tisdag 26 augusti 2014

The Thin Blue Line (1988)



Dokumentärfilmaren Errol Morris kommer ofta upp så fort dokumentärer nämns på filmpodcasten Filmspotting. Morris var tidigt ute med att i sina dokumentärer använda återskapade scener med skådespelare.

Uttrycket "the thin blue line" kommer från en av poliserna som intervjuas i filmen. Han menar de poliser som skiljer de onda från de goda i samhället. Det intressanta som Errol Morris tar upp i sin dokumentär är vem som är ond och vem som är oskyldig. Randall Adams är helt klart oskyldigt dömd för mordet på en polis i Dallas 1976, i alla fall om man lyssnar på Morris och hans dokumentär.

Mordet
Enligt filmen blåser polisen, åklagaren och domaren i rättegången rättssystemet i polismordfallet genom att skylla på en 28 årig man istället för den troliga mördaren som  vid tillfället endast var 16 år gammal. Med en 28-årig mördare kan man ju döma ut dödsstraffet, medan en underårig bara får ungdomsvård.

Errol Morris lägger inte fingrarna emellan. Han framför ett mycket stark "case" för att Adams är oskyldig och han menar att den sextonårige ynglingen David Ray Harris är den skyldige.

Skyldig
Fallet verkar vara en första klassens rättsskandal och Randall Adams förefaller blivit oskyldigt dömd. Mot slutet nämns som i förbifarten resningsansökan till Högsta Domstolen som Adams vinner. Men eftersom åklagaren i Dallas självmant ändrade domen från dödsstraffet till livstids fängelse verkar den resningsansökan inte gälla (vid filmens produktion i alla fall).

Som i en Lisbeth Salander-bok har korrupta och vansinnigt äckliga kriminalpsykiatriker också en stor inverkan på domen. Man blir inte så lite bestört över missbruket av rättvisan. Istället visas orättvisan mot både Randall Adams och offret och hans familj upp i all sin prakt. Om fel man döms har offret inte fått upprättelse.

Oskyldig
Efter filmen sökte jag på internet och fann att filmen faktiskt låg till grund för en snabb resningsansökan och frigivande av Adams. Detta var fantastiska nyheter och ett bevis på vilken påverkan en välkänd film som denna kan få. Detta är alltså en stark och ofta upprörande dokumentär som alla älskare av genren bör se.

Jag ger The thin blue line tre olycksaliga satar på fel plats vid fel tidpunkt.

Betyg: 3/5


2 kommentarer:

  1. Såg denna för länge sen och var väl då inte jätteimponerad, men en helt ok dokumentär. Kanske skulle jag uppskatta den mer idag. Känner dock sällan för att se om dokumentärer...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med dig. Helt ok låter som ett rimligt omdöme. Jag blir sällan jätteupphetsad över denna typ av dokumentärer där en historia berättas från A till B. Det krävs att docun har något lite mer spännande format (och ämne såklart) för att jag ska spinna. Dokumentärer med det lilla extra är filmer som Exit through the gift shop, Big river man, Grizzly man, The Cove och den kommande 20.000 days on Earth.

      Radera