söndag 30 juni 2019

Duck, You Sucker (1971)


Två anledningar att jag såg denna film inför Sergio Leones tur i 52 directors. Jag hade ju bara sett fem filmer av Leone. Han har i och för sig endast regisserat sju filmer. Men framför allt: vad kan gå fel med en film med namnet "Duck, you sucker"?

Filmen gjordes 1971 vilket betyder att den är hans sista western. Efter det gjorde han bara en film till, maffiaaposet "Once upon a time in America" som kom ut 1984.

"Duck, you sucker" handlar om en mexikansk frihetskämpe och en irländsk bombexpert som kämpar mot nazisterna i Mexiko.

Filmen är bessynerligt upplagd. För det första har den handling som skulle passa en film som var 90-100 minuter. Maximalt. Nu är den nästan 160 miuter. Detta lyckas han med genom att de första scenerna dras ut till nästan två timmar (som det känns), resten av filmen avhandlas i rask takt. Filmen hoppar framåt i handlingen ibland mitt i scener som det känns vilket leder till att den blir helt förryckt. Det är som att han började arbeta superdetaljerat för att efter ett tag få slut på tålamod eller pengar och bara diskat av resterande 80% av handlingen i ett nafs.

Det är trist för de delarna som diskas av med vänsterhanden är ganska bra. Som helhet blir dock filmen en utmaning att ta sig igenom. Den lider av lite av samma problem som "Once upon a time in the West". Denna film har dock inte lika patetisk dubbning eller enerverande musik. Den saknar dock de snygga scenerierna som den förra hade.

James Coburn spelar Mallory och han är kul att se även om han varit bättre i andra filmer, till exempel "The magnificent seven". Hans återkomamnde citat "Duck, you sucker" när han kastar sina dynamitgubbar omkring sig är lustiga.

Rod Steiger spelar Juan. Jag kände inte ens igen honom men det är han och han är ok. Den lustigaste karaktären i filmen var nog den superelake nazisten Col. Günther Reza spelad av Antoine Saint-John.

Det är lite svårt att sätta betyg då filmen är så horribelt ojämn. En stark tvåa kanske?

Betyg: 2/5





8 kommentarer:

  1. Se där tycker detta är en av Leones bästa filmer (näst bästa) och känner inte igen mig alls i ditt tyckande. Enda jag ogillade var våldtäktsscenen i början. Musiken är alldeles underbar och slås bara av Morricones Once upon a time in America
    https://filmitch.wordpress.com/2016/08/24/duck-you-sucker-1971-italien/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Wow, näst bäst? Det var trevligt. Kul att du uppskattar den så mycket. Kommer inte ihåg om jag la märke till musiken mer än att den inte var lika enerverande som i Once upon a time in the West. :)

      Radera
  2. Jag är nog benägen att hålla med den gode Filmitch ovan. Inte så att Duck... är min favorit-Leone men jag tyckte ändå om den trots ojämnheten

    https://bilderord.wordpress.com/2017/07/13/giu-la-testa-1971-2/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ungefär som jag då? Ojämn men med vissa delar som man gillade en hel del mer... :)

      Radera
    2. Jag tänkte väl mest på att olikheten oss emellan var att jag gav filmen ett betydligt mer generöst betyg

      Radera
    3. Japp, sant, jag är inte lika förlåtande som du. Denna gång i alla fall.

      Radera
  3. Jag blev ju som du sett mycket förtjust i filmen. Undrar om det har att göra med att det var första gången på länge som jag faktiskt såg en film. När jag såg filmens längd tänkte jag att jag nog kommer dela upp den i två tittar, men jag blev efter den lite sega inledningen helt indragen och tittade klart direkt.

    Dubbningen funkade ok här också. Håller med om att tempot är lite märkligt. Det är udda klippt ibland, som att man missat en hel scen. Jag älskade explosionerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäst att se en film i en sittning helt klart, om man orkar. Kul att du gillade den så mycket i vilket fall! :-)

      Radera