måndag 29 december 2014

Tenkû no shiro Rapyuta (1986)



Ok, så blev det en film till. Nu när jag sett tre av Miyazakis fyra filmer från 80-talet vore väl det attans att inte knäppa den fjärde också! Castle in the sky heter den på engelska och Laputa - slottet i himlen på svenska.

Sheeta är en ung mystisk tjej med en magisk kristall. Pazu är precis som Sheeta föräldralös och han kommer till hennes undsättning. Band knyts och samarbete uppstår. Två barn med viljor av stål.


"Mama" leder ett gäng pirater som åker omkring bland molnen i sina lustiga flygskepp som ser ut som metalliska insekter. Armén bestående av burdusa och mustiga män med stora mustascher (de ser ut som vikingar) och blonda hemliga agenter i solglasögon är lömska i bakgrunden. Och allt handlar om legenden om staden Luputa som svävar bland molnen och dess försvunna civilisation.


Detta var mycket mer spejsigare än Kikis expressbud. Filmen har en rejäl handling med tydliga protagonister och antagonister, allianser och konflikt. Historien är "quelle spectaculaire" och förunderlig. Delar av slutet påminner mig om Prometheus. Andra delar av filmen kan mycket väl ha varit grunden för Brad Bird's The iron giant.


Ytterligare en film från Studio Ghibli som jag omfamnar till fullo. Vilken grej! Alla dessa Miyazaki-filmer jag nu sett har en sak gemensamt. De är sagor och de kräver en hel del av åskådaren. De är barnfilmer men de kan lika gärna ses av vuxna. De tilltalar barnet i oss, och den där känslan av förundran man hade som barn. Då sagor och verklighet inte gick att skilja på. Den där känslan som nu är så svår att nå tillbaka till. Som vuxen har vi alla blivit hämmade och avtrubbade, det är inte lätt att se det fantastiska i en saga längre. Miyazaki hjälper oss att öppna ögonen igen. Det är hans stora gåva till oss.


Jag ger Tenkû no shiro Rapyuta fyra trädgårdsmästare av fem.

Betyg: 4/5


2 kommentarer:

  1. Du har verkligen tagit dig till Miyazaki och hans värld. Roligt! Känns nästan som att du uppskattar filmerna mer än jag själv gör. Själv tycker jag exempelvis Spirited Away, Tototoro och Laputa är helt ok filmer men jag blev inte blown away av just dessa.

    Min lilla text om Laputa:

    http://jojjenito.wordpress.com/2013/06/16/laputa-castle-in-the-sky/

    Du har helt rätt om det du skriver på slutet om Miyazakis gåva till oss.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag pendlade mellan trean och fyran men fann något magiskt och vemodigt över historien som gjorde att jag föll över till fyran till slut.

      Radera