Den tredje boken om George Smiley handlar inte om George Smiley alls. Eller, gör den det? Är detta ett anförande mot George Smiley? Är han ”the villain” i boken? Oklart!
Redan från första början osar boken av melankoli och jag har onda föraningar mest hela tiden. Hur ska detta sluta? Kan det verkligen gå bra för Alec och Liz? Att jag ens hoppades. De hade ju aldrig en chans.
Le Carré har en mycket kompakt stil som romanförfattare. Det känns som att varje mening innehåller en stor mängd information. Därför går det inte att slöläsa en bok som denna. Ibland får man läsa om meningar för att fånga alla nyanser och undermeningar. Han har en finurlig lågmäld humor som tittar fram ibland trots bokens övriga tonalitet. Jag gillar humorn, en brittisk sådan. Den är antagligen livsnödvändig följ en bok som denna. Det hade blivit för dystert annars.
Inblicken i ”det kalla kriget” är spännande, satiren över den brittiska spionorganisationen är bitande och påminnelsen om östsidans horribla brott mot mänskligheten är både viktig och upprörande. Alla som romantiserar över hur det var bakom järnridån före ’89 kan dra åt helvete.
Detta den tredje boken om Smiley, The spy who came in from the cold, kom ut 1963 och det är den bästa hittills. Förutom att jag förvånades över att han knappt är med i boken lever den för övrigt upp till sitt rykte. Jag ser med spänning fram emot nästa bok om Smiley. Den kom ut 1965 och heter The looking glass war, på svenska blev det Spegelkriget.
Klart bättre än filmatiseringen i alla fall. Men jag kommer iofs sällan överens med Richard Burton...
SvaraRaderaÖrnnästet! Den är väl ok i alla fall? Blir nog en Clintanpodd vad det lider, framåt nästa år.
RaderaJag är osäker på om jag sett hela filmen. Och inga speciellt positiva minnen. Så den kan jag skippa att se om/klart alltså? 🙏
Mja, inte heller Where Eagles Dare var någon större hit för min del och ja, jag skyller till viss del på Burton :)
RaderaSka man ställa filmerna mot varandra ser jag att jag tom ger ett aningens högre betyg till LeCarré än örn-filmen.
Aha, bättre än Örnnästet alltså. Då får jag kanske ge The spy... en chans till ändå.
RaderaJag har inget problem med Burton. Men nu efter ditt alarm ska jag hålla koll på honom! 🧐
Har läst Smileyböckerna fram till och med Spegelkriget med mycket stor behållning. Vad jag förstått är Le carres senaste en sorts fortsättning/återkoppling till denna bok,
SvaraRaderaAha, det var mer än vad jag visste. Jag har tagit mig an att läsa alla i ordning för att avsluta med den senaste. De är mycket bra men det går långsamt med läsandet ibland... Mycket annat som pockar på uppmärksamheten också! :)
Radera