tisdag 23 september 2014

High Plains Drifter (1973)



Sarah Belding: They say the dead don't rest without a marker of some kind.

En av de filmer jag blev mest bestört över när vi behandlade sextiotalet var ju spagettiwesterneposet Once upon a time in the West. Jag klarade inte av Sergio Leones besynnerliga trixande med dubbat ljud och absurda scener. En del ser den som filmkonst jag såg den bara som konstig. Kvar i mig ruvade en fråga om alla gamla westerns jag sett från eran, de med Clintan i huvudrollen, på samma sätt var obra. Jag var tvungen att ta reda på det. Därför adderade jag sent Mannen med oxpiskan eller som den heter i original High plains drifter till mitt sjuttiotal. Jag tror dessutom att jag inte sett hela filmen förr så det passade extra bra in att se den på riktigt nu. En av mina filmbuddies, den store Frans, är ju en lika stor älskare av Clintan som gudabenådad kock, rekommenderar den hårt.


Jag kände till historien. Clintan spelar The stranger som en dag dyker upp i en stad med en mörk hemlighet. Stadens innvånare har några år tidigare indirekt deltagit i det bestialiska mordet på stadens unge sheriff. De tre mördarna blev senare förrådda av stadens ledare och kastade i fängelset. När The Stranger rider in i staden ska de tra våldsmännen snart släppas fria från fängelset. Temat i filmen är hämnd och The Stranger får sin hämnd på både våldsmän och staden med dess innvånare.


Detta är en maffig western som är mycket bra. Clintan spelar huvudrollen men han har också regisserat. Även om en del av bildspråket är influerat av mästaren Sergio Leone har Clintan mycket färre irriterande hyss för sig. Filmen har ett långsamt men stadigt tempo. Den ger tid åt händelserna att utvecklas. Detta är klart annorlunda jämfört hur man gör film idag då allt ska pressas ihop och man ofta stressar sig igenom en handling. I denna film är handlingen simpel. Det handlar bara om hämnd, inget annat. Men den blir så mycket bättre av detta.



Clint Eastwood är mycket bra i rollen. Hans minspel är underbart och han har en klcokren tajming. Filmens comic releif står den lille dvärgen Mordecai för, spelad av Billy Curtis. De flesta övriga invånare i staden är sliskiga på ett eller annat sätt där alla är mer eller mindre falska, egositsika och framför allt fega. Filmens två skurkgäng är generiska svettiga revolvermän som tar för sig av guld och annat som kommer i deras väg. Våldsmännen som mördade den unge sherfffen Duncan skulle kunna vara förebilder för bröderna Dalton i Lucky Luke, En lång och lätt korkad broder finns där till och med. Gängets ledare Stacey Bridges ska vara extra elak. Skådespelaren Geoffrey Lewis klarar kanske kanske inte riktigt av att sälja den grymhet som rollen kräver men det är en minor comment.



Filmen har en kontroversiella scen där Clintans Stranger med mer eller mindre tvång tvingar sig på en av stadens kvinnor. Tidigt i filmen retar den opportunistiska Callie Travers främlingen tills han tar saken i egna händer och sätter på henne inne i ett stall. Scenen spelas lite oklart med avseende på vad hennes agenda egentligen är, men senare i filmen försöker hon få de övriga i staden att vända sig mot honom på grund av att han våldtagit henne. Hon får inget gehör, de övriga i stan rycker bara på axlarna, både av rädsla för främlingen men också för att de inte bryr sig om henne. Senare visar det sig att hon hoppar mellan de män som har mest makt i stan. Hon blir till och med genast Staceys flcikvän så snart han dyker upp i stan igen.


Jag kan inte riktigt avgöra vad syftet med denna sekvens var. Dels visar den tydligt att främlingen vill hämnas på alla och envar i staden. Han förför också en av stadens mäktigaste mäns fruar senare i filmen vilket också verkar ingå i hämndplanen. En annan vinkel kan vara att Callie eftersom hon framställs som en opportunistisk lycksökerska fick vad hon var värd, och då blir det ju lite problematiskt. Ja, det var sannerligen en annan tid, både när filmens spelades in och framför allt den tid då filmens handling utspelas.

Jag kan med glädje och stolthet rapportera att jag gillade denna film skarpt. Jag har inte helt tappat det!

High plains drifter får fyra helveten av fem möjliga.

Betyg: 4/5

PS, var det Higgins från Magnum P.I. som man såg skymta till som stadens stövelmakare? Tror visst det.


18 kommentarer:

  1. Ahhh..mumma för en gammal westernlover som en annan.
    Håller HELT med om Sergio Leones påhitt och knasigheter. Den rullen blev bara besvärlig istället för underhållande.

    Den här rackaren har jag sett ett par gånger och den håller varje gång. På sitt sätt både mystisk och enkel. Stenhård är den ju också. Både vad gäller moral och känslor.
    Bra betyg!

    (och visst är det Higgins-gubben! Bra spaning! Dessutom...det är ju Clintans trogne polare Orville från Den Vilda Fighten som är badasset Bridges (Geoffrey Lewis) :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hi5 på den! Det var riktigt skönt att känna i kroppen att filmen funkade för mig...

      Och du, välkommen tillbaka! :-)

      Radera
  2. Jag får känslan av att denna films Mordecai är en betydligt trevligare bekantskap än den Mordecai vi såg Johnny Depp göra i filmtrailern i Malmö.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njae, Mordecai är en sliskig liten skit, en feg och osympatisk typ som missbrukar den makt han får av the stranger. Hämnden gällde honom också i högsta grad och jag misstänker att han inte hade en lätt tid efter the stranger lämnat staden...

      Radera
    2. När du beskriver det så kanske det är samme Mordecai? ;)

      Radera
  3. Gillar också denna och de flesta av Clintans västerns. Fast jag blandar alltid ihop denna med The Outlaw Josey Wales. De är nog inte lika i handlingen, men ändå.

    SvaraRadera
  4. Bra film - behöver inte sägas så mycket mer.

    SvaraRadera
  5. Minns den som mycket bra. Men det är kanske tvärtom vad gäller skurkarna? Bröderna Dalton tycks ha dykt upp i serieform redan mot slutet av 50-talet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Därom har du helt säkert rätt. Jag skrev den noten slarvigt. Jag hade ingen preferens om kronologisk beroende eftersom det är helt oväsentligt. Brödraparen påminner om varandra, det var spaningen. :-)

      Radera
  6. Kul! Denna film ar forresten en av fa dar den svenska titeln ar snartigare an originalet.

    Jag tror filmen blir annu intressantare om man ser ocksa hang em high, pale rider & unforgiven. Man kan eventuellt fa en annan bild av vad den handlar om; vore i alla fall intressant att diskutera om du orkar ta dig igenom dem!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Snärtigare?? Ahhhh, well played, sir, well played.


      Aha, du har hittat ett samband där. En trilogi? Nej en quadrilogi!

      As you wish. Ser dem dock i oordning då Hang em high kom före High plains drifter.

      Radera
  7. Jag håller med om det mesta du skriver. Men nåt gjorde att jag inte uppskattade filmen lika mycket. Det är ju en sorts noir western. Kanske var det det, och att jag behövde lite mer feel good vid filmtitten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sånt kan lätt hända, men kul ändå att ha sett den. Den kommer ibland upp i diskussioner och som referens. Plus vem vet, du kanske ser om den någon gång (föga troligt iofs) och då kanske den vuxit till sig...? Det händer ofta för mig när jag ser om klassiker, även om jag inte uppskattat dem till fullo första gången. :-)

      Radera