Serien var David Suchets drömprojekt. Han spelar Poirot på ett innerligt sätt och är den klart bästa Poirot jag sett. Humorn, om än en finstilt sådan, är alltid närvarande och beskrivningen av det brittiska samhället på 30-talet är suverän. Sköna miljöer och underfundiga karaktärer. Vad som saknas än så länge är kanske för oss åskådare att få komma ännu mer under huden på Hercule.
I säsongens, eller som de säger på öarna - "the series", sista avsnitt "The Adventure of the Western Star" får jag en vibb av att Hercule blir förälskad i den belgiska skådespelerskan. Avsnittet sticker genast ut som än mer känslosamt och det känns direkt i hjärtat. Avsnittet är en av säsongens bästa. Kan Hercule Poirot bli förälskad? Tja, om Sherlock kan så varför inte?
I säsong är det tre avsnitt utöver det sista som jag vill lyfta fram. Säsongens första avsnitt "Peril at End House" är bra. Det är det där Poirot och Captain Hastings åker på sommarsemester och hjälper kvinnan Nick som utsätts för mordförsök. Härlig brittisk semestermiljö och en ganska komplex historia förnöjer. I andra avsnittet "The Veiled Lady" får vi motionera smilgroparna när Poirot klär ut sig som hantverkare och gör inbrott hos en utpressare för att söka reda på ett skandalöst brev. Mycket lustigt om ni frågar mig. Även i sjunde avsnittet "The Adventure of the Cheap Flat" uppstår munterheter när Poirot och Hastings hjälper ett ungt par som fått hyra en lägenhet i Poirots lägenhetsbyggnad för ett mycket fördelaktigt pris. Våra hjältar tar sig mellan lägenheterna via sopnedkastet! Som om Poirot vore en smidig inbrottstjuv! Never. Never!
Betyg: 3/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar