Vad har filmerna Leon, The killer och Ghost dog: the way of the samurai gemensamt? De är alla filmer som handlar om ensamvargar inom yrket "lönnmördare". De har alla också mycket att tacka den franska filmen Le samouraï. Alain Delon spelar lönnmördaren Jef Costello i Jean-Pierre Melville's klassiska film.Filmens handling är kanske inte det viktigaste. Mord, polisutredningar, vittnen som har sett Jef eller inte, alibin och uppdragsgivare som försöker tysta Jef för att sopa igen spåren.
Filmens behållning är stämningen och Alain Delons coole och tystlåtne huvudperson. Han har sin burfågel och sin sunkiga lägenhet. Men också sin överrock, sin perfekt vinklade hatt och sina cigaretter.
Det var nu snart två veckor sedan jag såg filmen och jag kommer nästan inte ihåg något från den. Det mest klara minnet jag har från filmen är att den var otroligt snygg. Fotot miljöerna, interiörerna. Och att den var långsam. Hur slutade det egentligen? Costello jagade efter sin uppdragsgivare men när han ska utföra sitt nästa uppdrag stöter han på problem... Av oklar anledning tar han de beslut han tar i slutet och "varför" är en fråga som dröjer sig kvar i huvudet när sluttexterna börjar rulla.
Jag kommer ihåg att jag blev rejält indragen i stämningen i filmen. Den var inte tråkig men det är mycket ovanligt för mig att glömma en film så fort. Jag skulle helt klart skrivit denna text redan samma kväll jag såg filmen istället för att låta filmen sjunka in. Nu är jag tom på idéer och inget kommer till mig. Det sipprar inte ens.
Tja, cool film, men var det allt? Filosofisk kanske? Det känns som att denna film kanske är bättre, men ikväll kan jag inte ge Le samouraï annat än tre tystlåtna mördare av fem.
Betyg: 3/5
Movies-Noir är i den varma natten tillsammans med Sidney Poitier.
Hmm, att vänta TVÅ VECKOR med att skriva ner sina tankar om en film (och sedan se en del annat där emellan), det skulle få vem som helst att inte ha många tankar om filmen, haha.
SvaraRaderaDetta är både en cool och mycket bra film. Jag har nog sett den tre gånger (kanske bara två när jag tänker efter) och gillar den mer och mer. Helt klart en föregångare till några av filmerna du nämner.
Så här skrev jag senast jag såg Le samouraï.
Jo jag vet, det var kanske inte idealiskt i detta fall. Jag lärde mig under Bondprojektet att jag var tvungen att skriva om varje film innan jag såg nästa. I inledningen såg jag två på raken utan att skriva om dem och då blev det rörigt i huvudet med alla detaljer och underkategorier jag skulle gå igenom.
RaderaNormalt sett brukar jag skriva texten mellan 2 och 10 dagar efter titten då filmen landat ordentligt.
Själv brukar jag försöka skriva texten mellan 2 och 10 timmar efter titten ;) Haha, ok, kanske 24 timmar, men helst inte mer. Som mest har jag tre filmer att skriva om, men det vill jag helst undvika.
RaderaDet gäller att vara snabb om man har en hög takt på filmtittandet! Jag tycker nog att tre filmer på lager att skriva är nära max. Visst ibland blir det många fler (Malmö filmdagar och filmfestivalen kommer jag genast att tänka på) men det är bra mycket lättare att skriva av sig så snart det går.
RaderaJag såg också nyligen denna för första gången och hade väldigt mycket samma reaktion. Snyggt men tomt.
SvaraRaderaHehe, nästan exakt samma spaning, du och jag! Lite trevligt att få stöd för det man såg. Snygg javisst, men sen intet.
Radera