The Quiller Memorandum (1966)

The Quiller Memorandum bygger på boken The Berlin Memorandum av Elleston Trevor. Detta är en torr brittisk spionthriller i samma genre som John le Carré totalt dominerar. Jag hade inte räknat med något i samma nivå som le Carré såklart men kanske in nivå med Len Deighton som befinner sig ett snäpp, eller två, under le Carré.

The Quiller Memorandum kom ut precis när den brittiska spiongenren utvecklats till en mörkare och mer cynisk ton där böcker och filmer blev mer verklighetstrogna. Le Carrés stora genombrott, den tredje boken om George Smiley, The SpyWho Came in from the Cold, hade kommit ut 1963 med en lyckad adaption 1965. Len Deightons första spionroman The IPCRESS File kom ut 1962 och adaptionen som är mycket spännande kom också ut 1965. Dessutom hade såklart adaptionerna av Ian Flemings böcker om James Bond startat redan 1962 även om James Bond knappast står som mall för The Quiller Memorandum.

Japp, detta var en helt klart duglig spionthriller. Den utspelas i sin samtid i Västberlin. Istället för att gnabbas med KGB och östsidan är de brittiska spionerna på jakt efter tyska nynazister. Alec Guinness spelar den lokala brittiske spionchefen Pol. Efter att ha förlorat två agenter i fält tar han in en kollega från CIA för att slutföra uppdraget. 

Filmen är lånsam som film ofta var på sextiotalet, och den är hyfsat lätt att hänga med i vilket inte alltid är fallet med denna nya våg av brittiska spionromaner. Den är spännande i partier en detalj som är nog så viktig även om karaktärernas inre resor allt som oftast står i första rummet. 

Allt är såklart inte som det verkar och vår huvudperson Quiller (George Segal) måste klara sig ur diverse knipor. Vår egen Max von Sydow spelar en lurig jäkel. Som alltid lite kul att se honom. 

Filmen är regisserad av Michael Anderson som är känd för filmer som The Dam Busters (1955), Around the World in 80 Days (1956) som vann en Oscar för bästa film, samt Logan's Run (1976). Manus är författat av Harold Pinter, vinnare av Nobelpriset i litteratur 2005. Man kan inte klaga på meriter hos filmteamet.

Miljöer, mode och musik är störtsköna och bilderna från Västberlin är coola. Tyvärr når inte filmen upp till le Carré eller ens Len Deighton och trots välkända och ljuvliga skådespelare som Alec Guinness och Max von Sydow blir jag inte helt indragen i filmen. Jag skyller lite på manus och lite på den ganska trista manliga huvudrolls-innehavaren George Segal. 

Men trots allt helt ok, en stark tvåa!

Betyg: 2,5/5 

Logan's Run (1976)

Logan's run är en av de kända sjuttiotalssciencefictionfilmerna man hört talas om. Filmen handlar om en dystopisk framtid där människorna lever i ett starkt kontrollerat samhälle. Alla lever i städer under kupoler och utanför kupolerna är det "farligt". Befolkningsmängden hålls i schack genom att alla tvingas gå genom något slags recycling-projekt när de fyller 30 år. Det betyder för de som inte hajjade det att de dödas. Före de trettio är det mest klackarna i taket med ett aldrig sinande (sex)party. De som motsätter sig det abrupta ödet blir jagade och avrättade av hårda svartklädda säkerhetspoliser.

Som ofta används sci-fi-genren att hantera saker och företeelser som hotar i vår vardag. Här är det överbefolkning, ungdomsidealet och sociala hierarkier som hanteras. Intressanta ämnen, och inte minst fortfarande relevant för dagens samhälle med vår extrema fokus på ungdom och skönhet, en situation senast avhandlad i The neon demon från förra året.

Trots den på pappret spännande handlingen är denna film lite pajjig i mina ögon. Både tematiskt och handlingsmässigt påminner den inte så lite om George Lucas film THX1138. Problemet är att den har en absurt fånig "look and feel". Det är som sci-fi från femtiotalet. Eller äldre! Jag har svårt att ta filmen på allvar när man ser de taffliga specialeffekterna, inomhusmiljöerna och övrig "production design". Det är inte Ken Adam som ansvarat för den biten i denna film direkt.

Samtidigt är filmen lite charmig i allt sitt tönteri. Och trots att Michael York är en rejält träig skådespelare så var det kul att se honom och Jenny Agutter i rollen som Logan och Jessica. Farah Fawcett-Majors är inte speciellt bra men hennes korta inhopp blev minnesvärt konstigt nog. Det var kul att ha sett den men filmen är ingen klassiker i mina ögon.

Jag ger Logan's run två svaga ismonster av fem möjliga.

Betyg: 2/5