Amadeus (1984)

Den här gamla godingen kom upp till tals när Sofia besökte mig och Måns i Shinypoddens Filmskolan som en av Sofias fem filmfavoriter. Efter hennes påminnelse om filmens förträfflighet gjorde vi slag i saken och kollade in filmen. Jag hade en osedd blu ray av filmen hemma och det var den 20 minuter förlängda "director's cut".

Jag hade nog bara sett filmen en enda gång tidigare, och det på bio när den var ny, medan Måns inte sett den alls. Jag kom ihåg den som otroligt bra med bra skådespelarinsatser men framför allt på grund av Mozarts fantastiska musik.

Filmer står sig bra än idag! Jag vet inte om den extra långa versionen gjorde något förbättring, filmen kändes lång måste jag säga så jag gissar att bioversionen är snäppet bättre. Men musiken som ju sannerligen är odödlig levererade igen. Måste också lyfta filmens briljanta klippning när det gäller var och när de olika styckena används.

Skådespeleriet firar triumfer där F. Murray Abraham är delikat, men vi njuter också av Jeffrey Jones i en viktig biroll som kejsaren. Personligen gillar jag Tom Hulce i rollen som Mozart men jag kan förstå dem som inte gillar hans flamsighet. Det är en svår roll att tackla.

Milos Forman stod för regin och han är mästerlig med ett material som detta. Hans filmatisering av musikalen Hair fem år tidigare är också en mycket, mycket stark film. 

Jag kan med glädje rapportera att Måns var nöjd med filmen och han gav den en stark trea med en stigande kurva. Måns har inte en stark relation till musiken ännu så det var nog ett rimligt betyg.

Själv ger jag den en klockren fyra, en mycket bra film. Favoritscener är bland andra när Salieri läser Mozarts notblad, hör musiken i sitt huvud och ser att Mozart inte gjort några korrigeringar, eller när Kejsaren blir manipulerad av sitt "small council" samt alla scener där Mozarts Requiem spelas.

Betyg: 4/5