Jag har varit mer eller mindre besviken på de flesta stora omtalade tv-serier med stora budgetar de senaste åren. Det handlar om The Rings of Power och The House of the Dragon plus alla serier som kommer från MCU och Star Wars. Och den fruktansvärt usla The Wheel of Time hade grusat alla förhoppningar om en ny storserie att se fram emot. Däremot har jag gillat småskaliga serier som Ted Lasso, Only Murders in the Building och den brittiska Slow Horses.
Därför var jag lite skeptisk inför The Last of Us, men den hade fått bra betyg så jag gav den chansen. Döm om min glädje när den bevisade att det visst det går bra att göra bra stora serier. Bra jobbat av Sony Pictures och HBO. Serien inleds mycket starkt. Tyvärr svalnar den längs vägen men överlag är detta en mycket väl producerad serie. Världsbygget är extra starkt och manuset står upp bra under stora delar av säsongen.
Den starka starten av säsongen kulminerade redan i avsnitt tre med ett "stand alone"-avsnitt som verkligen stod ut. Top notch. Därefter tappade serien succesivt under resten av S1. Slutet hastades igenom. Det känns som att säsongen skulle varit ett avsnitt till alternativt tryckt ihop några av avsnitten i mitten. Rent generellt sett kändes det också som att showen "ropade på vargen" lite för mycket. Det antyddes och lovades hemskheter i nästa etapp mest hela tiden (väster om floden, vägen till Colorado etc) men oftast ledde det inte till några spännande scener. Detta borde ha styrts upp tycker jag. Vissa saker kom också plötsligt utan en ordentlig pay off, tex när Joel till slut hittade sin bror. Det hade pratats om hela säsongen men så blev det inget av det. Åter igen kändes det som att showen lovade mer mellan raderna än den levererade.
Skådespelarna var överlag bra. Av de två huvudkaraktärerna gillar jag Pedro Pascal en hel del. Jag är lite mer osäker på om Bella Ramsey egentligen är så bra. Hon var jättebra i rollen som en liten "kung" uppe i norr i Game of Thrones men här ställs hon inför mycket större skådespelarutmaningar och jag var aldrig helt övertygad om att hon var Ellie. Jag tyckte nog att hon som spelade Joels dotter var bättre! Av birollerna var Nick Offerman och Murray Bartlett båda suveräna i sitt avsnitt, medan Melanie Lynskey var en relativt sett stor besvikelse. Hon brukar vara stark men i rollen som en bitter hämndlysten ledare av den fria armén var hon oväntat svag.
Till sist är jag inte ense med mig själv ännu om jag verkligen gillar slutet. Det kändes i alla fall trist att Joel blev så konstig i slutet av slutet, att han ljög för Ellie och att känslan dem emellan blev "broken".
Betyg: 3/5
Jag är beredd att instämma i dina lovord, men inte i mycket av din kritik :) Tycker att serien höll toppkvalitet rakt igenom. Min invändning är möjligen att den blev FÖR tung, alltså så att det nästa blev jobbigt att titta. Gäller särskilt slutet för min del. Älskade Bella Ramsey och hennes dynamik med Pascal. Eller ja, egentligen alla hon hade kontakt med. Det där med att det hela tiden lovades nya hemskheter tycker jag var helt i linje med dataspelkonceptet. Jag är nästan beredd att utnämna Craig Mazin till ett geni
SvaraRaderaHmmm. Härligt att du gillade den så mycket. För mig bör dock en adaption kunna stå på egna ben så att serien var i linje med dataspelskonceptet var inte en faktor för mig. Jag har inte spelat spelet, mind you.
RaderaOch visst var den ruskig i vissa avsnitt, men långt kvar till den mörkaste av alla dystopier jag sett, The Road. Den gick långt över gränsen av vad som är njutbart... :-D
Nej, alltså, jag har inte heller spelat spelet men det är ett berättande som jag inte finner särskilt konstigt i en speladaption. Tycker inte att det hindrar serien från att stå på egna ben. Huh, jag hade ju inte alls samma reaktion på The Road men kan inte riktigt säga vad det beror på. Eventuellt bara det faktum att jag är äldre nu än jag var när jag såg filmen...
RaderaOkey. Det kan ha varit jag som förväntade mig mer "pang på rödbetan" just för att det var en adaption av ett tv-spel. :-)
Radera