torsdag 19 juli 2018

Ready Player One (2018)


Var nyfiken på filmen då jag hört både positiv och negativ kritik om den. V gillade den mycket men D stängde av efter en kort stund då den gjorde för mycket våld på boken som enligt D ska vara bra. P har också läst boken men han såg i alla fall hela filmen, på bio inte mindre om jag inte helt misstar mig.

Men jag var nyfiken. En omtalad sci-fi-film från Steven Spielberg blir man ju såklart lite sugen på. Men jag hade ganska tempererade förväntningar på den trots allt. Och det blev ljummet men inte uselt. Det är en underhållande och välproducerad äventyrsfilm. Tyvärr känns allt plastigt och jag blir aldrig riktigt engagerad av filmen. Jag bryr mig inte speciellt mycket om karaktärerna helt enkelt.

Det hjälper inte att alla karaktärer är animerade avatarer i mer än halva filmen. Kul att tekniken finns men blev resultatet verkligen så bra? Under andra halvan av filmen påminde den mig om den gamla Total Recall, ni vet den med Arnold? Den har ganska sunkiga specialeffekter om man jämför med moderna filmer, men den har en själ och hjärta som jag saknade i Ready Player One. Så för mig ligger det inte i hur tekniskt fulländat det är utan hur historien berättas och hur mycket själ en film har.



det jag gillar mest med Ready Player One är alla underbara popkulturella referenser. Det är som ett varmt sommarhav omsluter en med åttiotalsnostalgi. den stora favoriten är givetvis den oväntat långa sekvensen från the Overlook Hotel. Vilken tur att jag tog mod till mig och såg den filmen för inte så länge sedan. den var inte ens speciellt läskig för övrigt. Fler helt uppenbara gäster från popkulturen var the Iron Giant, dinosaurien, en DeLorean DMC-12 och mycket mer. Jag skulle kunna tänka mig att se om filmen med någon form av läsanvisning till filmens alla referenser, tja varför inte en bild-i-bild på blu ray till exempel?

Jag ger i alla fall Ready Player One en svag trea. Låt oss säga tre superhjältenamn av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Hey, det är ju hon! Ghost, från Ant-Man!





4 kommentarer:

  1. Landade i ungefär samma känsla som du -- snygg men ingen själ. Klart svagt att man (jag) inte var det minsta intresserad av det som hände i den "verkliga" världen. Kanske för att det blev alldeles för enkelt och tillrättalagt? Men jag har fortfarande lite svårt att svälja att just 80-talsnostalgi fortfarande skulle vara superhett i framtiden. Dock givetvis sugen på att testa boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Filmens ”underhållning för stunden” är tydligen mycket svagare än bokens värden. Vore kul att få läsa dina tankar om den. Jag har inte riktigt lagt den på läslistan än...

      Radera
  2. Hör till de som stängde av, alldeles för mycket Spielberg för min smak och jag tappade intresset snabbt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo Spielbergs bästa tid är nog förbi, men så dålig är han inte att jag stänger av. Han mal på med sina familjeorienterade äventyrsfilmer... Har du läst boken än?

      Radera