onsdag 2 september 2015

Mission: Impossible - Rogue Nation (2015)


Det är kul att se svenskar lyckas i Hollywood. En av sommarens största popcornrullar hade inte bara en utan två svenskar i rollistan. Det verkade dock ett tag som uppdraget att se denna film var stört omöjligt för mig. Nu var det tredje gången gillt. Vid tidigare tillfällen hade jag inte kommit iväg trots "spontanbio" var i annalkande. Denna gång fick jag dock sällskap av Fiffi som ville se om filmen och då kan jag äntligen iväg. Jag var sugen på en härlig ride då denna film enligt ryktena skulle vara sommarens stora popcorn-rulle.


Men som alltid påverkar ens sinnesstämning hur man upplever en film ganska mycket. Före filmen visades flera trailers för kommande storfilmer. Först var det trailern till de nya Bondfilmen och jag blundade hela trailern igenom för att inte bli spoilad. Men sedan visade de trailern till Sicario, Denis villeneuves nya stenhårda dramathriller. Den filmen såg jag ner på Malmö filmdagar och filmen var färsk i minnet. Tyvärr satte trailern igång minnena och känslan från Sicario och den känslan skar sig rejält med inledningsscenen i Mission: Impossible - Rouge Nation. Filmen inleds ju med en häftig actionsekvens där Tom Cruise springer snabbt med korrekt armföring och hänger på utsidan av ett flygplan. Tyvärr spelas scenen som en komisk scen. Jeremy Renner, Ving Rhames och framför allt Simon Pegg fånar sig nåt otroligt. Jag inser där och då att Mission impossible-serien gått ytterligare några steg från allvarlighet och tuffhet till actionkomedins svårnavigerade gungfly.


Detta är inte en seriös actionfilm. Detta är långt från Bourne-filmer eller nyare Bondfilmer (de med Daniel Craig) och detta är sannerligen långt från Sicario. Så jag tvingades justera min sinnesstämning mitt under filmen. Den är fortfarande helt ok som pang-pang-film. Men den är inte så tung som jag kanske önskat.

Det finns några bra och några dåliga saker som jag vill nämna. För det första var det himla coolt att det pratades så mycket svenska i filmen. Det var kul. Rebecca Ferguson och Jens Hultén hade både tämligen stora roller. Rebeccas Ilsa var dessutom den första kvinnan som haft någon riktigt vettig roll i denna serie. Tidigare har det mest varit "damsels in distress".

Ferguson är helt ok. Jag trodde länge att det skulle sluta med att Ilsa skulle bli en i teamet men det verkade inte som att det slutade så. Fast det får vi kanske inte veta förrän i nästa film. Personkemin mellan henne och Tom Cruise's Ethan är bra. Det är coolt att hon är på samma nivå som honom och han verkar se sig själv i henne när han träffar henne första gången. Det är inte var dag man får se den kvinnliga birollskaraktären rädda livet på den manliga huvudpersonen både en och två gånger (om inte fler). En av filmens bästa scener utspelas på en opera och där gör folket bakom denna film en bra sak. Det handlar om högklackat. Ni vet den där detaljen som Jurassic Wolrd gick bort sig på så hårt. Ferguson har högklackat på sig vilket vi ser i en scen när hon stöder sitt vapen mot sitt knä. Senare i scenen låter hon Ethan ta av dem för henne innan de ska slänga sig ner längst en husvägg. Snabbt och snyggt hanterade de den lilla detaljen. In your face, Jurassic World.


Mission Impossible-filmerna är i mina ögon filmer d'är ett antal stora actionscener är staplade efter varandra och en ibland rörig historia där karaktärerna och publiken ska bli lurade ett antal gånger. Minst en gång ska Ethan ha på sig en mask och spela någon annan. Det signalerades på mils avstånd när det skedde i denna film. Jag antar att filmens recept är som det är och det är något man får leva med. I dagens film är set-uppen att motståndarna består av en massa gamla operatives, dvs agenter, från CIA, MIG, Mossad, KGB osv. Ethan och hans kumpaner har verkligen fått tufft motstånd. Jag gillar idén men tycker att de kunde spelat vidare på den lite mer. Jag hade hellre sett motståndarna mer kapabla. Nu föll de som furor mest hela tiden som vanligt. Ethan hade den största respekt för ledaren för Syndikatet men vi fick egentligen inte se honom vara bad ass. Det var bara för att Etan sa att han var farlig och oövervinnlig som vi skulle tro det. Typisk fall av "show, don't tell"-regeln.


Actionkomedier... Balansgången mellan pajjigt och glimten i ögat är svår. Jag hade svårt med Simon Pegg i denna film. Tycker helt enkelt att det skär sig mellan att han ska vara så duktig och professionell i sin roll och allt jönseri han håller på med.

Sen kan jag tycka att vissa av händelserna i filmen var helt ologiska. Det är kanske något man får leva med men när tanken kryper in i huvudet på en är det svårt att bli kvitt dem. Ta till exempel när de bröt sig in för att ladda ner den röda boxen. Varför var de tvungna att tajma Ethans byte av kort med Simon Peggs entré? Varför inte bara låta Pegg gå in några minuter efter Ethan bytt korten? Det kändes som att jag antagligen missade något där eller spelades scenen så bara för att konstruera spänning?


Filmens fånigaste detalj var dock att de i Ethans teckningar kunde läsa att han kände Ilsa väl och litade på henne. WTF?

Till sist var inte storskurken speciellt spännande i denna film. Även om vi inte får vänta oss skurkar i nivå med Alan Rickmans Hans Gruber, men de kan ju vara lite mer exalterande än detta i alla fall.

Som helhet var det helt ok. Ungefär lika bra som de övriga filmerna i serien. Jag ger Mission: Impossible - Rouge Nation tre popcorn av fem möjliga.

Betyg: 3/5


Detta var ett inlägg i månadens Filmspanartema Svenskar i Hollywood. Låt oss se vad svenskar i Filmspanarna har att säga om detta tema:
Filmitch
Jojjenito
The Nerd Bird
Rörliga Bilder och Tryckta Ord
Fiffis Filmtajm

21 kommentarer:

  1. Vi har haft väldigt likartade upplevelser känns det som. Precis som du så hade jag ganska svårt för Simon Pegg. Det blev helt enkelt för farsartat, för jönsigt.

    Medan jag såg filmen insåg jag att M:I har blivit mer och mer lik Fast & Furios-filmerna, på gott och ont.

    Jag hade ändå väldigt kul när jag såg den. Stark trea.

    https://jojjenito.wordpress.com/2015/08/12/mission-impossible-rogue-nation-2015/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bra jämförelse där. den påminde inte så lite om 7:an.

      Ok, samma betyg. Trodde denna var hyllad unisont...

      Radera
  2. Jag kämpade mot sömnen i biofåtöljen. Den duger men speciellt upphetsande var den inte.
    https://filmitch.wordpress.com/2015/08/07/mission-impossible-rogue-nation-2015-usa/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ahh, ännu en som inte hyllar den. Nåväl, vi tycker nog ganska lika om den, men jag ser mer Fast & Furios än en Bondfilm i denna.

      Radera
  3. Hmm, försvann det en kommentar här på något sätt... Försöker en gång till.

    Som sagt: jag gillade Pegg och hans rollfigur, tyckte han var rolig utan att bli (alltför) överdriven.

    Och så tyckte jag att Jens och Rebeccas utbyten ibland blev lite väl svengelska.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du gillar Pegg mer än mig helt enkelt.

      Svengelska? Deras dialog har blivit skriven på engelska och översatt av skådisarna kanske?

      Radera
    2. Känns sannolikt -- jag är lite förvånad att det passerade för din del med tanke på din reaktion inför Inside Out ;)

      Radera
    3. Tämligen stor skillnad ändå...

      Radera
  4. Helt OK popcornfilm.

    Alltid kul med svenska i filmen.
    En kul detalj var färgerna på Ilsas klänning på operan (för det kan väl inte ha varit en tillfällighet?)

    SvaraRadera
  5. Jag tror inte färgerna på Ilsas klänning var en tillfällighet. Jag tror inte nåt är en tillfällighet, tyvärr inte ens Simon Peggs grästuva på huvudet i öppningsscenen.

    Som du vet är jag helt kär i den här filmen och jag köper putslustigheterna med hull och hår. Sen är det alltid kul att se om en film man gillar och känna att betyget jag gav efter första tittningens eufori håller i sig. I min värld är detta fortfarande sommarens popcornfilm #1. 5/5. Häli film! ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är härligt med favoritfilmer.

      Jag hade inte förväntat mig en komedi, det var kanske det som var det största problemet...

      Radera
  6. Skummade din recension då jag själv skulle vilja se filmen inom en rimlig framtid (har också misslyckats ett par gånger med den där spontanbion senaste tiden). Har ju inte sett nån Mission Impossible-film förut :) men den här blev jag nåt extremt sugen på bara av att spana in filmaffischen, och för att Rebecca Ferguson verkar vara stencool med kombinationen slitsklänning och skjutvapen. Gissar redan nu på en trea i betyg då jag och actionfilm allt som oftast har en ljummen relation trots allt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mycket nöje med filmen. Hoppas den passerar nålsögat och inte upprör allt för mycket!
      ;-)

      Radera
    2. Nålsögat är ganska stort faktiskt, så det får man hoppas ;)

      Radera
    3. Perfa. Det är en actionkomedi, förvänta dig inget annat.

      Radera
  7. Generost betyg tycker jag. Pegg ar en katastrof men det ar han a andra sidan i alla filmer han ar med atminstone i de jag sett vilket kanske i och for sig inte ar sa manga av naturliga skal. Svagt omojligt uppdrag. Jag var forberett pa att den skulle vara dalig men det var snappet samre an jag kunnat forestalla mig, blir nastan lite sur pa vem det nu ar som gjort den faktiskt.

    Vad hande forresten med hans hustru? Dog hon i nagon tidigare film?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej tycker jag hamnade bra med betyget. Är ändå en ganska bra underhållning man får sig till livs. Pegg drar ju givetvis ner en hel del, så om jag ser om filmen och stör mig på honom än mer finns risken att betyget ramlar ner ett snäpp.

      Ethan dumpade frugan för att skydda henne. Det får vi se i slutet av fyran.

      Radera