Good Luck, Have Fun, Don’t Die (2025)

Good Luck, Have Fun, Don't Die är ytterligare en film som slog sig in på min top 10. Den har en lång svår titel som blir mer begripligt när man har sett filmen.

Detta är en salig blandning av genrer. Vi har sci-fi i form av en man från framtiden som kommer till oss med ett viktigt uppdrag att rädda hela mänskligheten, komedi av stressig och hysterisk sort, satir över vår samtid där vi blir dummare och dummare ju mer vi låter oss förhäxas av mobiltelefonen och dess sociala medier, och en gnutta dramatiskt allvar med hotet om AI och sådant. Allt i väl valda portioner.

Favoriten Sam Rockwell spelar mannen från framtiden som väl förklädd med ett uteliggarskägg dyker upp på den sjaskiga amerikanska syltan (hur tusan översätter man "diner"?). Om och om igen.

Det är en galen film som vann mig över allt eftersom vi kom längre och längre in i handlingen. Filmen får mig att känna närhet till en massa tungviktare inom sci-fi-genren. Den tar små bitar från alla dess föregångare och skapar något nytt. Typ. 

Den är inte lika klaustrofobisk som 12 Monkeys, eller lika filosofisk som Blade Runner. Den har inte lika mycket action som The Matrix eller är lika rolig som Groundhog Day. Filmen påminner också lite om sci-fi klassikers som Dark City och Brazil samt om generiska zombie-filmer. Det blir mycket...

Ja, filmen har spänt bågen maximalt och tryckt in en jäklans massa stuff. Men det funkar ändå, till slut. Direkt efter filmens slut hade jag en vag känsla att den hade något mer än bara ren galenskap. Det är precis som folket i filmen som först tror att Mannen från framtiden är galen men ändrar sin uppfattning allt eftersom äventyret går framåt.

Filmen har sannerligen sina problem. Den väljer kaos över en renhet i problem, hot och lösning. Filmen väljer att vara stökig och svårförstådd. Om det beror på val medvetet tagna, eller avsaknad av tajming och förståelse av Gore Verbinski och hans team låter jag vara osagt.

Summa sumarum är att detta är en festlig och intressant film med en magnifik ambition.

Betyg: 3+/5

Lyssna på Shinypodden Special Filmåret 2025, del 1 för snacket om denna film och en massa fler fina filmtips. Shinypodden hittar ni där poddar finns, tex på Spotify, och när det gäller musikavsnitten hittar ni dem som gratis följare av Shinypodden på Patreon.

Pirates of the Caribbean: At World's End (2007)

Awk! Abandon ship! Abandon ship!

Mot bättre vetande satt jag mig ner och såg tredje delen av "Pirates of the Carribean" - "At Worlds End" igår. Det var spelledigt i fotbolls-VM, och tid fanns för en härligt underhållande film. Det visade sig att fotbolls-VM gjorde sig påmint ändå, mer om det nedan.

Jag har sett de tidigare två filmerna och ville nu se den senaste delen av sagan. Jag undrade stilla om den skulle var som den första delen, en riktigt bra matiné-film, en popcorn-dito som jag ger en trea i betyg, eller om den skulle vara som den andra delen, mycket dålig.

Filmen börjar ganska bra med ett äventyr i Singapore. Keira Knightley är fantastiskt vacker. Damerna i publiken får också sitt då Orlando Bloom är likaledes snygg och mumsig antar jag. Hela filmen är snyggt filmad, färgerna starka och actionscenerna schyssta. Tyvärr är handlingen helt obegriplig. Jag finner mig vandra iväg i tankarna och tappar totalt fokus på filmen. Vad handlar den om? Johnny Depp kör sin farsartade minspelskomik och jag blir än mer uttråkad. Filmens ton och inte minst musik låter antyda att filmmakarna ser den som storslagen och romantisk, men de missar helt att skapa intresse hos mig för karaktärerna. Det är som att filmen låtsas att det handlar om höga insatser, men när Will Turner blir genomdriven av ett svärd sitter jag bara och undrar hur de nu ska göra för att sätta upp storyn för en fjärde film. De lyckas med det också kan jag säga.

För tusan, det måste finns riktiga insatser för karaktärerna i en film. Annars faller allt sönder. Misär.

Humorn är inte på topp heller. Den ligger på buskis-nivå, tänk på någon slags blandning av Åsa-Nisse och "Stefan och Krister". De dubbla paren (!) av komiska "side-kicks", ett par bland piraterna och ett par bland soldaterna, är rent ut sagt urdåliga.

Åter till fotbollen. Jag fann en liknelse med filmen nämligen. Jag ser på filmen som en person som är helt okunnig och ointresserad av fotboll kanske ser på VM. Ett skådespel med en massa snygga personer som springer omkring och jagar efter en boll. Till synes helt utan mening, men där alla på plan och i tv'n tar det på stort, stort allvar. Filmen får ett dunkande hjärta av fem.

Betyg: 1/5