Red Notice (2021)

Jag gillar dem alla tre, The Rock, Gal Gadot och inte minst Ryan Reynolds. Och därmed hade jag ganska höga förväntningar på denna film. Jag trodde kanske inte att den skulle kunna komma upp i nivå med Deadpool-filmerna men kanske i närheten?

Men nej, detta var "bara" en skön ride, underhållande för stunden, men inte en film som kommer beskrivas som årets stora film direkt. Som actionkomedi är den fine, lite spoof på James Bond med flera utsökta inspelningsplatser (som om filmens stjärnor ville åka på semester medan de spelade in filmen), lite som en blandning av The Rocks charmiga djungeläventyr med Karen Gillan och Indiana Jones till tonalitet, och lite som "Rivierans guldgossar" med två män och en kvinna som luras och stjäl dyrgripar.

Rawson Marshall Thurber har tidigare regisserat en handfull filmer där en av de senaste årens bästa komedier, "We're the Millers" står ut. Men anledningen att jag ser denna film är ändå på grund av de tre stora namnen på postern.

Alla tre har charm men det bränner inte till riktigt för mig. Ryan Reynolds är ännu bättre i mer hejdlösa filmer där hans "over the top"-persona får än mer fritt spelrum, tänker på filmer som "Deadpool", "6 Underground" och "The Hitman's bodyguard".

Gal Gadot är som alltid förtjusande i allt hon gör. Hon dominerar rummet, gör sina roller mer intressanta och spelar allt som oftast med glimten i ögat. Överlag mycket begåvad skådis. Vad hon gjorde i "Wonder Woman 1984" vete katten, låt oss skylla på manus och regissör där.

Dwayne Johnson är ytterligare en favorit. Här spelar han "the straight guy" som Ryan Reynolds får studsa sina skämt emot. Senare i filmen har han en romantisk fling med Gal och det är ok, även om vi F&F-tittare kanske kan tycka att det känns lite fel.

En kul rulle med charmiga och snygga skådespelare, plus humor, action och vackra locations. Nöjd ändå!

Betyg: 3/5

Central Intelligence (2016)

Jag gillar Dwayne Johnson. Han är en trevlig och har ett stort hjärta. Jag har upptäckt att han är väldigt trevlig att se på i film också, även om han ofta dyker upp i dussinfilmer från Hollywood. Men de har också en plats på den filmiska himlen, tex på fredag kväll när man är trött och behöver stressa av efter en jobbig arbetsvecka. Då brukar Dwaynes filmer passa perfekt. Jag såg Central Intelligence en fredagskväll med ett glas i handen och ett svajjigt sinne som snurrade långsammare och långsammare under filmen.

Dwayne och Kevin Hart spelar huvudrollerna i denna lättsamma och okomplicerade actionkomedi. Kevin Hart är också en skön prick och de två är uppenbarligen vänner även privat, något som blir tydligt om man följer Dwayne Johnson på Instagram som jag gör. Kevin Hart spelar sin roll med mer allvar och mer "Straight" än vad jag gissat vilket fungerade väldigt bra.

Humorn är mild och oförarglig. Actioninnehållet var likaså. Helt perfekt film på en fredagskväll, man får vad man väntar sig och i detta fall exakt det man behövde också. Jag gillade Ryan Hansens som hysterisk kollega till Kevin Hart. Kommer ni ihåg Hansen från Veronica Mars? Dick Casablancas!

Sen gillade jag referenserna till John Hughes Sixteen candles inklusive Dwayne Johnson utklädd till Jake Ryan!

Jason Batemans roll som svinet Trevor var dock lite tröttsam. De hade kunnat använda Bateman mycket bättre känns det som...

Central Intelligence är precis vad du tror att den är. Jag ger den två bananer av fem möjliga.

Betyg: 2/5

We're The Millers (2013)

This is not a smidge of pot! You got me moving enough weed to kill Willie Nelson, man!

Nu ska vi prata lite simpel amerikansk komedi. Anti-pretto kan man kanske säga. Pretto så att det står upp över öronen blir det på onsdag istället. Jag såg We're the Millers med Jennifer Aniston, Jason Sudeikis och Emma Roberts häromveckan. Hemma i mitt fina filmrum, kan tilläggas. Det var tredje gången gillt jag skulle se den. Första gången var nere på Malmö filmdagar, filmbranschens egna lilla filmfestival som några av oss inom Filmspanarna blev inbjudna till. Jag tänkte se den som första film på onsdagen men det slutade med att jag tog sovmorgon istället. Den andra gången den kom upp var då min kompis Frans var på besök. Vi var sugna på en inte allt för komplex film och startade upp denna road trip-komedi. Det var klart från och med första scenen att detta inte var en film för Frans. Han gillar nog inte den humorn. Nej, om man ska underhålla den gamle schackmästaren måste det tydligen till en film som My fair lady istället!

Tredje gången gillt alltså. Ensam och "mogen" för en simpel komedi med sex- och knarkskämt så långt ögat når satt jag mig ner i fåtöljen. Jag gillade den!  Den var kul och underhållande. Gav den mig något existentiellt att tänka på, eller något moraliskt dilemma att brottas med? Nej, absolut inte! Bra det! Den var samtidigt lite småmysig med hjärtat på rätt ställe och lite vågad med en del roliga skämt, av sorten "under bältet". Den är ungefär lika bra som Last Vegas och har ungefär samma sorts humor fast med en touch av Ett päron till farsa. Alla dessa är mycket, mycket bättre än Hangover-filmerna om man tänker på andra och tredje delarna.

I komedier som denna är karaktärerna och skådespelarna av central betydelse. Till det är givetvis manus tämligen viktigt. Detta har lyckats bra i denna film, om man nu tar den för vad den är. En simpel komedi, that's it. Jag tycker Jennifer Aniston kan vara lite smålustig i komedier. Ok, hon är ingen Anna Kendrick eller Amy Adams. Hon spelar i en lägre division, men jag har inga problem med henne. Hon passade dock inte som strippa.

Jason Sudeikis är en kul kille. Inte lika skrikigt överspel som från en Steve Carrell eller Vince Vaughn, men kul på ett lite sansat sätt. Bäst var nog Emma Roberts och Will Poulter som spelade låtsasbarnen. Speciellt Poulter var kul och en helt ny bekantskap för mig. En hysterisk birollskaraktär spelades av Kathryn Hahn som vi såg som Rachel i filmfestivalens Afternoon delight. Hon är kul. Vi ser också Castle's rödhåriga dotter lite malplacerad i denna film. Ed Helms gör en liten roll, liksom för att ge filmen lite stjärnglans i skådespelarlistan. Men är han så himla rolig egentligen?

Nej, om du vill ha en lättsmält komedi som "bara" underhåller kan du mycket väl ge We're the Millers en chans. Jag ger den tre "knarksmugglare är inte samma sak som knarklangare" av fem möjliga.

Betyg: 3/5