måndag 20 november 2017

The Hero (2017)


Ibland stöter man på de där filmerna som talar direkt in i hjärtat på en. Det kan vara en specifik sinnesstämning, ett minne eller något som kan kopplas till egna personliga erfarenheter som skapar avenyn in i känsloregistret. Det verkar som att det ofta är amerikanska independent-filmer som gör detta. Därför väljer jag gärna från den sektionen på filmfestivalen. Dagens film The hero låg i och för sig i sektionen Icons (pga Sam Elliott antar jag), men det är uppenbarligen en American Independents. Sam Elliott spelar en sjuttioenårig westernskådespelare i nedförsbacken på andra sidan av sin karriär. Nu för tiden tar han jobb som röst i reklamfilmer och röker på med sin kompis.

Egentligen inför inte denna film något nytt på arenan. Det är gammal skåpmat. Men som så ofta med konst handlar det om hur bra genomförande är. Visst filmen har ingen ny gimmick, ingen twist som blåser iväg dig eller annat extraordinärt. Den är bara svinbra rätt upp och ner.



Filmen utspelas under dagarna efter Lee fått besked från sin doktor att han har en allvarlig cancer och inte så många år kvar att leva. Samma gamla problem som allt för många familjer har fått och kommer få uppleva. Det är smärtsamt och hur man reagerar i den situationen är säkert lika varierande som det finns antal personer på jorden. Lee har svårt att berätta för sin familj, dottern Lucy och ex-frun Valerie.

In i hans liv kommer så Charlotte Dylan. Hon är ung men verkar inte bry sig om åldersskillnaden. Hon är fräsig och har skinn på näsan. Vi följer dem under några omvälvande dagar. Laura Prepon, känd från That 70's show, spelar Charlotte och hon är helt magisk i denna lilla roll. Inget flashigt men en massa små detaljer i hur hon för sig, miner och uttryck. Hon har vuxit upp rejält, är nu drygt 35 år och hon påminner mig s starkt om Ashley Judd och sämre doppelgängers kan man ju ha! Laura är som Ashley Judd med en nypa Mila Kunis som jag skrev på twitter.



Sam Elliott har en fantastisk röst. Det är som att han definierar westernmyten med rösten. Otroligt. Här får han också spänna skådespelarmusklerna med en stor variation. Han är med i princip varje scen i hela filmen. Damn, jag gillar honom. Filmmanuset är enligt imdb trivia till stor del baserat på Elliotts liv även om han nog inte har blivit diagnostiserats med cancer så vitt jag vet.

Kompisen Jeremy spelas av Nick Offerman och jag visste att jag sett honom förut men jag kunde inte placera honom. Men damn, det var ju han som spelade familjefadern och polisen Don i We're the Millers. Bra komedi det för övrigt.

En av filmens mest upphetsande trivian är att Lees ex-fru spelas av Katharine Ross, ni vet Dustin Hoffmans kärlek i The graduate. Hon spelade också den cyklande tjejen i Butch Cassidy and the Sundance Kid. Dessutom är hon och Sam Elliott gifta i verkliga livet! Hon kom såvitt jag förstår ut ur pensionering för att spela denna roll.

En av festivalens bästa filmer! Jag ger The hero fyra starka dödsdomar av fem.

Betyg: 4/5

2 kommentarer:

  1. Jag såg filmen innan jag visste att den skulle dyka upp på festivalen. Men det är festivalkänsla över den så mycket möjligt att den hade funkat bättre att se där än hemma.

    Gillade den och håller med om att Sam Elliott passar klockrent, men att även Laura Prepon funkar bra. Däremot ville jag få ut lite mer. Kändes som det fanns mer att ta ifrån, att mer var på gång. Trea till stark trea landade det på för egen del, men jag förstår och vet hur det känns när en film spelar på rätt strängar.

    http://moviesnoir.blogspot.com/2017/09/the-hero.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag älskade filmen och den har bara vuxit sedan jag såg den. Jag har en parallell upplevelse i mitt liv, men jag tror inte att det är bara därför jag reagerade så starkt på filmen. Jag tyckte också att samspelet mellan Elliot och Prepon var sensationellt härligt.

      Radera