onsdag 10 december 2014

The Hunger Games: Mockingjay - Part 1 (2014)


Den tredje Hunger games-filmen är lik tvåan i det att den ger mig två intryck. Det som är bra är historien om distriktens revolution mot The Capitol med dess degenererade befolkning och genomruttna president. Jag gillar storyn och de lite högre stakes som detta ger filmserien. Men allt är inte bara bra, och det som inte är så bra handlar framför allt om Katniss som person och hennes kärlekstriangel. Jennifer Lawrence är lika odynamisk i denna film som hon var i tvåan. Det känns som att hon i varenda scen ser ut som om hon ska börja gråta för att avsluta scenen med ett hulkande eller ett hest brölande. Hon spelas som ett offer hela tiden, fortfarande. Samtidigt antyder övriga filmen att hon skulle vara en stark person, en lysande stjärna för revolutionen och kanske till och med en hjälte? Det är otroligt synd att hon inte tillåts spelas lite mer grumligt. Ett ansiktsuttryck här eller en blick där. Ett avvikande uttalande då och då. Allt för att ge oss åskådare något att tugga på. Jag hade velat se henne som en komplexare personlighet, en rollfigur att känna för, kunna älska och hejja på. Det är möjlig att hon har ett större djup i böckerna men jag ser intet av det i filmerna i alla fall. Ta vilken karaktär som helst från Game of Thrones och du har en mer dynamisk och intressant karaktär (ok, kanske inte Jon Snow då!).

Kärlekstriangels är helt patetisk. Peeta. Peeta! Peeeeeeta! Blä!

Kattscenen var gräslig.

Katniss ser ut som om hon skulle börja lipa hela filmen igenom. Tråkigt!


Men filmen är ändock bra också. Kluven, jag är! Filmens höjdpunkt för mig blir alla scener med den mycket lustiga Elizabethn Banks. Hennes rollfigur är helt underbar. Woody Harrelson är fortfarande underhållande om än gravt underutnyttjad i denna film. Philip Seymour Hoffman får lite mer speltid i denna film än i tvåan och det är bitterljuvt att se honom i hans sista filmroller, men hans rollfigur är inte så fasligt intressant. Ytterligare en karaktär som säkert gavs mer utrymme i böckerna.


Filmens actionscener var helt ok, de höll mitt intresse uppe för stunden i alla fall. Jag antar att det blir mer åka av i fjärde och sista filmen.

Under hela filmens gång besöktes jag om och om igen av bilder från klassikers i genren. Det blev som ett galleri av referenser; Aliens i form av soldater med kameror på huvudet som går intrång i okända byggnadskomplex, Star Wars Episode V The Empire strikes back i form av rebeller som grävt ner sig och blir attackerade av de onda, The Matrix 2 och 3 i form av rebeller som bor under marken och utvecklat en stamliknande kultur och så vidare. Det fanns fler som jag kommer inte ihåg just nu...



Detta är långt från en favoritserie, men jag är en sucker för fantasy och sci-fi och serier dessutom så det är klart att jag roas ganska mycket ändå av filmen. Den är inte tråkig om än inte revolutionerande heller.

Jag ger The hunger games: The mockinjay - part 1 tre svaga symboler av fem möjliga.

Betyg: 3/5

Mina tankar om ettan. Om tvåan.



Vi var ett litet men naggande gott gäng som såg filmen ihop. Kolla in vad de övriga tyckte. Sympatiserar de med President Snow eller orkar de med Katniss?

19 kommentarer:

  1. Jag tyckte det var kul att du skrattade så mycket åt Effie Trinket. Det smittade av sig! Vikten av bra fåtöljgrannar i biosalongen :) I övrigt tycker vi ganska lika. Förutom att jag inte avskyr Peeta som pesten. Men jag tycker det är svårare att bedöma en film när man läst boken. Det är ofrånkomligt att man har med sig storyn i bakhuvudet och "läser in" allt man vet och känt, i filmens handling, oavsett om det finns med där eller ej. Men jag tycker nog Mockingjay va rätt blek på nåt sätt (inte bara pga klädkoden i District 13)... Fast samtidigt okej! Jag kan avslöja att hon inte är jätteälskvärd i böckerna heller, men jag tror det är lättare att acceptera i textform, man ser liksom inte JL:s moping lika tydligt. Men som jag också skriver i min text, anledningen till att hon är mopy är ju för att hon är fett traumatiserad! Fattar man det öht tycker du?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul att kunna bidra till bioupplevelsen på det sättet! :-)

      Njae, såklart att jag på en intellektuell nivå kan förstå att hon bör vara traumatiserad, men känslomässigt, via filmen. Knappast.

      Oavsett hennes trauma. Det måste finnas mer djup i hennes karaktär. Annars får man göra film om en annan person.

      Avskyr inte Peeta. Känner honom inte. Avskyr dock Katniss oförklarliga kärlek och totala fokus på honom vilken ter sig helt orimlig, trots att vi är tre filmer in i serien. (Får tyvärr lite Bella-vibbar av Katniss obsession...)

      IT WAS PEETA YOU SHOULD HAVE SAVED!!! Ehh, jaha, ok?

      Radera
    2. Hmm, nej det är rätt svårt att sympatisera med Katniss som hon är här. Håller med om det.

      Angående Peeta och Katniss relation så är det ju relaterat till tidigare filmer. I förra filmen går Katniss in i de nya spelen med enda målet att se till att Peeta vinner. Dvs hon är beredd att offra sig för honom. Det säger hon till Haymitch, som ju var införstådd med planen att "kidnappa" Katniss till distrikt 13. Därför ser hon det som ett misslyckande (att hon inte lyckades rädda honom) och ett svek från Haymitch, för att de lämnade Peeta (som hon anser är den enda goda människan i hela världen). Kanske inte heller framgår i filmen? :)

      Radera
    3. Biten om hur hon känner sig besviken på Haymitch är jag med på. Men det är, i filmserien, helt oförklarat varför hon är så obsessive över Peeta. Det krävs liten större ansträngning från filmmakarna för att kunna förklara varför han är viktigare än hon själv, för henne (och därmed för oss)

      Radera
    4. Nja, men vadå, Peeta räddade henne från att svälta ihjäl när hon var barn och han offrar sig själv för henne i samtliga hungerspel typ. Kanske är värt nåt i Katniss ögon... :)

      Radera
    5. Och det skulle göra honom viktigare för henne än henne själv? Jag kommer ihåg att Peeta inte gav henne bröd (men gav grisarna). Var det inte skälet till att hon inte gillade honom. I vilket fall som helst är deras kärlek helt enkelt inte trovärdig känslomässigt efter vad jag sett i filmerna...

      Radera
  2. Sansad revy som ändå skapar ett intresse att skåda filmen.
    Jag är inget fan av dessa YA-historier...men Hunger-äventyren känns ändå som de minst påfrestande...kanske tom lite bra i vissa lägen...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tidsfördriv... Det var sköna stolar i salongen också. Jag var bakfull och hade en gryende förkylning på gång. Perfekt film att dåsa bort framför! :-)

      Radera
  3. Om Haymitch fick träda tillbaka lite var det trevligt att se att PSH fick lite mer att göra. Upplevde mycket mer av hans Heavensbee den här gången än i tvåan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han var med mer i bild i alla fall. Men hade han så mycket att göra. Efter överraskningen att han var på rebellernas sida i slutet av tvåan har väl den rollfiguren varit ganska statisk? Eller har jag missat något?

      Radera
    2. Jomen jag tyckte nog att vi fick mer utspel från honom rent känslomässigt den här gången.

      Radera
    3. Du har säkert rätt. Jag måste missat dem bara!

      Radera
  4. Eftersom jag tycker Hungerspelen är ungefär lika intressant att skriva om som om jag skulle recensera havregrynsgröt som kokar i micron blev jag glad att du skrev "ta vilken karaktär som helst från Game of Thrones och du har en mer dynamisk och intressant karaktär (ok, kanske inte Jon Snow då!)."
    Jon Snow? Game of Thrones! Jag läääängtar efter Game of Thrones! Jag vill fastna i den världen igen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Satan vad mycket bättre GoT är än HS. Damn. Det är svindlande att tänka på!

      Radera
    2. Jag längtar också efter Got! Kollade på pilotavsnittet om här om dagen pga abstinens. Gud så bra det är. Särskilt när man vet hur det går sen :)

      Radera
  5. Oj, 3/5, det var verkligen högt betyg för att vara dig. Det betyder ju mer än bara helt ok. Men ok en svag trea är det.

    Apropå ingenting så lyssnade jag precis på ett gammalt avsnitt av Filmspotting där Adam och Matty recenserade Zack and Miri Make a Porno. Tydligen spelar Elizabeth Banks Miri. Hon var i vilket fall en av få höjdpunkter i Mockingjay.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men den var underhållande för stunden och tiden bara flög fram. Jag belv inte ens störd av alla störande moment. Sköna stolar och trevligt sällskap. Jo, en svag 3:a orkar den upp till.

      Zack and Miri make a porno är bra, det är ju Kevin Smith, my man.

      Radera
  6. Gillade alla referenser du drog upp på Filmspanarträffen, stor minnesbank att ta av där ;)

    Hoppas även på full fart framåt och ett storslaget avslut på serien nästa år. Känns som vi är värda det efter att hållit ut så här länge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack. Jag kom bara ihåg tre referenser nu när jag skrev min text men det var väl fler? Kommer du ihåg några fler?

      Satsar på en hejdundrande avslutning! :-)

      Radera