fredag 13 april 2012

Raging Bull (1980) - En film som jag ångrar att jag sett


You didn't get me down, Ray!

En dag för snart tre veckor sedan damp det ner en invitation från Filmitch om en gemensam blogathon på temat "En film som jag ångrar att jag sett". Jag svarade genast att jag var på, men funderade inte så mycket mer på vilken film jag skulle välja. Det finns ju en och annan dålig film som man kommer ihåg lite extra. Hrmm, Pay it forward, host, host.

Detta var under den underbara tiden då jag kunde räkna mig själv som en sann medlem i en stor community av filmälskare som älskar... film. Jag var en av "dem", jag var en i gänget. Jag förstod samma saker som de andra förstod. Mysigt. Varmt. Tryggt.

Som av en händelse flyttade jag till min nya våning i månadsskiftet, och som nyinflyttad och potentiell kund bjussar Canal Digital på en massa filmkanaler under en kortare period. Så en dag i helgen som gick råkade jag slå på tv'n just när "Raging bull" startade. Ni vet, "Tjuren från Bronx" som den heter på svenska. Jag visste inte vad jag gjorde då jag satt mig ner i den ena av mina två biofåtöljer och intresserat började se denna klassiker bland klassikers.

"Raging bull" är en film jag missat men som jag absolut ville se. Jag har den till och med på en specialutgåva på dvd. Den ligger nedpackad i någon av alla flyttkartongerna. Jag hade inte sett den tidigare för att jag aldrig känt mig sugen på den helt enkelt. Tills nu. Nu skulle det ske.

Jag hade bara tittat en 10-15 minuter innan jag var helt säker på att jag inte skulle gilla filmen, karaktärerna, stilen eller handlingen. Förvirringen var total. Denna klassiker? Bland klassikers! Jag hade hört från så många ställen att denna film skulle vara "guld". Det känns som att den dyker upp på bästalistor överallt. Jag trodde nog att detta skulle varit ett säkert kort. Som en "Vinst varje gång"-lott. Men sådana lotter finns ju inte i filmtittarvärlden!

Låt oss undersöka lite närmare. Varför hade jag fått uppfattningen att "Raging bull" var en vinstlott? Filmen är regisserad av Martin Scorcese, en av de mest kreddiga, men också en av de mest skitnödiga, regissörerna i Hollywood. Ok, undecided.

Men vad säger de på imdb, då? Jo medelbetyget är 8,4 och den ligger högt upp på topplistan. Och om man läser vidare ser man i American Film Institute's 100 years, 100 movies, 10th Anniversary Edition att de, AFI, rankar "Raging bull" som den fjärde, FJÄRDE, bästa filmen genom tiderna (efter Citizen Kane, The Godfather och Casablanca). Den samlade filmkritikerkåren verkar vara överrens om att "Raging bull" är förträfflig och vanligt folk verkar tycka likadant.

Åter till filmvisningen. Jag satt kvar i stolen och kämpade mig igenom hela filmen. Ett tag tänkte jag att den kanske skulle bli bättre allt eftersom, men ack där bedrog jag mig. Vilken tristess jag kände. Lite senare satt jag och hoppades på att den kanske skulle ha jättekort speltid, typ 84 minuter eller så, men nej. Ingen räddning där. Den ville aldrig ta slut.

När filmen äntligen rullat igenom projektorn och surret bleknat till tystnad satt jag där som en förändrad man. Inget hade ändrats runt omkring mig, men allt hade ändrats. Före visningen trodde jag som alla andra att "Raging bull" var ett mästerverk. Före visningen levde jag i villfarelsen om att jag när som helst skulle kunna ta fram min inköpta dvd och avnjuta detta "mästerverk". Efter visningen bara tomhet. Illusionen hade rämnat. Fantasin hade utbytts till verkligheten. Lurad. Besviken. Irriterad.

"Raging bull " är en film som jag ångrar att jag sett.

Jag ger "Raging bull" en korkade hustrumisshandlande asshole av fem möjliga.

Betyg: 1/5

Gå nu över till de högt ärade filmbloggarna som också deltar i denna blogathlon:  Filmitch, Addepladde,  BlueRoseCase,  Except fear,  Fiffis Filmtajm,  Flmr,  Jojjenito,  Movies-Noir,  Plox, Rörliga bilder,  The Velvet Café,  Voldo.

PS, Tack för schysste initiativ, Filmitch!

PPS, jag kanske skriver en uppföljande revy om själva filmen någon gång. Men troligen inte.

Jake La Motta (De Niro) pucklar på någon
Jake La Motta (De Niro) pucklar på någon
Robert De Niro som en kopia av Albert Brooks i "Drive"

37 kommentarer:

  1. Bra text och väldigt bra bilder :) Nä, det kan vara farligt att lita allt för mycket på andras omdömen. Jag har fortfarande den här "kvar", vilket till viss del nog ligger i att jag jag en orolig misstanke om att jag kommer att reagera lite som du.

    SvaraRadera
  2. Sofia: tack. Jo visst är det farligt att lita på andras omdömen. Detta fall var dock så mycket större, en så massiv, på gränsen till konsensus, att filmen är ett mästerverk. Trots att jag vet hur det funkar blev jag besviken...

    Vore kul att få höra din reaktion på filmen. Klart att du måste se den, för att ta del av en viktig del av filmhistorien om inte annat.

    SvaraRadera
  3. Jag gillar filmen men jag känner igen den där känslan: Alla tycker detta är en bra film - varför gör jag inte det? Kan vara förväntningarna, omstöndigheterna m.m. Jag har ett gäng filmer som jag kan förstå att andra gillar men som inte klickar för mig: Star wars, Schindlers List, Änglagård. Synd att Raging Bull inte funkade för dig. Inläggets bilder var snygga och texterna roliga :)

    SvaraRadera
  4. Med tanke på AFI´s rankning så kanske det var lite synd att jag inte skrev om filmen som jag egentligen hade valt ut (med tanke på att den ligger ETTA på den listan, heeeemska tanke).

    Men du har fått till en jäkligt underhållande text! Filmen som sådan tycker jag själv är helt okej men ser man en film "fel" dag kan vilken film som helst bli ett ruttet blåbär och vilken film som helst bli en smarrig kanelbulle. ;)

    SvaraRadera
  5. *Ler* tack för de orden. Och vilket ruttet blåbär som helst kan vara ruttet vilken dag som helst, också...

    Jag har inte sett CK än. Det är ytterligare en köpe-dvd som står och väntar i hyllan på mig. Nu börjar jag bli lite lätt nyfiken på vad jag ska tycka om den...

    SvaraRadera
  6. Filmitch: bilderna och texterna var det mest njutningsfulla med att skriva texten... LOL.

    SvaraRadera
  7. Jag gillar inte heller filmen så mycket som andra gör. 3 av 5 kan jag ge den i betyg, inte mer. Sämre betyg hade den fått om det inte vore för De Niros prestation som jag faktiskt anser tillhöra filmhistoriens bästa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo, jag förstår förstås att De Niros var "teoretiskt" fulländad, men jag gillade den inte, helt enkelt! Jag fattar inte varför han drev detta projekt så hårt, han måste haft La Motta som idol när han var liten eller något sånt...

      Radera
  8. Nämnen, nääää :( Lyssna inte på Fiffi när det gäller CK, den håller!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Sofia:
      Nån måste agera undantaget som bekräftar regeln. Väl? ;)

      Radera
    2. Vem av er är det som säger "Take my advice, don't listen to me"?

      Radera
  9. CK ligger hemma o dammar men så småningom så...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi kanske ska synka en tittning och revyer av denna klassiker någon gång? Är du på?

      Radera
    2. Jag är definitivt på :) om nga veckor kanske? Vi kan höras om detaljer.

      Radera
    3. Låter som en plan. Jag måste hitta den i ett berg av flyttkartonger först, så det är ingen brådska, men före sommarsemestern borde väl gå.

      Radera
  10. Har inte sett denna. Just nu är jag lite sugen på att djupdyka bakåt och återbesöka/nyupptäcka gamla Scorcesefilmer efter att ha sett Hugo. Men den här kanse man ska passa sig för då.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vill man studera Scorcese är jag rädd för att man inte FÅR missa Raging bull!

      Radera
  11. Intressant val!
    Nu är väl jag en av de som nog gillar filmen...utan att tycka att det är mästerverksklass kanske.

    Håller också helt med om att Scorcese kanske har aningens lite för mycket credd i sitt bagage.

    En mustig historia är dock detta!Och sevärd.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har så smått börjat inse att jag inte är ett stort fan av herr Scorcese. Shutter Island och The departed är helt ok, men de är också övervärderade enligt mig.

      Radera
  12. Jag tyckte faktiskt inte heller om Ragin Bull så mycket som jag kanske "borde", som na brukar uttrycka det. Den är ju knappast en film som har några förutsättningar att gå hem hos alla och jag tyckte inte huvudkaraktären var jättegripande heller, och inte särskilt sympatisk som du hintar om.

    Dock tycker jag De Niros prestation är fantastisk, hans boxningsträning är fantastisk, hans viktökning är överlägsen och filmen klippning är även den överlägsen.

    Scorsese är enligt mig en regissör väl värd sin cred och han har ju faktiskt enligt mig genomgående gjort fler bra filmer än kanske någon annan regissör, bortsett från Hitchcock, Bergman och Kurosawa, som också har en stor resumé guldklimpar bakom sig.

    Men jag behöver nog se Raging Bull en gång för även jag förväntade mig att den skulle engagera något mer än vad den gjorde, för jag gav den en bra chans med blu-ray ensam hemma i soffan och pigg som ett nötskal. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har kanske svårt för filmer där jag känner avsmak för huvudkaraktären som i princip är med i varenda scen i hela filmen. Scenen i fängelset i slutet, De Niros berömda monolog, berörde mig absolut inget eftersom jag sket fullständigt hur det gick för La Motta.

      Avstår gärna från att se om den. Jag ska dock se om Taxi driver för det var så extremt länge sedan att jag inte ens är säker på att jag sett hela filmen.

      Radera
    2. Taxi Driver tycker jag absolut att du ska se om.

      Den filmen må kanske inte falla i allas smak, men den gååår bara inte att kalla överskattad oavsett om man hatar den eller inte. Den har allt utom den på näsan skrivna sympatin för huvudrollen, men det handlar bara om medkänsla där och når man den så är det inget problem. :)

      Radera
    3. Oki. Ska sätta mig ner någon gång och se Taxi Driver. Pigg som en mört ska ja va.

      Radera
  13. Jag såg faktiskt den här för inte så länge sedan och även om jag håller med om att den var långsam (läs: seg) så tyckte jag ändå den bjöd på stark stämning, lägg därtill det ursnygga fotot och De Niro, så var det med goda referenser som jag reste mig upp ur soffan, lite stel bara.

    (Paus för andhämtning pga lång mening)

    Därför håller jag inte med dig, men jag kan förstå dig. Tror du det kan bli bättre vid en omtitt med nollställda förväntningar?

    Slutligen kan jag inte undgå att kommentera Fiffis SUPERSÅGNING av en sann klassiker, som faktiskt håller för ordet. Det kanske är bättre att ta upp i hennes kommande inlägg, men känn dig inte avskrämd. Jag gillade den riktigt mycket, mer än Tjuren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @pladd:
      Tro mig, jag ville verkligen inte tycka illa om filmen, jag kämpade emot med allt jag hade.

      Recensionen kommer så småningom. Lynchningen av mig strax därefter antar jag.

      Radera
    2. NEJ tack till om titt.

      JA tack till Fiffis sågning av Citizen Kane. Du har ju minst en "fribiljett", Fiffi, efter din hyllning av Roman holiday.

      Radera
  14. Oj! Det här är en film som jag varit nyfiken på länge och som det faktiskt var nära att jag såg för bara ett par veckor sen. Tycker det är intressant att du tar upp just hur man kan känna tidigt i en film om man kommer gilla den eller inte. Behändigt när man sitter framför TV:n och jobbigt på bio... länkar tillbaka till dig också! Trodde jag redan hade gjort det sedan långt tillbaka, men där misstog jag mig...

    SvaraRadera
  15. Blue: Du precis som jag var nyfiken. Kommer du se den nu då, eller har jag förskräckt dig? Filmen har trots allt sin plats i filmhistorien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om jag säger så här: din text gjorde inte att den flyttades upp på prioriteringslistan! ;D

      Radera
  16. Bra text om att bli besviken och undra "är det mig det är fel på?" när man ser en klassiker men inte riktigt fattar vad alla andra hyllar. Om det är en gammal klassiker brukar jag alltid ta till "ja ja, men den har inte åldrats väl, det var andra tider då".

    Men Raging Bull gillar jag skarpt, gav den faktiskt en femma. ;)

    http://jojjenito.wordpress.com/2011/11/01/raging-bull/

    CK tycker jag inte om alls lika mycket även om den precis fick godkänt trots att den var på gränsen till för tråkig. Ser fram emot Fiffis hylln...eh, sågning.

    SvaraRadera
  17. Jojje: du argumenterar övertygande för filmen i din revy och det är bara att gratulera att du fann den så bra.

    Jag kände dock inget, absolut inget, för Jake La Motta och då hjälper det inte att De Niro var bra eller att han gick upp i vikt... :-/

    SvaraRadera
  18. Yes! Glad att läsa det här! :)

    Precis som du säger Henke, är det här en film man måste se om man vill lära känna Scorsese - för att förstå att han är en överskattad gubbe! Han har visserligen gjort ett par riktigt bra filmer, men inte den här. Kan inte förstå hur någon verkligen kan älska den, mer än möjligtvis Paolo Roberto som säkert tycker filmen är sjukt bra.

    Jag gav den en trea till slut, för foto och skådespel, som flera nämnt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sorry, no offense till Jojje förstås! :)

      Radera
  19. Yay Gustav, vi tar i hand. Utan att förnärma Jojje förstås! :)

    Jag är inte helt bekväm med duon Scorsese/DiCaprio, är det samma för dig?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nja, lite så. DiCaprio är ingen favorit och jag tyckte The Departed var rätt ordinär. Däremot tyckte jag Shutter Island bjöd på bra och snygg underhållning. Men därmed inte sagt att den inte skulle varit bättre med någon annan i huvudrollen. :)

      Radera