fredag 5 augusti 2016

El Topo (1970)


Jag valde att se El Topo för att den hade ett coolt namn, för att postern var snygg och för att jag var lite nyfiken på Alejandro Jodorowsky som gjort filmen. Efter den otroliga inledningsscenen bjöds jag på en totalt surrealistisk filmupplevelse. Jag såg vad jag såg, men jag förstod mycket lite. Jag önskar att jag kunde sitta ner med Jimmy som har filmbloggen Absurd Cinema och diskutera filmen och dess innehåll.


Filmen är uppdelad i kapitel men framför allt består den av två delar. Den första är som en western och handlar om El Topo som hämnas morden på en hel by och senare duperas av sin kvinna att utmana landets fyra bästa revolvermän på dueller på liv och död. Han vinner duellerna via fusk och tur och till slut blir han tyngd av skuld. Han blir också förråd av sin kvinna och lämnad för död.

Andra delen är som tagen ur Frederico Fellinis mest vrickade drömmar. El Topo är nu någon slags gudomlig person som bestämt sig för att hjälpa en koloni av utstötta och missbildade människor. Han besöker grannstaden för att genom tiggeri på gatan samla in pengar till dynamit. Han gifter sig också med sin kvinnliga assistent, en dvärg.


Jag vet inte ens vilka känslor filmen gav mig, de är allt för kaotiska än så länge. Enligt internet är det en massa tematik runt religioner och filosofi. Det kan jag se, men hur? Var ska jag börja?

Däremot kan jag redovisa lite om alla de som blivit influerade av Jodorowsky så att ni får en vibb av vad detta är för en man. Filmskapare som nämns som blivit influerade av Jodorowsky är David Lynch, Nicolas Winding Refn och Samuel Fuller. Musiker som Bob Dylan, Roger Waters, Marilyn Manson, Peter Gabriel, George Harrison och John Lennon. Peter Gabriel har sagt att filmen El Topo inspirerade honom när han skrev Genesis klassiska konceptalbum The lamb lies down on Broadway (1974), vilken för övrigt också är surrealistisk när jag kommer att tänka på det. Det finns en scen när El Topo står instängd i ett konformat rum med höga murar som väggar som exakt replikeras i Pink floyds film The Wall, skriven av Roger Waters.


Var filmen bra? Fråga inte mig! Jag har ingen aning. Det fanns många vackra bilder och scener. Handlingen? Hahahaha. Vad ska jag sätta för betyg på denna bisarra film? Jag tror inte att jag kan sätta betyg på den. Det får bli "not applicable".

Betyg: -












6 kommentarer:

  1. Låter som en oförglömlig filmupplevelse om inte annat :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant! Filmer som denna glömmer man inte så något har den i alla fall. 😃

      Radera
  2. Jodorowsky har jag inte sett ngn film av men jag har läst en del serier av honom. De är iofs flummiga men man begriper handlingen. Tror jag nöjer mig med hans serieproduktion.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hoppas jag inte avskräckte dig. Det är en intressant filmupplevelse i alla fall... 😅

      Radera
  3. Oj spännande, vilka härliga technicolorfärger den verkar ha, den skapar nästan en karaktär i sig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja du har helt rätt, visuellt är filmen spektakulär! Bra spaning där. :-)

      Radera