onsdag 9 juni 2010

Best of Neil Young - Disc 4


Den fjärde skivan behandlar Neils lite mer udda musikstilar. Det handlar om storbands-blues, Kraftwerk-influerad syntrock, mera country och mera Crazy Horse. Det är fortfarande idel favoritlåtar och detta är en skiva som du som musikälskare kommer ha mest och längst glädje av. Men det tar kanske lite längre tid för dig att lära dig att förstå musiken.

"I've got mashed potatoes..."

CD 4 "Hawks & doves" - The fan favorites


Playlist för spotify.

01. Ain't it the truth (live with the Bluenotes 1988)
Under stora delar av 80-talet turnerade Neil med innovativa och oväntade musikstilar och compband. Ofta var det mycket bra live-konserter. Bäst av dem alla var turnén 1988 med the Bluenotes. Samtidigt släppte han innovativa och oväntade studioalbum, men ofta gick inte musiken fram lika bra på det formatet. Denna låt är från en obskyr samlingsplatta där två live-låtar lagts med från 88-turnén. Vi glädjer oss och väntar med spänning på framtida skivsläpp från denna turné.

02. This note's for you (live with the Bluenotes 1988)
Andra låten från 88-turnén. Här har vi titellåten från det årets studioalbum i en expanderad och mer korrekt version.

03. Ordinary people (2007)
Turnén 1988 innehöll två exceptionellt intressanta låtar, dels "Sixty to zero" som senare kortades ner och döptes om till "Crime in the city" (ligger på CD3 i denna samling), dels den länge outgivna "Ordinary people". Länge, länge den bästa outgivna låten från Neil. År 2007 släppte Neil "Chrome dreams II" och där fick vi äntligen en studioversion av sagda låt. Denna version antyder i alla fall lite om live-versionens magiska briljans.

04. Mr. Soul (1982)
1982 experimenterade Neil med vocoders i sina försök att kommunicera med sin lille son som lider av cerebral pares. Det var lättare att nå fram med den metalliska datorrösten av någon anledning. Neil gör musik om livet och därmed skulle vocodern med in i inspelningsstudion. Neils publik och framför allt skivbolag var oroliga. Skivan "Trans" är hysterisk, men bakom många av låtarna gömmer sig mycket starka "tunes".

05. Computer age (1982)
Skivan "Trans" är lite lätt influerad av Kraftwek från tidigt 80-tal.

06. Motorcycle mama (1978)
Kommer från den starka countryskivan "Comes a time". Något av en filler här, den slank bara med.

07. Union man (1980)
"'Live music is better'
bumper stickers should be issued"

08. Hawks & doves (1980)
"Ain't getting old,
ain't getting younger though
Just getting used to the lay of the land"


09. Revolution blues (1974)
Två låtar från Neils flummiga album "On the beach" från 1974. Det är oklart om Neil kommer ihåg något från denna skivinspelning.

10. On the bech (1974)
Skön låt, vem behöver gräs? Låt dig drömmas bort...
"The world is turnin',
I hope it don't turn away..."

11. Southern pacific (with Crazy Horse 1981)
Vi avslutar i stor stil med tre bitar från den kantiga skivan "Re-ac-tor" från 1981. Detta är Neil Young & Crazy Horse i smått distorterad version. Allt är lite off. Neil hade problem under flera år med kommunikationen med sin son. Detta transfererades rakt ut till hans skivor. Men som vanligt finns en del mycket bra melodier som lurar i bakgrunden.

12. Rapid transit (with Crazy Horse 1981)
Vad sjutton sjunger han om här då?

13. T-bone (with Crazy Horse 1981)
"...ain't got no t-bone"
Inledningssången på den smått klassiska konserten på HiQ Music Festival i mitten av 90-talet med The Hank på sång och kobjällra och Sir Per på sång och fiol, med kompbandet anfört av Stugan. Those were the times...

Det var alles gott folk. So long, and keep searching...



CD1 finner du här.

3 kommentarer:

  1. Kul projekt! Trots att jag gillar Neil som fan har jag aldrig riktigt tagit mig an och tuggat i mig alla skivor. Så här fann jag flera låtar jag definitivt ska kolla upp.

    SvaraRadera
  2. Ahh, vilken glädje! Att få upptäcka nya låtar av mästaren...

    SvaraRadera
  3. Intressant! Finns ständigt något att upptäcka hos denne man.

    SvaraRadera