onsdag 30 oktober 2013

Intolerable Cruelty (2003)



Rex: My wife has me between a rock and a hard place.
Miles Massey: That's her job. You should respect that.

Clooney. Zeta-Jones. Det måste väl vara bra?

När den store Frans var på besök tog vi oss an denna tio år gamla film. Det är en av få filmer från bröderna Coen som jag inte sett. Frans hade sett den tidigare och han utlovade en rolig och skön romantisk komedi. Jag visste sedan tidigare att Frans har en mjuk punkt för både Zeta-Joens och Clooney och jag var nyfiken om Frans skulle träffa mer rätt än alla de som säger att detta är en av Coens svagare filmer.


Ok, redan några dagar efter vi såg filmen är den nästan som bortblåst ur mitt sinne. Vad handlade den om? Clooney hade stora vita tänder. Han log mycket. Falskt. Det var något om skilsmässor och kvinnliga gold diggers. Falska de också.

Nej tyvärr Frans, jag föll inte för denna film. Den är ojämn och hackig. Jag gillar satiren om amerikanarnas förkärlek för ekonomiska uppgörelser vid skilsmässor. Hur många scener från rummet där en make och hans advokat och en maka och hennes advokat ska dela upp ägodelarna har man inte sett från film och tv-serievärldarna? Ett stort antal.


Clooney är hysterisk rolig i några scener, men sedan spelar han sin stjärnadvokat helt fel i andra scener. Som om de försöker pressa absurditeten in i karaktären mot dess vilja. Resultatet har blivit en helt orealistisk karaktär i en inte helt orealistisk miljö. Jag försöker här beskriva vad som är galet med karaktären som jag i magkänslan bara känner är fel.


Catherine Zeta-Jones spelar den kvinnliga huvudrollen. Oh my god, vad hon är vacker. Jag får kortslutning. Vacker. Ja, men bra i rollen? Vacker. Ok, men är hon bra undrar jag? Vacker. Nu får du ge dig, var hon bra eller inte? Vacker. Okey.


Detta var minor-minor Coen Brothers. En underhållande petitess för stunden som lämnade minnet snabbare än vad Clooney kunde fyra av ännu ett leende. Men kul ändå att sett denna Bröderna Coen-film då jag har varit nyfiken på den en längre tid.

Jag ger Intolerable cruelty två vackra skådespelare av fem möjliga.

Betyg: 2/5

20 kommentarer:

  1. "Clooney. Zeta-Jones. Det måste väl vara bra?" Svar: Ja!

    Det är väl jag och Frans då. Håller väl ändå med om att det är minor Coen, men bättre än en del andra.

    http://jojjenito.wordpress.com/2011/04/28/intolerable-cruelty/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Som sagt lite småunderhållande, men också mycket lättglömd... :-/

      Radera
  2. Den här filmen tyckte jag var så svag att jag inte ens skrivit om den. Javisst är dom vackra Clooney och Zeta-Jones men dom andra är det inte. Geoffrey Rush, Billy Bob Thornton, Cedric the entertainer (haha, det namnet!).

    För att vara en bröderna Coen-film är den väldigt lite en bröderna Coen-film.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men, men, vi skriver ju om alla filmer vi ser... Eller? Jojjenito, vad säger vi om detta beteende?

      Men ändå, jag förstår dig någonstans där...

      Radera
  3. För att rättfärdiga mitt beteende: jag såg filmen innan jag började blogga men den BORDE ha skrivits om då det är en Coen-film men då borde jag å andra sidan se om filmen innan jag skriver texten och det vill jag inte ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, du undgår halshuggning med en hårsmån! :-D

      Filmer före bloggen, f.b., kan man ju inte ha begär om att de ska finnas!

      Men jag tänker i Decennier eller liknande åtagande försöka se om en del av mina gamla godingar f.b.

      Radera
  4. Åhh du har väl sett "Oh Brother Where Art Thou"!?
    En av världens kanske bästa filmer. Jag skojar inte.

    Cohen-juvelen i samlingen. Lätt! :-)

    SvaraRadera
  5. Coen menar jag ju! (Damn att man slinter på tangenterna närman knapprar...!)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har sett den. Såg den för ganska länge sedan och tyckte att den var bra med dragning åt "helt ok" så långt från deras bästa tycker jag. Håller nog No country, Millers crossing och Fargo som deras bästa. Burn after reading, A serious man och The big Lebowski också mycket bra. :)

      Radera
  6. Håller med om minor-Coen men ändå mer underhållande än tex Burn After Reading, Ladykillers eller The Man Who Wasn't There. Ändå minns jag i princip inget av den ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Enig i princip. Men jag fann Burn after reading överlägsen denna då dess karaktärer höll sig inom ramarna som etablerades i den filmen. Jag gillar inte när det skaver. IC hade varit så mycket bättre, och antagligen roligare, om Clooney spelat sin karaktär helt seriöst hela vägen...

      Se kommande Pacific rim-revy på det temat förresten...

      Radera
  7. Är nog tillsammans med Millers crossing den sämsta av Coen-brödernas filmer. Ang skriva om alla filmer man ser - mnjae ska erkännas att det gör jag inte om jag ska vara ärlig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gillar du inte Miller's crossing??? Det var faktiskt en stor överraskning.Det var min första Coen tror jag och den har alltid varit en favorit. Scenen ute i skogen är ju spektakulärt bra.

      Jag skriver alltid ihop något kort om alla filmer jag sett men någon gång har jag glömt det och tvingats lägga in revyn lång efteråt.

      Radera
    2. I min värld är Miller´s crossing den absolut sämsta Coenfilmen. Jag skyller allt på John Turturro.

      Radera
    3. Jag säger som Johan: don't hate, love. :-)

      Radera
    4. Det är ju det jag gör. Det är kanske därför ingen av filmerna går att hitta på min blogg ;D

      Radera
  8. Jag visste inte att det var de bröderna som gjort denna filmen. Jag tycker de gör de flesta av sina komedier efter en och samma mall: en mer än lovligt korkad person i fokus och komik kring vad för elände han eller hon ställer till med fast det är väl alltid en han. Det är lite som stiller och som han den där andre vad han nu heter, ferrel nånting, som gör likadana komedier hela tiden; den första är rolig men det blir trist i längden.

    Denna är kanske inte så bra men i ärlighetens namn tror jag inte jag sålde in den som århundradets komedi. Sitting duck!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo du beskriver i alla fall en Coen Brothers-komedi väl nämligen Burn after reading...

      Jasså, du backar på att den var en skön komedi?? Århundradets komedi? Vilken kan det vara då? The Philadelphia story? His girl Friday? Fletch?

      Radera
  9. Na ingen av dem fast de ar bra men den ar med pa en av dina senaste listor.

    Fargo, serious man, burn after reading och big lebowsky tycker jag alla foljer denna mall, tror dar ar fler ocksa jag inte kommer pa nu. men jag ar inte objektiv; deras stil irriterar mig pa nagot satt forutom da denna och o brother som ar super (visste inte heller att det ar deras forran laste har!).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aha, Groundhog day! Good choice.

      Angående Coen brothers... Analysera inte så himla mycket, det är bra filmer helt enkelt!

      Radera