onsdag 8 februari 2023

Sameblod (2016)



Sameblod var en svensk snackis 2016 men jag missade att se den då. Eller jag valde inte att gå och se den på bio i vilket fall. Men nu dök den upp bland filmerna under introduktionsdelen av filmstudierna som Måns går och därmed var det dags.

Filmen är mycket bra gjord och jag blev glatt överraskad att dialogen och skådespelarnas framförande av den kändes naturlig och inte som om det stel dialog från teatervärlden, ett problem som ibland hemsöker svenska filmer. 

Men min upplevelse av filmen blev ändå något enahanda. Den är fylld av misär, förnedring, rasism, äcklig rasbiologi från Uppsala och hjärtesorg. Jag led mig igenom filmen. Men den är stark! Stark film, stark budskap. Tyvärr blev det dock enformigt, lite för mycket "one note". Jag hade önskat att vi fått en strimma hopp eller någon annan vinkel som balanserade upp filmen. Det är svårt att sätta fingret på vad det kunde varit men jag känner saknaden i vilket fall.

Både filmens "bookends" och huvudstory från 30-talet var hjärtskärande. Elle-Marjas farväl till sin döda syster var extra tungt och hennes ångest över hennes livsval var genomträngande. Men också hela filmen däremellan var en tuff sittning. Den unga Elle-Marjas livsöde vilket grundade sig i ett samhälle som inte behandlade henne likvärdigt, inte gav henne chanser till att leva det liv hon kunde. Tyvärr var också hennes egen familj del av problemet. De förväntade sig att hon skulle följa traditionerna och inte söka akademisk utbildning. Deras brott var en sträv illojalitet mot henne. 

Filmens hemskaste scen var inte den vidriga och förnedrande scenen när hon var tvungen att klä av sig naken och fotograferas utan det var scenen när hon så stolt frågade de svinaktiga tonåringarna i grannskolan om de skulle få besök från Uppsala också. Hon var stolt och uppspelt inför besöket. Amanda Kernell sätter upp sekvensen mycket effektivt och får exakt den känslomässiga reaktion som söktes. Hennes belysning av missförhållande är effektiv, men den är också enkel och utan fördjupning. Jag inbillar mig ibland att en lite mer komplex beskrivning av ett missförhållande kan få en än större effekt. Ibland är kanske behovet att framföra ett viktigt budskap för starkt och budskapet kan bli förenklat för att alla ska förstå. Alla måste förstå! 

Skådespelarna var överlag bra med extra plus till Maj-Doris Rimpi i huvudrollen.

Betyg: 3/5

Lyssna på Shinypodden Filmskolan då jag och Måns pratar ingående om filmen.








6 kommentarer:

  1. Japp, en bra och stark film. Jag är nog inte lika känslig vad gäller det här med när det är enbart misär i en film. Jag noterar även att Måns i podden precis som du konstaterade att det var ganska "one note" men att han köpte det på ett annat sätt (och dessutom såg nåt sorts ljus i slutet). Intressant det där hur man ser samma saker men tycker olika om dem. Jag har ingen regelrätt recension på bloggen, bara "anteckningar" om man säger så, men är inne på en del som ni berör också. :) https://jojjenito.com/2022/07/01/sameblod-2016/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, frågan är om Måns såg något ljus i slutet eller såg en fin scen? Låt oss återkomma i avsnitt fyra med uppföljning på den frågan!

      Ibland kan de där "stream of consciousness"-recensionerna vara bättre än "vanliga" texter! :-)

      Radera
  2. Har väl samma intryck som Jojje -- jag är nog inte riktigt lika känslig för konstant misär. I alla fall inte när den faktiskt tar lite andra vägar än jag förväntade. Jag trodde exempelvis att den där Uppsala-killen skulle vara mycket svinigare. Det hänger väl också på något sätt ihop med att Elle-Marja framstår som en så pass stark person att hon inte krossas fullkomligt av sina upplevelser. Men visst är det en sorglig historia, på många plan

    https://bilderord.wordpress.com/2017/06/06/sameblod-2017/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst trodde man att Niklas skulle vara värsta assholet när han kom hem på hemmamark! Men där överraskade filmen lite i alla fall. Och visst håller jag med om att Elle-Marja var en stark person och att det balanserar det hela lite. :-)

      Radera
  3. jag gillar som bekant misär och skitiga arbetarkaserner - på film bör tillägas - men den här var alllt lite tråkig men för den skull inte dålig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok, jag förstår. Jag tror att det du beskriver som tråkigt är det jag kallar "one note" i podden. Sen är jag inte ett stort fan av social-misär-porr. Jag vill ha fantasi, dekadens och verklighetsflykt på film. Japp, jag är simpel. :-D

      Radera