onsdag 15 maj 2024

Poor Things (2023)


Ännu en av alla omtalade och älskade filmer från 2023 som jag inte alls uppfattade som "alla andra". 

Jag såg filmen med Måns och han var stormförtjust. Jag var dock inte alls med på noterna, jag kände mest en avsmak efter filmen och den kändes oäkta och spekulativ. Det kändes som en film från en filmmakare som inte är ärlig, äkta eller genuin. Välj epitet själva.

Filmen är uppenbarligen medvetet "over the top", men trots den insikten fann jag den närmast grotesk med sin "body horror". Jag var heller inte speciellt förtjust i Emma Stones skådespelarinsats. Hon vann en Oscar för sin insats, men den var på tok för överdriven för min smak. Helt onödigt med "full frontal nudity" också. Jag har inga problem med "adult themes" men föredrag att det görs med finess, eller uppenbarligen barnsligt för den delen. Att trycka in spektaklet i en finkulturell kostym gör det inte till fin kultur. För mig i alla fall. Jag fann hela filmen så överdriven att jag inte kunde ta den på allvar antar jag. 

Jag har länge misstänkt att jag och Yorgos Lanthimos inte går ihop. Det är så ibland med alla olika regissörer på banan. Jag gillade i och för sig hans The Favourite men jag har också hört att det är hans "mest normala" film. 

Jag har verkligen inte något emot en film som problematiserar kvinnans roll i samhället och orättvisor som finns, men jag gillar lite mer nedtonade filmer som arbetar mer på en intellektuell nivå. Detta blir som en "freak show" från 1800-talets cirkusar bredvid den skäggiga damen, världens starkaste man och kossan med tre huvuden.

Detta är en film som kan handla om kvinnans sexuella frigörelse, men det är också en film där ett antal män tar för sig å det grövsta och förlustar sig på en flicka som är liiiiite för ung, typ 4 år... Eller whatever hon är när hon och Ruffalo drar ut på tur.

Lanthimos är cyniskt hjärtlös och elak mot sina karaktärer, vilket jag avskyr. Precis som Willem Dafoes Godwin Baxter lekte gud är en films regissör som en gud... En liten kille i New York sa en gång: "With great power comes great responsibility". Inget för Yorgos tydligen. 

Poor Things får mig att tänka på Alien Resurrection och dess misslyckade kloningar av Ripley. Filmerna har båda spännande idéer och teman men också groteska genomföranden. I Alien var det dock endast en liten del av en större story vilket mildrar intrycket.

Betyg: 1/5

Måns gav filmen 4/5. Han har nog mer rätt än jag, han är mer i takt med tiden uppenbarligen i alla fall.

Filmen gullades med i Shinypodden Special om 2023 års bästa filmer. Den placerade sig högt upp! Lyssna på del 2 där poddar finns, eller här.

4 kommentarer:

  1. Ouch! Det var ord och inga visor. Jag hade hur roligt som helst när jag såg den på filmfestivalen i höstas. Hmm, jag kände inte riktigt att Lanthimos var elak mot sina karaktärer här (däremot i The Killing of a Sacred Deer). Filmen liknade inget jag hade sett tidigare. Emma Stone var briljant och värd sin Oscar. :) https://jojjenito.com/2023/12/01/poor-things-2023/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, sorry att trampa på älskad film!

      Men den har legat och surnat till sig i mitt huvud rejält sedan vi poddade om den. När jag började tänka på hur liten, hur ung Bella var mentalt när de "komiska" sexscenerna drog igång kändes filmen mer och med dålig, ja till och med förkastlig. Som jag upplever det i alla fall. Men jag är uppenbarligen i minoritet. :-/

      Radera
  2. Heja Måns! (och Jojje) :) Jag håller inte heller med ditt magsura omdöme, fann överdådet och -drifterna (heh...) väldigt underhållande. Tycker att berättelsen lyckades befinna sig på både en överdriven, en kroppslig och en intellektuell nivå. En freak show som understryker också intellektuella krumsprång.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det låter som en härlig film du beskriver... Jag blev inte lika förtjust i den, missade poängen... Var för svag intellektuellt, kanske. Men lite förvånad ändå, ofta brukar "kiddie porn" inte vara så populärt! ;-)

      Radera