Visar inlägg med etikett Eliza Dushku. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Eliza Dushku. Visa alla inlägg

tisdag 3 mars 2020

Jay and Silent Bob Strike Back (2001)


Jag blev rejält sugen på att se "Jay and Silent Bob reboot" när den dök upp på Carls topp 10 för filmer från 2019. Wow, vilken grej. Buffypodden-Johan var också sugen på att se filmen så vi sammanstrålade i min hemmabio häromhelgen för att se filmen ihopa. Vi bestämde snabbt att se om "Jay and Silent Bob strike back" först. Detta för att kunna hänga med i alla call backs och skämt dem emellan.

Jag såg inte denna film på bio men ganska snart efter den kommit ut på dvd i alla fall. Jag kom inte ihåg mycket av filmen, den är lättglömd. Min vaga känsla var dock att den inte var en av Kevin Smiths bättre filmer. Jag var mycket nyfiken på hur den skulle hålla upp nu nästan tjugo år senare.

Nja, den hade inte åldrats väl i mina ögon. Den kändes ganska fånig med en typ av humor som jag inte tycker är speciellt rolig. Visst har filmen en hel del humor under bältet och den kan vara bra, men det är nästan så att man om vartannat skrattar och letar efter skämskudden när de drar igång hela arsenalen. Lyckligtvis var det inte allt för mycket kiss- och bajshumor i alla fall för det hatar jag.

Jag vet inte om jag någonsin egentligen gillat konceptet med Jay och Silent bob. De är faktiskt ganska tråkiga och då är det inget fel på Kevin Smiths del. Det är Jason Mewes som är problemet. Han är inte bra. Annars är det kul med kända skådisar som man känner igen från Kevin Smiths tidigare filmer eller andra filmer från eran. Det finns en hel drös av dem; Ben Affleck, Matt Damon, Jeff Anderson och Brian O'Halloran från "Clerks", Shannon Elizabeth från American Pie, Eliza Dushku från den pågående Buffy the Vampire Slayer (men helt utan blinkning till Buffy orimligt nog), Jason Lee och Shannen Doherty från "Mallrats", Carrie Fisher och Mark Hamill, Chris Rock och Will Ferrell, Seann William Scott och Judd Nelson... Listan av cameos är ännu längre. Till och med Kevin Smiths lilla ettåriga dotter Harley Quinn är med i en liten scen i inledningen.

Handlingen är orimlig och bara en container för att kunna leverera skämt, under bältet, politiska, meta- och refenshumor blandas hej vilt. Ibland roligt, ibland funkar det lite sämre. Som helhet är dock filmen inte speciellt bra. Mer småkul att sitta och bocka av skådisar man känner igen från Smiths tidigare filmer.

Den får en slät tvåa av mig.

Betyg: 2/5


onsdag 20 april 2016

Buffy The Vampire Slayer - Season 3 (1998-1999)


Buffy säsong 3 var snäppet bättre än säsong 2. Jag tycker att den var jämnare men också starkare, speciellt under andra halvan. När jag skulle sammanfatta säsongen med mina fem favoritavsnitt hade jag hela elva avsnitt som kändes som värdiga en Topp 5. Flertalet av de avsnitt som kändes allra starkast var de med humoristisk prägel. Säsongen känns väl balanserad men fortfarande ganska sorglös. Givetvis finns där en hel del dramatisk utveckling men tonen är fortfarande mer lättsam än bara melankolisk. Däremot är den givetvis mer allvarlig än latjolajbanstonen som säsong 1 har.

Evil Willow i Doppelgängland
Under säsongen breddas vårt gäng något. Oz och den nya watchern Wesley adderas till gänget. Kvar sedan gammalt är Buffy, Willow, Xander, Mr Giles, Cordelia och Angel. Den stora besvikelsen var att Spike bara är med i ett enda avsnitt. Favoriterna är fortfarande Mr Giles och Cordelia. Under denna säsong utvecklas dock Willow fantastiskt mycket och avsnitten med Evil Willow är säsongens höjdpunkter för mig. Xander är inte alls lika irriterande och efter hans "come back" i The Zeppo är han riktigt bra i flera scener. En ny favorit är Anya, en 2000 år gammal vengeance demonen som fastnat i en ung tjejs kropp. Anya kämpar med alla hormonstyrda impulser hon får till att vilja gå på dans och kyssas med pojkar. Stackars Anya....

Säsongens big bad The Mayor gillar jag skarpt. Han är inte hotfull på ett otäckt sätt utan mer underfundigt lustig med en stänk av ren galenskap. I hans bästa stunder påminner han mig om några av de mest minnesvärda bondsklurkarna från 70- och 80-talen som Hugo Drax med flera. En hel del av säsongen spenderas på relationen mellan Buffy och Faith. Även om Eliza Dishku är energisk och "perky" finner jag henne som ett av säsongens svagare kort. Det känns som att det beror både på en något svagare skådespelarinsats och en svagt skriven karaktärsutveckling.

Sarah Michelle Geller (Buffy), Anthony Stewart Head (Mr. Giles) och Alyson Hannigan (Willow) är de starkaste skådespelarna med James Marsters (Spike) och Alexis Denisof (Wesley) som utmanare.

Band candy

Min rankning av säsong 3

  1. Doppelgängland - Evil willow och vanliga Willow i skön symbios, humoravsnitt
  2. Lover's walk - Spike på besök och allt blir hilarious, humoravsnitt
  3. Faith, Hope and Trick - en frejdig introduktion av Faith och Mr. Giles som lurar ur Buffy hennes hemlis om vad som hände med Angel, drama
  4. Earshot - Buffy kan höra allas tankar, humoravsnitt
  5. The prom - blickarna mellan Buffy och Mr. Giles är fina, drama


Plats 6-11:

  • The wish - första gången vi får träffa Evil Willow, humoravsnitt
  • Helpless - Buffy bestjäls på sina krafter och Quentin formulerar Mr. Giles' känslor för henne, drama
  • Band candy - alla vuxna blir som rebelliska tonåringar, humoravsnitt
  • The Zeppo - mycket kul och en upprättelse för Xander, humoravsnitt
  • Graduation Day part 2 - Angel dricker och lämnar Buffy, drama
  • Graduation Day part 1 - Buffy bestämmer sig för att döda Faith, drama



Bad girls
Plats 12-16:

  • Bad girls
  • Choices
  • Homecoming
  • Enemies
  • Anne


Plats 17-22:

  • Consequence
  • Revelations
  • Amends
  • Gingerbread
  • Beauty and the beasts
  • Dead man's party



Under säsongsavslutningen i Buffypodden listade jag, Johan och våra två gäster Hedvig och Harald våra fem personliga favoriter från säsongen. Gå in och lyssna på avsnittet här om ni vill lyssna på vilka de övrigas favoritavsnitt är.

Jag gillar säsongen jättemycket och nu blickar vi framåt mot säsong 4 och parallellt med den Angel säsong 1.

Betyg: 4/5 

Säsong 1
Säsong 2

Lover's walk
Mr. Giles får sparken av The Watcher's Council
Buffy dödar Faith
Doppelgängland
Lover's walk

fredag 6 augusti 2010

Dollhouse - Season 2 (2009-2010)


Joss Whedon is my master now.

För alltid och alltid kommer jag vara ett stort fan av Joss Whedon. Hans tv-serie "Firefly" är det bästa som gått på tv. Joss är kanske ännu mer känd från hans två tidigare tv-serier "Buffy" och "Angel", serier som jag sett och håller högt. Det är därför det är en sådan stor besvikelse att Dollhouse inte höll måttet. Serien fick två säsonger men är nu nedlagd. Jag kan inte klandra Fox denna gång.

Idén att göra en tv-serie om ett gäng dockor som får inprintat olika personligheter i sig varje avsnitt är vanvettig. Speciellt som Whedon's styrka är att bygga upp starka karaktärer som bygger på starka personligheter som utvecklas under seriernas gång. Joss är en mästare på att bygga upp relationer inom en liten grupp av huvudpersoner. Det är den känslan, nästan som om han beskriver en familj, som ger näring åt drama, humor och tragedi. I "Dollhouse" infann sig aldrig den känslan.

Säsong 1 var en stor besvikelse. Paddy kommer nog hävda att den tog sig i slutet och javisst, när en viss herr Alpha gör entré är det bra för en kort stund. Vilken skådespelare han är för övrigt! Säsong 2 är något bättre. Framför allt därför att dockorna vi följer; Echo, Sierra och de andra börjar minnas mer och mer från sina tidigare liv. Joss bryter därmed mot sin egen idé i någon mening. Slutet av säsongen är ett hastverk där en längre story-arc trycks ihop på ett fåtal avsnitt.

Det mest intressanta i "Dollhouse" är en av Whedons vanligaste frågeställningar, kampen mellan våra hjältar och en stor ond organisation; Capt Mal mot The Alliance, Angel mot Wolfram&Heart, Echo mot The Dollhouse respektive Buffy mot alla demoner i underjorden/skolan.

De två säsongsavslutande avsnitten i "Dollhouse", som visar händelserna tio år i framtiden är seriens bästa.

En del av det negativa med "Dolhouse" har jag redan berört men jag har också problem med castingen i serien. Av alla karaktärer är det nog endast Fran Kranz i rollen som Topher som jag verkligen gillar. Alla andra är ganska ointressanta. Eller? Har jag missat någon?

Jag hoppas att Joss samlar krafterna och återkommer med något spekkulärt nästa gång. Närmast verkar det som att han ska regissera filmen "Avengers".

Betyg: 2/5