Mozart In The Jungle - Season 1 (2014)

Jag var på besök hos min vän Frans över nyår. När jag kommit fram och knackade på ytterdörren dröjde det lite längre än vanligt innan han öppnade. Det visade sig att andra säsongen av "Mozart in the jungle" just släppts av Amazon och Frans hade varit djupt insjunken i ett avsnitt när jag anlände. Det stod snart klart att Frans tyckte att det var en utmärkt idé att jag skulle se denna serie. Första säsongen hade släppts i december 2014 och andra ett år senare. Precis som Netflix brukar göra släppte Amazon alla tio avsnitten samma dag.

Jag var avvaktande till en början, medveten om att listan av tv-serier som jag tänker se, vill se och blivit uppmanad eller tipsad att se redan förefaller vara oändlig. Men under vistelsen hos Frans såg vi dock de två första avsnitten av serien tillsammans. Det hade inte gått mer än 5 minuter av första episoden så visste jag att jag var fast.

Känslan i serien är underbar. Den utspelas i New York City och vid sidan av det suveräna manuset, de fantastiska skådespelarna och den magnifika musiken är serien något av en kärlekshyllning till staden som aldrig sover. Serien bygger på en bok av Blair Tindal som heter "Mozart in The Jungle: Sex, Drugs and Classical Music". Hon är en oboespelare som utbildade sig vid Manhattan School of Music. Boken och serien bygger löst på hennes erfarenheter in de tre ämnena, sex, drugs och classical music.

I serien får vi följa Hailey Rutledge en ung oboespelare som försöker slå sig fram på den klassiska musikens hårda arena. Hon aspirerar till att få en plats i New York Symphony (en påhittad symfoniorkester). Serien startar med att orkesterledningen ersätter den gamla maestron med ett underbarn från Sydamerika, Rodrigo De Souza.

"Hai-Lai" (Hailey) spelas av Lola Kirke som vi njöt av i Noah Baumbachs Mistress America. Hon är ljuvlig. Rodrigo, spelad av Gael Garcis Bernal, är dock seriens stjärna och han är helt fantastisk i sitt manér, sin tajming, dialog, humor. Serien är för övrigt mycket väl castad, ett måste för att en serie som bygger på feeling och castens personkemi ska fungera.

Serien är skapad, producerad och delvis skriven av Jason Schwartzman och Roman Coppola, ni vet Wes Anderson's polare. Roman och Jason har också regisserat några avsnitt vardera och Schwartzman spelar en återkommande birollskaraktär.

När jag såg sista avsnittet av säsong 1 under scenen från premiärkonserten insåg jag hur otroligt lik Jason Schwartzman är den något äldre kollegan Stanley Tucci. De har ju precis samma ögon!

"Mozart in the jungle" är rock'n'roll! Det är en mycket njutbar serie. Jag ser fram emot säsong 2.

Betyg: 4/5

Notis: Docentens spaning om att orkestrarnas snyggaste kvinnor nästan alltid spelar cello verkar bevisas i denna serie också. En av seriens vackraste kvinnor Cynthia (Saffron Burrows) spelar just cello.