He can save us all.
Jag hade fått den stora äran att välja månadens filmspanarfilm. Det är ett ärofyllt men också betungande uppdrag. Man vill ju att det ska vara en bra film som man lockar med de andra på. Vissa av mina filmbloggande vänner ser det mesta som går på bio verkar det som, men jag, och säkert fler, ser inte så mycket film ute på stan (ser mest film hemma). Redan på förra träffen visste jag att den nya sci-fi-filmen med Matt Damon Elysium skulle ha premiär i augusti och filmen valdes utan en sekunds tvekan.Filmens regissör är den intressante sydafrikanen Neill Blomkamp, ni vet han som gjorde långfilmsdebut med District 9 häromåret. Jag var ganska kluven då det gäller den filmen. Cool idé, snyggt gjord, men inte riktigt min kopp av te. Jag skulle nog givit den en 3/5 på min betygsskala.
Elysium är en sci-fi som utspelas på jorden, i en nära framtid. Utseende och tema gör att den nästan känns som en fortsättning på District 9. Men han har bytt ut Johannesburg med Los Angeles. Han fortsätter dock att behandla filosofiska frågor om rättvisa och de utstöttas kamp mot de privilegierade. Blomkamp har uppenbarligen en större budget denna gång och filmen är klart snyggare än den förra filmen. Om District 9 var en hemmagjord sci-fi är detta bombastiskt à la Hollywood.
Blomkamp vill uppenbarligen använda sci-fi-filmens format för att i en allegori prata om verkliga orättvisor på jorden. Men jag tycker inte att han träffat rätt i balansen mellan verkligt och påhittat, mellan fantastisk och realistiskt. Filmen var för lite sc-fi för att man skulle kunna kasta allt vad realism heter och bara åka med på "the ride", men samtidigt var den orealistisk på flera plan, och enligt mig tyvärr orealistisk på fel sätt. Konflikten mellan de rika på Elysium och de fattiga på jorden etablerades aldrig på ett bra sätt. De låg uppenbarligen inte i krig med varandra, eftersom de inte hade något effektiv skydd på Elysium mot invasion, men ändå fick man en känsla av uppror. Mycket i filmen känns otydligt när man har tänkt på den ett tag eller sovit på saken som jag så ofta behöver göra innan jag vet hur en film "landar" hos mig.
Ett annat problem var om hur långt hade framtidens medicinkunskaper egentligen kommit? Först dödas Kruger som det verkar, men sedan så räcker det att han ligger i en maskin några sekunder så har han fått ett helt nytt ansikte? Lite väl slappt manusskrivande, väl? Matt Damon åt sina piller och gick från dödssjuk till helt oberörd osv. I slutet verkar det som att människans gemensamma resurser trots allt räckte till åt alla behövande? Var det hela filmens budskap? Fred på jorden? Eller skulle det bli som Fredrik spekulerade om, att slutet på filmen var början till misär för ALLA, även för dem på Elysium?
Nej, det är fel typ av frågor som snurrar runt i mitt huvud. Och då har jag inte ens nämnt de smöriga avslutningsscenerna med smutsiga barn som springer i slow motion genom vattenpölarna mot ambulanserna... Eller de religiösa övertonerna med nunnan och frälsaren...
Men där fanns en hel del bra också! Mat Damon - bra såklart. Miljöskildringen över Los Angeles efter domedagen - suverän. Skurken Kruger - lustig (om än fylld av ologiska handlingar). Elysium där uppe i skyn - snygg. Samt några ok biroller som spelades av Jodie Foster och William Fichtner (ja just den gubben, Jojje!)
Detta var en intressant film, den tål att tänkas på och den får absolut ett godkänt betyg. Den var bättre och framför allt mer underhållande än District 9. Men jag hade hoppats på att kunna bjuda på en ännu bättre film nu när jag fick välja film för träffen.
Jag ger Elysium tre flodhästar av fem möjliga.
Betyg: 3/5
Tag nu en rymdsäkrad skyttel och åk över till de övriga filmspanarna och kolla vad de tycker om filmen: Jojjenito, Sofia, Fiffi, Fredrik, Jessica, Har du inte sett den?, Movies-Noir, Filmparadiset.
"som att människans gemensamma resurser trots allt räckte till åt alla behövande? Var det hela filmens budskap?" Det är väl inte ett så litet budskap? :)
SvaraRaderaJag inser att jag uttryckt mig mycket kortfattat och därmed otydligt ovan. Jag kände inte rätt inspiration när jag skrev min revy så jag får be om ursäkt för min slarviga text.
RaderaJag vet inte om du sett filmen eller ej, men min åsikt i frågan om det politiska budskapet är att det genomförs på ett dåligt sätt. Dels är det ett grundpåstående som är så självklart att det mest kan liknas vid att sparka in en öppen dörr. Klart att alla håller med om att alla ska få perfekt sjukvård osv. Det är ointressant att ta upp den frågan i filmen om man inte samtidigt ställs inför en svår följdfråga eller dilemma, tex att det inte finns resurser nog, eller att det av andra skäl inte går att uppfylla det drömsamhälle där alla är rikast, alla har den perfektaste vården, ingen är fattig, sjuk eller ledsen....
I denna film presenteras problemet "ojämlikhet", men jag ser inte att den diskuterar olika lösningar och den ger verkligen inget rejält att tänka på eller fundera vidare på, som riktigt bra sci-fi ofta kan göra.
Som du ser ställer jag en fråga i min revy ovan. Filmen besvarar inte den frågan. Antingen finns det inte resurser så att det räcker och då har vi bara flyttat problemet när filmen slutar, inget i filmen säger oss åskådare att resurserna kommer räcka mer när filmen är slut och Elysiums (få?) ambulanser åker ner till Los Angeles (och alla andra städer runt om jorden??).
Eller så räcker sannerligen resurserna, och då saknas en förklaring till hela filmens set up, då är filmens premisser åt fanders.
Summa summarum är en högst tveksam och extremt grund sci-fi film då det gäller det filosofiska eller politiska innehållet.
Läser Gustavs kommentar här ovan och det slår mig att det är ett fullkomligt riktigt budskap, det är dessutom sant och inte enbart sant i filmen utan även just nu - för oss - på jorden.
SvaraRaderaAlla mina tankesnurror kring filmen kretsar kring det, att det mesta i filmen kan jämföras med verkligheten och det är det som gör filmen som väldigt bra. Så jag tycker ditt val av film var alldeles superb! En av dom bästa filmspanarfilmerna hittills. :)
Och jag håller med om att problemet som filmen ställer upp är mycket likt motsvarande problem/situation i dagens samhälle.
RaderaMen jag vill fortfarande att filmen (författaren) ska arbeta med lösningar, dilemman eller svåra val. Det adderar inte så mycket att formulera ett problem som redan "alla" känner till och som skapat kravaller och motrörelser både i Europa och i USA, men sedan inte gå vidare i tankebanan => "Vad gör vi åt saken?"
Vill Blomman att vi ska drömma vidare om en idealiserad men utopisk värld? Eller vill han diskutera lite mer realistiska lösningar på ett till synes olösligt problem... Det är det jag vill få med mig via filmen, inte ett simpelt "det är orättvist..."
Såg filmen igår. :)
SvaraRaderaTrevligt med ett utförligt svar! :) Jag tycker dock det är ganska solklart med parallellerna till Mexiko/USA eller i-/u-länder. Och med tanke på att 1% av befolkningen äger 99% av våra tillgångar (eller hur nu fördelningen ser ut exakt, men du förstår poängen) så känns tanken med Elysium högst verklig. Förenklat är det ju såklart, men det funkar för en blockbuster, tycker jag.
Sedan hade jag gärna sett ett filosofiskt drama som handlade om människorna där uppe på Elysium och hur de försökt skapa en perfekt värld, men ändå drabbas av girighet, avundsjuka, etc. Men det var ju inte det Blomkamp (håller hela tiden på att skriva "Blomfeld"!) ville åt. Som det är nu betonar filmen att det finns lösningar på rätt många av vår världs problem, bara att de inte är tillgängliga för de flesta som behöver dem. Det duger för mig som budskap, även om filmen är långtifrån perfekt genomförd. :)
Faktum är att jag INTE skulle velat se ett filosofiskt drama om dessa storpolitiska frågor. Jag hade hellre sett en sci-fi-action/drama där de enskilda karaktärerna och deras dilemman står mer i centrum. Sedan är det bara spännande att miljön och samhället i fonden/bakgrunden kan locka fram intressanta eller filosofiska frågeställningar. Men individuella karaktärer före samhällen för mig varje dag i veckan. En film som lyckas en miljon gånger bättre än Elysium på samma tema som Elysium är den lilla filmen Blade runner. Även där har du en värld med privilegierade och en annan regnigare värld med de fattiga... Och du får frågor om odödlighet etc där också!
RaderaJa, Elysium når givetvis inte upp ens i närheten av Blade Runners höjder. Verkligen inte.
RaderaJag tycker fortfarande att inledningen av filmen är briljant satir av hur det skulle kunna se ut om utvecklingen fortsätter som den gör, med förstklassig sjukvård åt några få utvalda, medan vanliga dödliga tvingas prata med robotar hos Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen. :)
Men en bra premiss gör givetvis inte en film. Tycker nog ändå Blomkamp erbjuder någon slags begriplig lösning, även om den förstås är grovt förenklad. Därmed inte sagt att jag gillade slutet så mycket, för det är ju verkligen smörigt. Det där med att se jorden uppifrån Elysium, och hans jävla halsband. Pfff.
@Gustav:
Radera"Jag tycker fortfarande att inledningen av filmen är briljant satir av hur det skulle kunna se ut om utvecklingen fortsätter som den gör, med förstklassig sjukvård åt några få utvalda, medan vanliga dödliga tvingas prata med robotar hos Försäkringskassan och/eller Arbetsförmedlingen. :)"
Det är ju DET som är grejen. Det är inte hur det skulle kunna se ut, det är så livet ser ut just nu för väldigt många människor.
Scenen med övervakaren i form av en maskin var kanske filmens bästa och tankarna for snabbt till arbetsförmedlingen. LOL.
RaderaFörhöret i kön till bussen var en annan höjdare. första tredjedelen var helt enkelt riktigt bra.
Halsbandet? Ja just det. Nunnan och lilla Max. "You can save us all" och allt det där...
Nej då tar jag hellre "...C-beams glitter in the dark near the Tannhauser gate...." i avdelningen episka quotes och karaktärer som dör för våra synder...
All those moral cookies will be lost in time, like tears in rain...
RaderaLOL. Hädelse!
RaderaI din kommentar till Gustav skrev du:
SvaraRadera"I denna film presenteras problemet "ojämlikhet", men jag ser inte att den diskuterar olika lösningar och den ger verkligen inget rejält att tänka på eller fundera vidare på, som riktigt bra sci-fi ofta kan göra."
Detta är helt klart ett stort problem - att den inte låter en tänka eller fundera över något. Som du är inne på ska en bra sci-fi ha lite av den varan (gärna mycket), men här blir det för tillrättalagt. Det blir för Hollywood över det hela och det hade jag inte väntat mig efter District 9 (som jag tycker var klart bättre).
Jag hade hellre sett en renodlad actionfilm i den miljön han byggt upp, för miljön och idén med Elysium utanför jordens atmosfär var ganska coolt. Nu blev det för smörigt och onödigt pk.
RaderaJag håller dock Elysium som mer underhållande än District 9, vilken jag tyckte var mest en kul liten "detalj".
Medan vi ligger på samma betyg känns det som om vi vänder oss mot lite olika saker (och vi är absolut _inte_ överens om District 9 ;)
SvaraRaderaJag har som sagt inga problem med att acceptera att Elysium vill behålla sin bekväma livsstil för sig själv. Så är det ju även idag -- med en viss omfördelning skulle resurserna (kanske) räcka till alla men de som då skulle få mindre än de har nu tycker givetvis inte att det är någon bra idé.
:-) Nej, det verkar som att du håller D9 högre än jag. Jag var positiv, mind you, men jag hyllade den inte lika mycket.
RaderaOM filmen hade hanterat de politiska frågorna du nämner i stycke två hade den haft större tyngd. MIN synpunkt är att den inte adresserar de frågorna. Den visar bara på problemet och det är för simpelt.
Sen kan jag dessutom tycka att det kan bli för mycket pekpinnar och moralpredikningar när storfilmer ska diskutera politik... Som någon påpekade göres det kanske bättre i mindre filmer där mer artistisk frihet ges till filmskaparen.
Elysium utspelas i L.A. om 140 år. Under de åren har nästan inget hänt tydligen, annat än att växthuseffekten urartat. Men för drygt 140 år sedan var L.A. en liten stad som gick från att vara mexikansk till att tillhöra USA. Man kan mycket väl tänka sig att om 140 år tillhör L.A. Mex-Brasil (en Mexikansk-Brasiliansk union), att norra och östra USA bildat en anglofon union med engelskspråkiga Kanada, och fransktalande Kanada bildat La république du Québec. Samtidigt har miljöförstöringarna i Kina urartat så att alla rika kineser flyttat till USA. Se där en framtidsvision där L.A. styrs och befolkas av latinos och Elysium befolkas av kineser. Det hade varit mer spännande och mindre inställsamt än den version filmen hade. Filmens premiss var som om både 2013 och 2154 hade samma maktfördelning som på 1950-talet, och det är både inskränkt och fantasilöst. Världen har förändrats mer än vad Elysiums manusförfattare verkar ha uppfattat.
SvaraRaderaJa.
RaderaDu målar upp en spännande framtida värld. För övrigt en värld som nästan på pricken beskrivs i tv-serien Firefly med tillhörande film Serenity. Ett set som jag för övrigt tycker mycket om.
Jag skriver som jag skrev hos Jessica. Jag håller med om det du säger men jag gillade ändå det jag såg. Fast iofs, jag bara filmen ett halvt snäpp bättre betyg. Jag valde kanske på att fokusera på det positiva i min text, helt enkelt. Mot slutet blev filmen sämre. Sämre action, för övertydligt (fånigt) budskap. Men nånstans gillar jag att filmen tar ställning eller åtminstone pekar på ett problem.
SvaraRaderaMånga av oss är ju inne på samma tankar om denna film. Personligen är jag lite allergisk mot ställningstaganden om det serveras med övertydliga moralkakor. Det var inte bara sociopolitiska moralkakor, där fanns också en kletig messiasfigur i kulisserna? Var inte Max något av en kristus-figur med "save us all" och dö i slutet och allt... Det lustiga är ju att han antagligen gav mänskligheten dess dödsdom när han gjorde alla till citizens... LOL.
RaderaAha, spännande. Jag ska kolla in Firefly då!
SvaraRaderaFirefly utspelas i en "realistisk" framtid. USA och Kina var stormakterna på jorden då människan tog klivet ut i rymden och därmed talas det en blandning av engelska och kinesiska, framför allt svordomar körs på kinesiska...
RaderaDet är en serie om nybyggare och deras vedermödor, men istället för nybyggare i Amerika på 1800-talet är det framtida människor ute i rymden... Cowboys in space...? Japp! :-D
Ja, jag tyckte ju också att den mest intressanta frågeställningen dyker upp efter filmens slut. Hur funkar det i en värld där alla kan få mer eller mindre evigt liv om de lägger sig i solarie-mirakel-maskiner, men där resurserna i övrigt är knappa. Att må bra är ju mycket mer än bara avsaknad av sjukdom. Vilka krig kommer inte att bryta ut? Om det nu alls går att få död på folk? Men som sagt, det är en annan film, som hade varit mer spännande att se.
SvaraRaderaMan får väl att detta bara var en simpel actionfilm i en coolt målad framtid, inte en idédriven och tänkvärd sci-fi...
RaderaKanns som nagot slags inlagg i nagot slags debatt kring t ex usa o mexiko som bytte regissor tre ganger eller som nagon som har sa mycket att saga att han blir sprangrod i ansiktet och inte far fram ett ord.
SvaraRaderaLOL, utan pardon kommer den store Frans in och sätter fingret på den denna film. Ja men visst! Den är rejält svag. Detta är en film som bara känns sämre desto längre tid det gått sedan jag såg den. Ni vet, vissa filmer växer i huvudet efter man sett den, vissa tappar. Elysium det senare.
Radera