ANDY: Now, Woody -- he’s been my pal as long as I can remember. He’s brave, like a cowboy should be. And kind, and smart. But the thing that makes Woody special? Is he’ll never give up on you -- ever. He’ll be there for you, no matter what. Y’think you can take care of him for me?
Damn you, that movie. Dammig i rummet värre.
"Toy Story 3" är bättre i alla perspektiv. Charmig, rolig, djup och rent ut sagt sorglig.
Lojalitet, mod, vänskap. Bra saker.
Avsked. Många filmer visar avsked men denna är en av de som bäst förmedlar känslan av avsked.
Leksakernas syfte och mål i livet var att vara Andys leksaker och nu har han vuxit upp. Vad händer då? En fantastisk premiss som Pixar till fullo förvaltade. Detta är i princip en perfekt film.
Som vanligt med de bästa från Pixar är det en film som verkar på flera plan. Den kan uppskattas av de yngsta med roliga nya och gamla leksaker som kommer till liv och gör roliga saker på duken. Och den kan sannerligen uppskattas av vuxna då den behandlar otroligt allmängiltiga känslor och utmaningar människor ställs inför i sina liv. Saknaden efter en älskad, känslor av vrede och sorg av att blivit bortvald, känslor av att inte veta vad livet har för mening och så vidare. Men en av filmens styrkor är att allt detta kommer fram genom leksakernas problem, inte mänskliga problem som klistrats på leksakerna. Det är leksaksproblemen som behandlas, att hamna på vinden, att ges bort, att kastas i soporna, att brännas upp.
Ojoj, bra grejer detta. Filmen vinner också på att ha sett de två första i serien precis innan, men inte så mycket som jag trodde. Så länge man har en vag koll på bakgrunden står den sig väl som "stand alone". Det är nog så att fyran är mest beroende av att se de tidigare nära inpå.
Det som slår mig i denna titt av trean är hur mycket Woody har utvecklats. I första filmen var han fortfarande lite egocentrisk efter tiden som Andys favorit, men nu är han lojal mot både guden (Andy) och hans vänner. Buzz väljer tidigt sida med vännerna. Jag ser också hur mycket bättre Jessie är och hur kul Buzz är som spanjor och hur skönt hela det vanliga gänget fortfarande är. Jag gillar flera av de nya karaktärerna, där thespianen Mr. Pricklepants står ut lite av förklarliga själ, en livs levande 007:a! Jag gillar också den snyggt klädde Ken och den skrikande apan.
Det är också slående hur stor påverkan människorna haft i leksakernas liv. Woody som hela tiden kallats lojal och modig blir just det. Björnen Lotso som blivit glömd och ersatt blir en mean old guy osv.
Filmen har otroligt många filmiska referenser inte minst från diverse fängelsefilmer och filmer om flykt, plus de vanliga Star Wars, Indiana Jones osv. Den bästa för mig var ändå att få träffa Totoro även om den inte pratade.
Observera hur Bonnie rättar till Jessies hatt när hon får henne och hur Andy i samma anda rättar till Rexs arm när han plockar upp honom. Omtanken för leksakerna finns i dem båda.
Scenen när Andy lämnar iväg Woody... Woodys ansikte, det är fullständigt orörligt men ger mig ändå en uppsjö av känslor. Fantastiskt filmskapande.
Filmen var en perfekt sista film i trilogin. Vad kan en fjärde film erbjuda nu egentligen? Muahahaha...
Betyg: 5/5
Jojjenito skriver också om filmen. Det är första gången han ser filmen. Kolla här hur det gick.
Mja, jag håller med om att även trean är en bra film men inte alls samma fullträff som för din del. Det kan npg hänga både på att att jag inte blir lika känslomässigt engagerad plus att jag återigen stör mig på genusperspektivet. Slutscenen har aldrig orsakat någon som helst dammighet :)
SvaraRaderaSlutet ger känslor av extrem separationsångest. Det måste den få cred för! :-)
RaderaJag tycker att den förvaltar de två första filmerna bygge på ett närmast perfekt sätt. Den tar till vara på karaktärer och bygger vidare på teman som redan odlats. Riktigt bra filmhantverk helt enkelt. Jag blir gladlynt över filmen. Det har ett egenvärde i mina ögon.
Nu ser jag fram emot att se om fyran också. :)
Wow! 5/5. Kul! Då höjdes den ett snäpp från 4/5 om jag förstått saken rätt.
SvaraRaderaJag känner mig lite besviken på mig själv att jag inte uppskattar filmerna mer. Du läser in så mycket mer än vad jag gör. Eller, jag ser ju också vad det är du ser men jag är inte lika engagerad i filmerna. Det är lite som med Star Wars-filmerna där jag gillar det mesta, 3/5 eller ibland 4/5, men jag har inte den där passionen som väcker starkare känslor till liv.
Ja, såg också Totoro och var faktiskt tvungen att spola tillbaka för att se om scenen för att se om det verkligen var Totoro.
På samma sätt spolade jag tillbaka och såg om när Andy rättade till Rex lilla överarm. En fin detalj.
Nu ska det bli intressant att se vad fyran har att bjuda på. :)
Ja, den var stark.
RaderaHehe, jag spolade också tillbaka för att se exakt vad Totoro gjorde. Den är ju inte i fokus i scenen, står lite bakom de övriga.
Ja, ska bli mycket intressant att ta sig an fyran nu. Jag minns att den blickar tillbaka på de tidiga tre filmerna mycket.
Helt ok rulle i mina ögon. Jessie känns mindre gapig och flykten gillade jag. Dammet i rummet lös dock med sin frånvaro. Fyran har jag inte sett.....än
SvaraRaderaKan bara bli bättre vid en omtitt. Skönt att de lugnat ner Jessie såpass mycket. Slutet är mycket känslosamt tycker jag. Alla uppfattar det tydligen inte så... :)
Radera