söndag 18 september 2011

Bridesmaids (2011)


You're like the maid of dishonor.

Jag är ett stort fan av Judd Apatow, producenten som ibland regisserar också. Han har gjort filmer som "Anchorman", "Superbad", "Knocked up", "Forgetting Sarah Marshall", "Funny people" och "Get him to the Greek". De flesta jag räknat upp är otroligt roliga och underhållande komedier. De kanske inte är världens bästa filmer, men de är roliga och de har hjärtat på rätt ställe. Humor är en svårt konstart, och för mig funkar det inte om det inte görs med hjärta och hjärna, och framför allt det förstnämnda.

Sommarens snackis då det gäller komedier har ju varit att "The Hangover Part II" var så dålig och att "Bridesmaids" var så bra. Det är en konkurrent Todd Phillips som ligger bakom "The Hangover"-filmerna. Phillips har också gjort gamla favoriter som "Old school" och "Road trip". "Bridesmaids" har beskrivits som "The Hangover" med och för (?) kvinnor och den är producerad av Mr. Apatow. Men han har inte gjort filmen ensam.

Medförfattare och huvudrollsinnehavare i filmen är Kristen Wiig. Hon är en comedienne från "Saturday Night Live"-gänget. Detta är hennes genombrottsfilm i mina ögon. Hon är mycket bra, hennes känsla och tajming är suverän. Adam och Matty säger ofta att den svåraste genren inom film för en skådespelare är komedier. Klarar man komedi klarar man allt, och om det stämmer klarar Kristen Wiig allt.

Filmen börjar mycket bra, sedan blir den bisarrt hysterisk och till slut avslutas den svagt där humorn får ge vika för gråtmildhet. Allt som allt var det ett bra försök till en ny fräsch komedi, men filmen fulländades inte. Scenen när Kristens Annie och Rosie Byrnes Helen tävlade om vem som skulle få sista ordet var alldeles för lång. Och den "där" scenen, den i bröllopsklänningsbutiken var av det bisarra slaget. Men som helhet funkade den mesta humorn. Det brittiska syskonparet Brynn och Gil var till exempel så roliga att jag vred mig av skratt i stolen.

Som väntat med en Apatow-produktion har filmen också partier som är varmt genomärliga och på gränsen till terapeutiska  Annie är ensam och hon lever sitt liv på ett sätt så att hon inte hittar någon vettig person att dela det med. När hon före filmens start förlorat både pojkvän och sitt älskade konditori tappar hon fotfästet och börjar falla. Vi får i filmen se henne nå botten, hårt med flera studsar, för att sedan i slutet se henne börja kravla sig upp igen.

Jämfört med mina högt ställda förväntningar var jag lätt besviken. Men jag kan utan problem tro på att "Bridesmaids" är långt bättre än "The Hangover Part II", även om jag inte sett den senare. Borde jag det? Som avslutning undrar jag om ni, mina kära läsare, gillar Apatow-produktioner, och vilken som är er favorit i så fall?

Jag ger "Bridesmaids" tre bröllopsbuketter av fem möjliga.

Betyg: 3/5


Fiffis filmtajm och Jessica på The Velvet Café har också sett filmen. Gå dit och läs för att få två kvinnliga perspektiv...

6 kommentarer:

  1. Mina svar på dina frågor.
    1. Ja. Jag tycker du ska se Baksmällan 2. Den är inte alls så tokig.
    2. Min Apatow-favvo är Dumpad/Forgetting Sarah Marshall men jag är inget jättestort fan av honom. Jag tycker han misslyckas på en och samma punkt med alla filmer han ligger bakom: dom är alldeles för långa.

    Det är om filmerna lever sitt eget liv och liksom bara fortsätter, växer i det oändliga. Filmernas kärnor är oftast bra men det blir liksom en fadd och trött känsla över alltihop.

    The 40-year old virgin är ett typexempel på film som hade varit jättebra om den varit nerklippt en halvtimme. Funny people hade också fungerat bättre om den varit kortare. Sen finns det ju Pineapple express som är bortom räddning...

    SvaraRadera
  2. Fiffi: Japp, Forgetting Sarah Marshall är suverän. Bästa filmen från det året kanske till och me.

    SvaraRadera
  3. Har aldrig hört talas om karln men med ledning av listan på filmer du ger blir svaret på fråga två ett rungande... nej.

    SvaraRadera
  4. Bästa Apatow är utan jämförelse Freaks and Geeks. Anchorman har sina stunder (ffallt det stora slagsmålet) men jag tyckte inte att varken Superbad och Knocked Up funkade som komedier. Superbad föll på själva temat (är inget fan av Porkys eller American Pie heller) och Knocked up var helt enkelt inte särskilt rolig, Seth Rogen till trots. Expressen ligger faktiskt och väntar, jag måste ju se om den är så usel som Fiffi påstår ;)

    SvaraRadera
  5. Sofia: Tackar. Jag har inte sett Freaks and geeks, men den ska jag hålla utkik efter. Han bästa är som sagt ovan Forgetting SM, men jag gillar också Anchorman. Jag håller med om att SB och KU är mellanfilmer.

    Konstig kommentar du lägger in. Gillar du inte American Pie?? Jag känner mig helt förvirrad nu...

    SvaraRadera
  6. Freaks and Geeks är en serie som Apatow gjorde -- komedi placerad i 70-talet. Riktigt charmig faktiskt med både Segal och Rogen.

    Av någon anledning får jag inte sällan den reaktionen när jag uttrycker åsikten. Ofta från män. ;)

    SvaraRadera