Sisu (2022)

Sisu är något så spännande som en finsk genrefilm. Här får vi följa en finsk elitsoldat som dödar en massa nazister under slutet av andra världskriget. Han har funnit guld uppe i Lappland och nazisterna vill ta guldet från honom. Det gillar han inte...

Filmen är extremt våldsam. Det är som en Tarantino-film på overdrive. Samtidigt är våldet så överdrivet att det inte känns speciellt skrämmande. Detta är som filmad serietidning i en värld där både John Wick-filmerna och allt MCU gjort är mer realistiskt än denna film. Men givet att man tar den för vad den är så är det underhållande.

Filmen är kort och det gillar jag. Dels för att långa filmer är så långa men också för att undvika att filmen skulle kännas enformig. Jag hann inte bli less på slaktandet av nazisterna trots att det snart stod klart att det inte finns några riktiga stakes i en film som denna.

Skådespelarna behövde inte göra så mycket då dialog och några komplexa känslor till stor del prioriterats ner, men norrmannen Aksel Hennie stod ut som den tyske befälhavaren Bruno. Filmens huvudperson, den odödlige finske kämpen spelades av Jorma Tommila och han funkade i rollen, men han gjorde inte mycket mer än såg bister ut.

Som avlastning från vårens Filmskolan var detta helt rätt medicin. Men den är för smal för mig egentligen, den är bra för stunden och den hade ett eget id, men det känns också som att den kommer bli lättglömd på något konstigt sätt.

Betyg: 3/5

Tackar Sofia för tipset om filmen, kolla in hennes förnämliga filmblogg Rörliga bilder och tryckta ord.