måndag 5 september 2011

How Do You Know (2010)


...when I wear a condom with the other girls.

Tre romantiska komedier på rad och skulle det kanske bli tredje gången gillt? Förhoppningarna var höga med Reese Witherspoon, Owen Wilson och Paul Rudd i huvudrollerna. Det enda oroväckande var att Jack Nicholson var med också, men jag hoppades på att han bara skulle ha en liten roll.

Reese och Owen spelar firade superstjärnor inom softball respektive baseball. De har båda levt hela sitt liv i den bubbla som omger idrottsstjärnor. När filmen börjar förlorar just Reeses Lisa sin plats i landslaget. Hon kastas ut i en total förvirring. Vad ska hon göra nu? Vad händer med mig nu? Hennes pojkvän, Owen Wilsons Matty, förstår inget. Samtidigt råkar helyllekillen George, spelad av allas vår bästa polare Paul Rudd, illa ut då hans lurige farsa fifflat med företaget där George är chef.

Lite rörigt kanske men det hänger ihop. Lisa och George möts, Lisa slits mellan Matty och George. Matty står för den konstlade värld som hon själv är uppfostrad i. George erbjuder en oföreställd och ärlig mänsklig relation. Lisa lär sig se livet genom att se George agera och vara. Hon kastar oket av regler och "måsten" som hon skapat i sitt tidigare liv.

Reese Witherspoon är som vanligt väldigt bra. Hon är bra, och hon gör Lisa bra. Hon kommer ut ur bubblan, men det enda hon lärt sig under åren är klyschor och slogans. Tänk er hur det brukar låta när journalisterna intervjuar landslagsspelare i fotboll eller våra "friidrottsstjärnor".

Owen Wilson lever fortfarande i det verkliga livet, och det är jag glad för. En favvis. Han är suverän i denna roll, han träffar de komiska tonerna perfekt.

Paul Rudd är Paul Rudd, your favourite best buddy. Rudd spelar sin George som en smått eljest figur, en ärlig person med tydlig moralkompass, vilket är helt orimligt med tanke på att han i början av filmen är CEO för ett amerikanskt företag, men det är en liten konstighet som man får bortse från som åskådare.

Sen har vi då den vedervärdiga Jack Nicholson i rollen som Georges far Charles. Jack gör som brukligt nu för tiden en parodi på sig själv. När han dessutom bara verkar vara halvt intresserad av rollen blir det inte bättre. Det enda det ger oss är en något mer nedtonad dålighet.

"How do you know" var en positiv överraskning. Jag pendlar mellan en trea och en fyra. Den store Frans har återsett filmen och pendlar till och med mellan ännu högre betyg. Jag förvånas inte, detta är en film som enligt all förväntan borde passa honom perfekt. Efter första titten ger jag "How do you know" tre nya chanser i livet av fem möjliga. Tills jag ser om filmen...

Betyg: 3/5

10 kommentarer:

  1. Har du alltid tyckt såhär illa om Jack Nicholson eller är det nåt speciellt som hänt på sistone? Nån specifik film han tabbat sig med i sina ögon?

    SvaraRadera
  2. Njae, det är mer en allmän trötthet över hans överspel. Det är som att han fastnat i sin "djävul" från Häxorna i Eastwick. Hans figur i The Departed var också överdriven.

    Men finns det folk som gillar Jack Nicholson nu för tiden? Kliv fram! Stå för era åsikter!

    SvaraRadera
  3. Jag tycker Nicholson är superb i denna film liksom i andra jag sett men det är kanske inte samma uppsättning som du sett?

    För mig handlar den här filmen om Lisa och då är det en mycket bra film tycker jag. Hon är lik Kathy (?) i never let me go men det slutar annorlunda för henne och man kan ju fundera på varför.

    De andra karaktärerna beskrivs inte av en allseende observatör utan från Lisas perspktiv; tänk dig att hon berättat om deras eskapader i efterhand: det är fullt logiskt att där finns luckor i logiken!

    SvaraRadera
  4. Jag gillar Jack Nicholson i det mesta han gjort och visst spelar han sig själv (eller en karikatyr av sig själv) i dom flesta filmerna men antingen gillar man det eller så gör man det inte.
    Det finns ju ett gäng skådisar som är "större än sig själva", där det räcker med att se ett fejs så är man fast och i den skaran passar Nicholson in - för mig.

    SvaraRadera
  5. Frasse: Jag är nu övertygad om att du har förstått denna film bättre än jag. Men så är du en fena på logik också, hur ologiskt det än låter.

    Så, efter din andra titt, vad ger du för betyg? en fyra, eller en femma till och med?

    JN är kass vad du än säger. Vadå uppsättning?

    SvaraRadera
  6. Fiffi: Det är helt ok att gilla Jack. Jag finner honom dock ointressant. Han kanske har en "lure" på kvinnor?

    Vad jag värjer mig emot, rent instinktivt, är de fall då "man ska" gilla gamla kända skådespelare. Du vet de som var bra i sin ungdom, blev stora och berömda då, och nu lever på gamla lagrar. Exempel kan vara Jack Nicholson, Al Pacino, Dustin Hoffman och Robin Williams.

    Exemplel på skådespelare som INTE ingår i denna kategori är Robert De Niro, Gary Oldman, och de något yngre Bruce Willis och Pierce Brosnan.

    My 2 cents...

    SvaraRadera
  7. Betyg: förmodligen fyra, får se den igen innan jag kan bestämma mig.

    Uppsättning: jag missförstod ditt argument, jag menade att eastwick och departed knappast var filmer jag tänker på i samband med nicholson men jag förstår vad du menar nu.

    SvaraRadera
  8. Trodde du skulle lägga till alla mäns lägga-huvudet-på-sned-och-säga-åååååååå-objekt så fort han syns på vita duken: Clint Eastwood.

    Om Nicholson har en "lure" på kvinnor så verkar Clintan ha en på män.

    SvaraRadera
  9. Clintan har en "lure" på mig i alla fall. Inte för att han är bäst i världen, utan mer för att han nästan aldrig är dålig. Om han nu råkar vara dålig så är han ändå väldigt skön. Undantaget är givetvis den superslöa Sudden Impact.

    How do you know tyckte jag var alldeles för märklig och lyckades inte alls med sin humor, trots att jag ändå gillar Reese och tyckte Owen var rolig. 2/5 fick det bli.

    Jackie Boy har passerat sina glansdagar. Det här var bara ytterligare ett bevis på det.

    SvaraRadera
  10. addepladde: jag ler och måttar en "high five" över Jackie Boy...

    SvaraRadera