Enola Holmes (2020)

 

Jag såg en intervju med Henry Cavill med anledning av den nya, tredje filmen om Enola Holmes, Sherlocks lillasyster. Jag blev lite nyfiken på filmserien och gav första filmen en chans.

Vi ser Henry Cavill som Sherlock och Millie Bobby Brown, känd från Stranger Things, som sextonåriga Enola. 

När Enolas mamma Eudoria (Helena Bonham Carter) försvinner måste Enola ge sig ut utanför hemmets trygga vrår och leta efter henne. Storebröder Sherlock och Mycroft (Sam Claflin) gör det inte enklare för henne. På hennes äventyr möter hon den unge aristokraten Tewkesbury (Louis Partridge).

Filmen är ett mysigt kostymdrama som utspelas vid sekelskiftet. Manus är kanske inte filmens styrka och filmen saknar allt som kan kallas "stakes". Men å andra sidan är alla skådespelare mysiga och det ger filmen en i högsta grad mysig känsla. Det är en snäll film, sannerligen.

Millie Bobby Brown gör jobbet bra. Jag hade för mig att hon är amerikanska, tokigt, men hon är från England och hon har en underbar brittisk accént och hon spelar dessutom sin riktiga ålder när film gjordes. Tummen upp där. 

Mitt huvudsakliga intresse styrdes dock mot Henry Cavills Sherlock och som väntat var han med alldeles för lite. Detta är inte en Shelockfilm utan en Enolafilm! 

Jag hade ändock hellre sett dem samarbeta istället för att tävla mot varandra. Mycroft bidrog endast med att vara vrång. Hur tänkte de där? Han var totalt platt i mina ögon. Jag ser hellre Mycroft som en enigmatisk och svårtplacerad karaktär, men i högsta grad mångfacetterad.

Enola "kan själv" för hela slanten. 

Filmens svagaste kort stod Helena Bonham Carter för. Dels att hon spelar över så som hon alltid gör. Det går inte at se skillnad på henne mellan rollerna känns det som. Dessutom var Eudorias beteende obegripligt och svagt presenterat i manus. Hon framkom mest som en egoistisk egotrippare. Trist med ännu en platt karaktär. Suffragette City sjöng Bowie. Inget av de lojalitetsbrott hon begick mot Enola förklaras mer ingående än att hon var en ledande figur bland suffragetterna. Ja, men då så! Suck.

Filmen bygger som sagt på sin mysighetsfaktor. Som detektivfilm är den tyvärr inte stark. Det var lite oklart, för mig i alla fall, hur Enola löste sina gåtor. Det bara hände utan närmare förklaring. Det krävs ett mer sinnrikt och noggrant manus för att sådana saker ska bli bra på film. När jag som åskådare sitter och funderar på detta under filmen kan man inte säga att den lyckats.

Till sist vänder jag mig mot er, mina kära läsare, ser er i ögonen och frågar er om det verkligen var så smart att Enola så många gånger bryter den fjärde muren? Det var kul de första gångerna men blev sedan tradigt. Som en krydda! Ösa på för mycket och hela rätten blir obalanserad i bästa fall, misslyckad i sämsta.

Mysig film men lite oklart hur sugen jag blir på de efterföljande filmerna. Man vet aldrig när lusten faller på dock.

Betyg: 3/5

Big Fish (2003)

Jag vet inte riktigt hur Big Fish slank in i projektet. Jag hade en kollega för några år sedan som tjatade om att det var världens bästa film. Men den är regisserad av Tim Burton och det får anses som en stor varningsklocka. Den mannen har om och om igen bevisat att han har dåligt omdöme och jag litar inte på honom över huvud taget. Big fish handlar om relationen mellan en gammal man på ålderns höst och hans vuxne son.

Den gamle mannen Ed Bloom spelas av Albert Finney. Ni vet den buffliga advokaten som anställer Erin i filmen Erin Brokovich? Stora delar av denna film är tillbakablickar till Eds tidigare liv och som ung spelas han av den kraftigt överskattade Ewan McGregor. Sonen Will spelas av den förträfflige Billy Crudup. Kommer ni ihåg honom från Almost famous? Wills fru spelas av Marion Cotillard. Hon är som alltid otroligt bra och intressant. Hon ställer frågor till mig i publiken... Till näst sist nu när vi ändå håller på att rabbla skådespelare har vi Jessica Lange i rollen som Eds fru Sandra. Och till sist har vi Helena Bonham Carter i hela tre roller. Nähä, är Helena med i en film av Tim Burton? Vad originellt.

Pappan Ed har hela sitt liv berättat fantasifullt om sitt äventyrliga liv. Han har också lämnat sin familj i sticket och tillbringat större delen av sonens uppväxt på resande fot. Ed har varit så frånvarande från familjen att till och med hans unga fru i en scen berättar att hon trodde att han hade an annan familj på sidan. Pappan struntar i sin son på ett graverande sätt. Han lever för sina berättelser. Han framstår som en mytoman i värsta fall eller en man som vässa sina historier å det grövsat i bästa fall. Det går så långt att han på sonens bröllop tar över med en av sina utdragna meningslösa historier om hur han fångade en stor fisk (Big fish).

Jag blir lite provocerad av denna film. Den "goe" gubben Ed framställs som en man som lever i gränslandet mellan fantasi och verklighet och att detta skulle vara något positivt. Ed ser verkligen som en saga där magi blandas med den bistra verkligheten. Filmen är som en hyllning till de som ser magisk realism i livet. Men egentligen är Ed ett stort präktigt asshole som försakat sin familj. Som om hans fåniga historier skulle ta bort något av hans ansvar. Jag tror inte att de som hyllar denna film har ett lika stort förakt för karaktären Ed som jag. Med tanke på den absurda försoningsscenen i slutet av filmen tror jag att filmmakarna är på Eds sida. Han är en "go gubbe" i deras ögon. Jag känner bara avsky för honom. Jag gillar inte denna film då den verkar hylla en usel människas usla livsbeslut. Det handlar inte om att filmen är dålig för att jag inte gillar huvudpersonen, Det handlar om att filmen är dålig för att filmmakarna hyllar en dålig huvudperson. Det känns som att filmen (filmmakarna) manipulerar mig och försöker få mig att gilla ett praktsvin. Den känslan tycker jag inte om.

Filmens bästa delar var de i nutid. Jag gillade de få scenerna med Marion Cotillard och Billy Cudrup. Tillbakablickarna med Ewan McGregor som Ed Bloom var mer eller mindre trist. Fasen, McGregor är verkligen inte en favorit. Han har något tillgjort över sig i denna film (och ofta annars också). När jag en kort bit in i filmen endast hörde Forrest Gumps enfaldiga stämma komma ut ur McGregors mun var filmen än mer körd i diket för mig. Tänk på det nästa gång ni ser filmen. Ed Bloom modell yngre låter precis som Forrest Gump. LOL, Det var antagligen inte menat.

När, detta var inte min kopp av te. Vidare till andra bättre filmer. Jag ger Big fish två roliga bankrån av fem möjliga. Bankrånet var roligt i alla fall!

Betyg: 2/5

Avada Kedavra !

Andra halvan av sjunde året: Harry Potter and the Deathly Hallows, part 2

Utgivningsår: 2011
Regissör: David Yates
Längd 2 h, 10 mins

Oj, det kanske kom med en spoiler eller två i detta inlägg.


Plot: Harry och de goda mot Voldemort och de onda. Supertrion förstör de återstående horcruxes och den sista striden utkämpas på Hogwarts som sig bör. Fler kära karaktärer går förlorade men till slut segrar de goda.

Revy
Sista och åttonde filmen är ett bra komplement till den sjunde filmen. Nu är fokus på action och dramatik. Flera av hjältarna får en sista "hjälte-scen", ja till och med mamma Weasley får vara lite bad ass. Även om slaget om Hogwarts är mäktigt tycker jag att de missat att visa flera favoriters fall, mest notabelt Remus Lupins. Filmen kommer inte upp i samma nivå som sjunde filmen men den är en värdig avslutning på filmserien.

Mycket av filmen är actioninriktad, från inbrottet på Gringotts till det stora slaget om Hogwarts och Harrys dubbla dueller med Voldemort. En favoritsegment är Snapes minne som Harry fångar upp och där hela historiens hemlighet avslöjas, Snapes livslånga kärlek till Harrys mamma...

The boy must die, Severus.

Halvårets spell

Lord Voldemort: Harry Potter, the boy who lived... come to die. Avada Kedavra!

Nya karaktärer

Dumbledore's bror stiger likt en Mycroft in i historien, Aberforth Dumbledore. Han adderar inte speciellt mycket till filmserien och jag kommer knappt ihåg honom från boken.

Halvårets magiska djur

Draken som supertrion rider på när de flyr från Gringotts.

Halvårets döing

En stor döing är givetvis Lord Voldemort. Hela seriens huvudmål. Harrys fajt mot honom i och utanför Hogwarts är ganska mäktig.

De åtta värdarna Voldemort's själ bodde i:
Professor Quirrell
Tom Riddle's dagbok
Marvolo Gaunt's ring
Salazar Slytherin's locket
Helga Hufflepuff's cup
Rowena Ravenclaw's diadem

Harry Potter

Ormen Nagini

Lord Voldemort's många ansikten:

Vid sidan av Volde dog flera favoriter som Remus Lupin, Tonks och Fred bland många som fick sätta livet till.

Fred

Tonks och Remus

Filmens döing är dock Severus. Såklart. Hela historiens deep undercover agent och nyckeln till vinsten mot Voldemort. Snapes livshistoria är rörande. Ja, jag blir gripen i alla fall. 

Halvårets actionscen

Första vågen i anfallet mot Hogwart, speciellt när de flygande "bollarna" träffar domen. Sen är det mesta från slaget om Hogwarts bad ass.

Halvårets humor

När Hermione föreställer Bellatrix. Helena gör de scenerna mycket bra.

Hermione: [Disguised as Belltrix Lestrange, addressing a Death Eater] Good morning!
Griphook: Good morning? You're Bellatrix Lestrange, not some dewey-eyed schoolgirl!

Halvårets känslosammet

Snape's minnesbilder från sitt liv i skuggan av Lily Potter. Hjärtbrytande och magnifikt på samma gång. Om jag tolkat historien rätt gjorde Severus allt han gjorde för att han gillade Lily, han dedikerade typ hela sitt liv för att hylla henne och hämnas hennes död. Tungt.

En annan känslosam scen är när Harry säger adjö till Hermione och Ron efter att han insett att han är en horcrux, ouch, och att han själv måste dö för att Voldemort ska kunna förintas. Tungt.

Halvårets speciella scen

King's Cross-scenen i skymningen mellan liv och död där Harry möter Dumbledore och får ett val. Jag vet inte riktigt hur jag känner inför denna scen. Är den passande för filmen? Hade de kunnat visualisera detta på något annat smart sätt? Kings Cross! Så brittiskt.  LOL.

Supertrion

Det är klart att Harry får ta en hel del plats i sista filmen. Fasen den pôjken får gå igenom mycket så att vi vanligt fôlk ska kunna få lite lugn och ro. Hermy och Ron får ungefär lika mycket screen time. Egentligen tycker jag att det är flera andra karaktärer som får för lite tid tex Remus, Tonks, Fred och Luna.

Postern är helt klart ok. Harry står främst och ser arg ut. Hermy och Ron flankerar och bakom dem syns ett raserat Hogwarts. Bra sammanfattning. Men jag gillade nog teaser-postern inför film 7 allra bäst.

Hermione and Ron's moment

Ron och Hermy tar sig in till den döde basilisken och med en av dess tänder dödar Hermy den tredje sista horcruxen, diademet. Sedan möts de äntligen i den efterlängtade kyssen. Nu kan de dö.

Harry and Ginny's moment

De båda möts för en kort stund mitt under slaget. De möts i den efterlängtade kyssen. Nu kan de dö.

Neville's moment

Nevilles lilla stund är när han ensam försvarar träbron in till Hogwarts. Han är en bad ass.

Nevilles stora stund är när han står upp mot Volde och Bellatrix. Bad ass!

Nevilles största stund är när han dödar den allra sista hrocruxen, ormen Nagini! BAD ASS!

Luna's moment

Luna hjälper Harry att hitta Rowena Ravenclaw's diadem. Hon är lurig hon. Och fantastiskt charmig.

Årets citat

Professor Severus Snape: Look at me... you have your mother's eyes.

Årets favorit

Deep undercover under alla dessa år. Den svartaste av de svarta var inte så mörk som det verkade. Severus är givetvis årets favorit. Och en av hela filmseriens favorit. Severus Snape i Alan Rickmans mästerlige skepnad är en av seriens allra största behållningar.

Insanities and craziness

Vad tycker jag då om "19 years later"-segmentet? Jag gillade att vi fick en avslutning. Det passar in i hela seriens stil, det är trots mörker och elände ändå en snäll serie. En detalj som jag inte gillar från epilogen är att både Hermione och Ginny har kläder och frisyrer som om de vore gamla engelska tanter, men de bör vara runt 35 år. Ungdomar! Var filmmakarna så rädda för att vi inte skulle förstå att det var en titt in i framtiden?

Notera Draco Malfoy's son som heter Scorpius Malfoy... Bad ass namn!

Sammanfattning

Detta blev en mäktig och som jag tycker värdig avslutning. De sista två filmerna blev bland seriens bästa. Böckerna är mycket, mycket bättre. Jag läste dem före filmerna så jag har inte provat själv, men jag vet att de kan addera mycket till historien fortfarande.

Favoritscener är Severus minne och hans död, anfallet mot Hogwarts och de godas försvar samt alla scener med Lord Voldemort. Ralph Fiennes är lysande i alla filmer och inte minst så i denna film. Alan Rickman är såklart super-duper som vanligt. Alla tre i supertrion sköter sig bra. Neville är lång. Luna är fin...

Betyg: 4+/5

Idag är sista dagen för er att delta i tävlingen. Skicka in svaren med närmaste uggla. Instruktioner.