Nu är det dags att förkunna domen av ännu en av de dagsaktuella adaptionerna av älskad fantasybokserie. I alla recensioner av dessa är det lika bra att beskriva kontexten med avseende på var i fandomen jag befinner mig. Jag har inte läst dessa böcker och jag är inte fast förankrad i någondera av sidorna i kulturkriget mellan de som älskar serien och de andra.
Första säsongen var helt klart godkänd med ett spännande världsbygge och en stark avslutning där den kvinnliga magikern Yenefer blommade ut och sken som en sol. Hela säsongen berättades också med bruten tidslinje där minst två tidslinjer följdes. Sådant är kul när det görs bra.
Jag hade alltså hyfsat höga förväntningar inför säsong 2. Om detta skulle bli en utmanare till "the mother of all fantasy series" Game of Thrones skulle det varit denna säsong som berättelsen tagit ett stort steg framåt. Tyvärr blev det tvärtom för mig. Säsongen kändes splittrad och ofokuserad. Tyvärr var jag inte imponerad alls.
Världsbygget är bra. Serien känns seriös och med hyfsat bra budget. Där säsongen failar är i karaktärerna och deras relationer. I första säsongen inledde Geralt och Yenefer en relation som byggde på både kärlek och något annat, kanske en gryende lojalitet. Detta krossades totalt i andra säsongen då de separerades i princip hela säsongen.
Yenefers tråd med att tappat sin magi var otroligt tråkig. Och att hon skulle spelas upp som en fiende kändes också fel, och indikerar slappt manusskrivande. Jag fattar inte var de ville uppnå med denna tråd och undrar hur tusan det beskrevs i böckerna. Det kändes malplacerat.
Det pågår en massa politik i denna värld men de har misslyckats att bygga upp starka bilder och stakes. Om man jämför med Game of Thrones och hur tydligt konflikter presenterades och underhölls där kan man bistert konstatera hur svag denna säsong var. Denna show misslyckades gravt med att bygga upp handling och leverera. När de kom till sina pay off-scener kändes det bara futtigt. Jag insåg att det var tänkt att publiken skulle dra efter andan och jubla men scenerna gav aldrig några vilda känslor hos mig. Det är ett stort fail.
Istället fick vi ett antal twistar som kom helt oannonserat från sidan. Det är höjden av dåligheter att köra med surprise istället för suspense. Något som avslutningen av Game of Thrones bevisat en gång för alla.
Säsongens bästa karaktär var Ciri och hennes utveckling. Det är en jäkla fajt i den tjejen. Jag gillar henne. Geralt och hans bröder kändes aldrig så bra som jag gissar att de var i böckerna. Henry Cavill är kul att se men han gjorde ju inget! Problemen blev ännu tydligare när det kändes som att säsongen levde upp när Jaskier kom med i slutet. Han är den perfekta side kicken, kryddan. Här blev han i avsaknad av bra karaktärer en av de bättre.
Tyvärr var jag mestadels vagt ointresserad och tyvärr fick vi inte ens ett slutavsnitt som stack ut över mängden. Trots den stora twisten som fungerar som en cliff hanger inför säsong 3.
Betyg: 2/5
