lördag 10 maj 2014

A Shot In The Dark (1964)




A shot in the dark är den andra av fyra filmer där Peter Sellers spelar police inspector Jacques Clouseau. När jag nu såg om denna film tillsammans med Frans på hans besök från förenade kungadömet var det första gången jag såg Clouseau i Sellers tappning på minst 25 år. Det är lustigt hur minnen av filmer från ens barndom sällan blir varmt välkomnade så fort de klätt av sig den skyddande överrocken vi kallar "Nostalgi".


Detta är simpel buskishumor som fungerar under några scener men som ganska snart blir tröttsamt. Många av skämten man finner i denna film har återanvänts och förädlats genom åren. När man då återbesöker de enkla grundelementen i humorn är det hatten av för dess originalitet för sin tid, men det är tyvärr inte lika roligt längre helt enkelt. Och en renodlad komedi som inte är rolig (speciellt länge) är trots allt inte helt lyckad.  

Om humorn är förlegad och handlingen som vanligt inte har med saken att göra i en komedi har vi bara skådespeleriet kvar. Peter Sellers har något speciellt. Perfekt komisk tajming och jag fascineras av att han lyckas köra scen efter scen utan att dra på smilbanden en enda gång. I dagens komedi skulle nog huvudrollsinnehavaren till en komedi som bygger så mycket på slapstick spela rollen med lite mer glimten i ögat. Icke Peter Sellers.


Kommer ni ihåg Herr Gunnar Papphammar? 80-talet på statliga tv? Gösta Ekman har stulit varenda liten detalj från Peter Sellers och Clouseau. Detta är säker ingen nyhet för er luttrade filmbloggare, men om någon av er inte tänkt denna tanke än så gör det nu. Papphammar var ju så rolig! Tyckte man då. Men så gillade man ju Rosa Pantern-filmerna då också.


Elke Sommer i rollen som den mordmisstänkta Maria var ganska het. Hon gjorde ett hyfsat jobb. Hon ser så oskyldig ut att man skulle kunna tro att hon var den enda som var oskyldig bland hela bunten.


Clouseau's nemesis Charles Dreyfus spelas som vanligt av den ivrigt flörtande Herbert Lom. Han är festlig och jättekul. I varje fall de första femtioelva gångerna han försöker ta kål på Clouseau. Sen blir det liksom lite tradigt. Summa sumarum, en kul liten film som man lätt kan somna ifrån utan att missa allt för mycket.

Jag ger A shot in the dark två bra inledningsscener av fem möjliga.

Betyg: 2/5

Movies-Noir kör old school med halvnakna män i toga idag.

6 kommentarer:

  1. Misstänkte att denna inte riktigt skulle gå hem hos dig. Nostalgi eller inte, Sellers och några av Rosa Pantern-filmerna håller än (för egen del). Visst är det ingen perfekt komedi och visst har man sett mycket av det förr. Men Sellers gör oerhört mycket för att trivselfaktorn ska vara på topp.

    Så här skrev jag om A Shot in the Dark som jag sett ett par gånger och gärna ser om ett par gånger till. Min favorit bland RP-filmerna tillsammans med The Return of the Pink Panther (1975).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe, man fick sig nog allt ett garv eller två men mer var det inte. Ok film, men ingen klassiker i mina ögon. Det kommer bättre filmer från sextiotalet inom detta projekt, var så säker.

      Radera
  2. När pöbeln inte hade riktigt lika bra koll på vad som fanns där ute i den globala undehållningsbassängen stals det ju rätt friskt både här och där. En hel del "klassiska" låtar från tex Monica Z eller Povel Ramel är ju amerikanska från början.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just, den gamla härliga tiden, före internet och annat krafs, när man var beskyddad mot eget tänkande av staten och dess tv-kanal i, vare sig man ville eller ej ... Dä va tider dä.

      Radera
  3. Nej detta hör inte till mina favoriter bland RP filmerna. Sellers tre sista RP (han gjorde fem och en fjärdedels) är avsevärt roligare - tycker jag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ok, då är det kanske de senare som jag ska kolla närmare på då! Tack för tipset.

      Radera