joachim Trier. Filmen har premiär den 17:e november.

En obekväm uppföljare
Al Gores andra dokumentär om obekväma saker. En i sanning viktig film. Fokuserar mer på stormaktspolitiken och gräsrostsrörelsen än föregångaren som fokuserade på forskning och data i frågan. Filmen har premiär den 17:e november.

The glass castle
Amerikansk indie-drama om uppväxten för flicka och tre syskon med kraftigt dysfunktionella föräldrar. Baserad på ett verkligt liv. Otroligt stark film, upprörande, engagerande och smått fantastisk trots att den fallerar på en viktig punkt. Filmen har premiär den tredje november.

Tillbaka till Montauk
Tyskland levererar för andra året i rad på filmdagarna. Detta år med Volker Schlöndorffs underbara film om valen vi gör i våra liv. Längtan, skuld, ånger och hopp. Personligt och innerligt. Nina Hoss och Stellan Skarsgård är bra i huvudrollerna. Filmen hade premiär i helgen som gick.

Om själ och kropp
Årets vinnare av guldbjörnen i Berlin är från Ungern. En annorlunda och sällsam film om kärlek. Filmen kan jämföras med ett långsamt brinnande ljus med större och större intensitet. Faktiskt fantastik. Filmen har premiär den 22:a september.

Three billboards outside Ebbing, Missouri
Wow, årets film på filmdagarna. Närmast en total fullträff. Utsökt drama från Martin McDonagh (In Bruges, Seven psycopaths). Filmen handlar om hantering av sorg plus en massa annat. Den är som en Coen-film fast snäppet allvarligare. Den är som Manchester By The Sea fast snäppet mer lättsam. Den har det tunga och allvarliga blandat med en galghumor som alla ovan nämnda verk. Jag kände mig totalt trygg i McDonaghs händer i denna "film-film". En toppenfilm helt enkelt. Filmen har premiär i Sverige tidigt 2018. Håll utkik efter denna när oscars-racet startar...

Detta inlägg är tillägnat Sofia. Hon missade årets filmdagar på grund av "scheduling conflicts" som det heter på utrikiska.

En "bunch" filmnördar