fredag 3 juni 2022

Doctor Zhivago (1965)


...ja men visst finns det (minst) en till klassiker från David Lean. "Doctor Zhivago" är ännu en mastodontfilm som jag gått och aldrig riktigt funnit ro nog att ta mig an. Filmen klockar in på 197 minuter. Vad hade de för problem på sextiotalet som gjorde att filmerna skulle vara så långa? Samma sjuka som börjar infinna sig i dag för övrigt, då filmerna ofta känns för långa.

Men när man nu ändå sätter sig ner och ser en riktigt lång film skapas en speciell känsla. Det episka berättandet påverkar en just på grund av dess längd. Om "Lawrence of Arabia" var en episk äventyrsfilm kan vi kalla "Doctor Zhivago" en episk kärlekshistoria. Omar Sharif som spelade en viktig biroll i den förra filmen har här klivit fram och besätter huvudrollen. Sharif som vid sidan av filmandet också var en "gambling man" och en vass bridge-spelare.

Filmen bygger på den kända boken med samma namn av Boris Pasternak. Jag har inte läst boken men har hört från den store Frans att boken är innerlig. Filmens struktur är tyvärr det lite tråkiga greppet att visa huvudpersonens liv från barnsben till slutet via att hoppa framåt till olika viktiga stunder i personens liv. Jag gillar väldigt sällan filmer med den strukturen, jag kan inte ens komma på en enda film om en persons hela liv som jag hyllar.

Men trots detta blev filmupplevelsen ganska fin. Det blir nästan en hypnotisk känsla när man kastas in i ett av inbördeskrig oroligt Ryssland precis före Sovjetunionen. Vi får ett innerligt triangeldrama mellan Yuri (Omar Sharif), Lara (Julie Christie) och Tonya (Geraldine Chaplin).

Precis som i "Lawrence of Arabia" hittar vi Alec Guiness i en framträdande om än en lite mindre roll, och även här gör han stort avtryck i filmerna. Vi ser också en ung Klaus Kinski i ytterligare en minnesvärd tolkning. Han gör alltid val i sina tolkningar.

Jag fann inte den romantiska historien lika stark som jag gissar att filmens fans finner. Men det finns något i den långa historien som ändå höll mig fast framför duken. En helt klart duglig matinè-film som jag kan rekommendera till dem som vill "diska av" de gamla klassikerna.

Betyg: 3/5



4 kommentarer:

  1. Uppfattar att vi tycker mer lika om denna mastodont än den förra (kan vi ha köpt på oss samma mastodontfilmbox? Tror min också innehåller Ben Hur :)

    Jag tycker inte heller att kärlekshistorian eller de olika rollfigurerna är tillräckligt för att engagera sig i. Men Lean är fortfarande bra på det visuella

    https://bilderord.wordpress.com/2021/08/23/doctor-zhivago-1965/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker Lean håller en hög lägstanivå men detta var ett klart snäpp nedåt från Lawrence mest pga av intressanta karaktärer byttes ut mot ett mindre incessant triangeldrama.

      Nja, nästa mastodont är förvisso från 50-talet, men den är från Lean den också... ;-)

      Radera
  2. Är inget fan av mastodontfilmer men just denna är undantaget. Älskar rullen men då är det oxå en snöfilm

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, snö är bättre än sand alltså? Jag höll Lawrence som den bättre filmen, men det var pga ett intressant porträtt av huvudpersonen. Generellt sett är de alla för långa, mastodontfilmerna. De var ju utdöda ett tag, men nu verkar de komma tillbaka för övrigt. Drive my car från förra året är ju till exempel 3 timma lång.

      Radera