Jag blev först medveten om denna dokumentär på internet, kan det ha varit Twitter eller var det kanske Instagram? Så när filmen dök upp var jag mycket sugen att se den och det är jag glad för.
Javisst, det är en brutalt sorglig film. En film om Mats Sten som föddes med en obotlig sjukdom som åt upp hans muskler inifrån och som tog hans liv innan han levt färdigt. Och om hur hans föräldrar efter hans död förstod det liv han levt parallellt via dataspelet World of Warcraft. Inne i spelet var han stark och frisk och där byggde han en massa relationer med andra spelare. Föräldrarna tyckte att han inte skulle spela så mycket för att det är så föräldrar tycker. Att han slösade bort sin tid...
Dokumentären är en blandning av privata hemmafilmer och återskapade scener med autentisk chat från spelet. De har alltså skapat scener inifrån spelet och adderat kommunikationen mellan Mats och hans vänner. Det är ett fascinerande grepp som gör att vi på ett smärtsamt sätt förstår de två världarna och skillnaderna de erbjöd honom.
Ett snyggt grepp är att de sunkiga hemmafilmerna visas i 4:3, och scener inifrån World of Warcraft visas i 16:9. Det är som att världen får färg och öppnas upp, blir större och vackrare. Det är precis så som Mats måste ha upplevt de två.
Efter Mats död kontaktades familjen av Mats vänner från online och flera av dem reste till Oslo och deltog på hans begravning. Inte ett öga torrt i salongen. Detta är som förväntat en dokumentär som get mycket starka känslor. Den är effektiv och bra klippt. Stark rekommendation.
Betyg: 4/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar