Visar inlägg med etikett J.K. Simmons. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett J.K. Simmons. Visa alla inlägg

fredag 5 november 2021

The Tomorrow War (2021)

Man kan bli lite trött på när Hollywood allt för ofta gör sequels eller er-makes. Det är mer intressant när nya idéer kommer fram och ofta har de bästa av dem en fräschör som en sequel ofta saknar. Med undantag såklart… Se nederst i inlägget!

En variation på sequel eller re-makes är den filmiska pytt i pannan. Att ta lite rester ur kylskåpet och fräsa upp allt i en salig blandning. Dagens film är en sådan. The tomorrow war har inte en enda egen idé utan har istället stulit och byggt ihop en ”ny” film av delarna. En filmens Frankensteins monster.

Först tog de delar av Terminator för aspekten med tidsresan och att vi kommer förintas av en fiende i framtiden. Någon måste åka tillbaka i tiden för att förhindra att kriget bryter ut... Japp vi har sett det förut.

Sedan la de till en del från Starship Troopers för fajt mot space bugs som är svåra att besegra, och människan slaktas i massor. Det kastades också in lite Worl War Z med space bugs istället för zombiearmé, åter igen för att visa att människan inte har en chans. Scenerna där vid högkvarteret ute till havs, Deepswell, var som kopierade från scenerna från Jerusalem.

Ta till slut några centrala aspekter från Alien-serien med en farlig och elak drottning som kläcker fram en herrans massa soldater av sin art, samt springande i gångar, skrikande, skjutande och stora explosioner.

Jo, men detta var väl ganska underhållande ändå! 

Hehe, vem behöver nya idéer om de stjäl från idel höjdarfilmer?

Nåväl nu ska vi kanske inte överdriva. Detta var inte bra, men det var i alla fall underhållande ett tag. Filmen hade mig i ett gott grepp under inledningen och så länge Star Lord var på uppdrag i framtiden. Det var när han kom tillbaka till nutiden som filmen derailade för mig. 

Man kan "suspend your disbelief" ett tag, men det helt orimligt att den lilla gruppen av civilister skulle attackera rymdskeppet uppe i isen, i alla fall i en film som redan sålt in att alla länders arméer slogs mot en gemensam fiende... Detta blev droppen som fick bägaren att rinna över för mig. Ologiskt inom filmen logiska ramverk!

Jag blev då dessutom varse att filmmakarnas tyvärr stulit från den hejdlöst orimliga 2012 också. Skaffa ett plan och göra shit and stuff... Därmed blev slutsekvensen varken gripande eller engagerande. Trist på en ganska lovande första del. 

Där vid punkten när han kom åter till nutiden hade de kunnat ta filmen till en ganska mörk plats, men ack det hade ju varit som att skapa något nytt, och det är kanske att riskera för mycket.

Betyg: 2+/5

Lista på bra uppföljare:
Aliens (Alien)
Blade Runner 2049 (Blade Runner)
The Bourne Supremacy/Ultimatum (The Bourne Identity)
Civil War (The Winter Soldier)
Desperado (El Mariachi)
The Empire Strikes Back (Star Wars)
Endgame (Infinity War)
From Russia with love (Dr. No)
Logan (The Wolverine)
The Road Warrior (Mad Max)
Silence of the lambs (Manhunter)
Terminator 2: Judgement Day (Terminator)

tisdag 4 augusti 2020

Palm Springs (2020)


Palm Springs är en otroligt trevlig liten film från debutanten Max Barbakow. Den är rolig, charmig, underhållande och förbryllande. Tyvärr var jag svagt spoilad när jag såg filmen vilket förtog lite av upptäckarglädjen när jag såg den.

Därmed varnar jag här för SPOILERS. Om ni vill se filmen, och den får en rekommendation från mig, sluta läs här, se den och kom tillbaka senare.

SPOLIER ALERT!



Ok, så jag hade förstått att detta var en film med tidsresor vilket blir uppenbart tidigt i filmen men dansscenen från bröllopet hade varit ännu roligare om man inte visste att Nyles hade varit där många gånger tidigare.

Detta är en romantisk komedi med en rejäl krydda av science fiction. Detta kan vara min sweet spot av genres just nu, eller en av dem i alla fall. Jag satt filmen igenom med ett stort fånigt leende. Humorn är elegant, den startar inte så många gapflabb utan är bara mycket roande. Filmen är mysig att titta på helt enkelt. Jag kände mig varm i kroppen efter jag sett den.

En film som denna har svårt att kunna vara helt unik och det är bara att konstatera att den påminner en hel del om Groundhog Day. Men det är helt ok, det blir ändå en fräschör över filmen på grund av hantverket. Dessutom löser de "problemet" på ett annorlunda och festligt sätt jämfört med föregångaren. Tycker det var kul att Sarah löste det genom att bli en expert på kvantfysik.

Skådespeleriet var bra, gillade både Andy Samberg och Cristin Milioti mycket. Ett charmigt par och jag köpte deras relation till fullo. J.K. Simmons var såklart bra i sin biroll, vilken independen films-snubbe han är. Gillade också att återse en lite åldrad Peter Gallagher som jag gillade i Short cuts.

En sak jag verkligen gillade med filmen var ett skönt soundtrack. Speciellt la jag märke till Kate Bushs låt Cloudbusting. Den används på ett perfekt sätt, när Nyles och Sarah springer in i grottan sista gången. Så bra scen, så bra sång, så bra Kate Bush.

Betyget blir jättelätt att sätta denna gång. Det är inte en fem av fem, för det krävs det att jag ska bli mer av en fan-boy för filmen men den är å andra sidan mycket bättre än en trea.

Betyg: 4/5