Game Of Thrones - S08E06 The Iron Throne

Okey, så Daenerys of the House Targaryen, the First of Her Name, Breaker of Chains and Mother of Dragons vann alltså!

Okey, okey, stanna kvar, hör vad jag har att säga. Under ett långt samtal med Patrik i går natt kom en tolkning av avsnittet till mig. Inte som en blixt från klar himmel, mer som en "organisk" utveckling av idéer. Det var en svindlande känsla.

Stora delar av avsnittet är en önskedröm sedd ut Tyrions perspektiv.

Cirka tjugo minuter in i avsnittet startar en nästan tio minuter lång scen. Den utspelas i rummet där Tyrion hålls fången. Tyrion försöker övertala Jon om att Dany måste bort. Jon håller inte med en enda gång under samtalet. Han lämnar Tyrion med en bister min över ansiktet. Är det för att Tyrions ord har nått fram och Jon tänker på att han måste döda Dany, eller är hans min bister på grund av att han inser att en massa problem kvarstår (trots att han inte tänker döda Dany)? Vi vet inte och dessutom ser Jon alltid ut så, med en bister min alltså.

Sen klipper showen till Dany som går in i det raserade tronrummet... En ren repris av den kända "Dany's vision" från sista avsnittet av den andra säsongen. Och precis som i Dany's vision är det vi får se en dröm... Allt från den scenen och resten av avsnittet, cirka 50 minuter, är Tyrions önskedröm!

Allt Tyrion önskar för Westeros, sig själv och andra uppfylls. Dany blir mördad av Jon. Drogon flyger iväg. En vis man får makten i Bran the Broken, en man som inte kommer bli en tyrann. Sansa får behålla The North och så vidare. Till och med Tyrion får bli nye kungens Hand of the King. Sure, "I don't want it." Men det är ju just det han vill. Han vill leva ut sina dagar med att försöka sona för sina brott. Det är något som han sagt om och om igen under denna säsong, och som han följt upp med alla sina handlingar.

Okey, jag känner att ni inte är helt övertygade än.

Men låt oss studera det omvända, låt oss se de sista 50 minuterna rakt upp och ner. Vi får då ett tillrättalagt slut. Mycket är konstigt, orimligt och till och med helt ologiskt. Allt är däremot drömlikt.

I de inledande 20 minuterna ser vi Danys och Grey Worms galenskap. Vem av dem som är mest blodtörstig är svårt att säga. Efter Danys tal på trappan går hon iväg med en livvakt av Unsullies. Sedan i tronrummet är hon helt ensam. Hur rimligt är det med tanke på det vi såg precis innan plus det faktum att hon påvisats vara paranoid (i förra avsnittet)?

Scenerna med Drogon där han accepterar Jon och dessutom inte dödar honom efter mordet kan jag köpa för vem vet vad en drake tänker och gör. Drogon vet ju uppenbarligen att Jon är en Targaryen och han accepterar tydligen att husse och matte bråkat.

Men vad som är helt orimligt, helt omöjligt med tanke på hur denna historia har utvecklats, är att Grey Worm inte skulle avrättat Jon samma dag som hans Breaker of Chains blev mördad. Hans "state of mind" var övertydligt etablerat under inledningen av avsnittet. Han var inställd på att avrätta alla som är emot hans drottning. Och vem skulle stoppat honom? Ser Davos? The Unsullies? The Dothrakis? Vem? Det fanns inte ens (än) någon kung eller drottning som han behövde ta med i beräkningen.

Jag skulle vilja påstå att både Jon och Tyrion skulle med 100% säkerhet blivit avrättade dagen då Dany mördades. Allt var helt enkelt bara en önskedröm i Tyrions huvud. Och för att inte visa det orimliga i avsaknaden av Grey Worms hämnd valde showen att inte visade oss reaktionen hos honom, Tyrion och andra när Drogon skrek ut sin smärta över att hans mamma var död... det var annars en av de mest saknade scenerna för mig, Tyrions reaktion när han hörde Drogon, Grey Worms reaktion.

Det finns mycket mer som i min överhettade hjärna tyder på drömscenariot. Att Bran the Broken blir vald kung. Det känns som ett Sagan om Ringen-slut, det känns inte som rätt tonalitet för Game of Thrones. Plus flera andra små detaljer, som Ser Podrick of the Random Promotions... Som att Ser Bronn of the Blackwater dyker upp och helt plötsligt är Master of Coin.

Låt mig avsluta med en som det känns logisk konsekvens av denna tes, en tanke som kom till mig när jag väl började fundera på drömscenariot. Jo, detta skulle ju faktiskt lösa ett superstort problem för George R. R. Martin. Han får nu chansen att än en gång överraska sina läsare. Han får skriva det "riktiga" slutet. Det slut på sagan som har samma tonalitet som övriga delar av berättelsen.

D&D och George har rimligen kommit överens om att tv-showen får köra "drömscenariot". Det är troligt att skådespelare och andra som arbetat med showen inte ens fått veta om detta. D&D och HBO ville antagligen ändå inte ha ett slut där Dany vinner och därmed gör det till och med mörkare än vad det blev nu. Därmed kan George behandla slutet på sitt sätt. I bokform har han lyxen att kunna skriva vad folk tänker i "first person perspective" och då kan han ju faktiskt lyckas med det än mörkare slutet.

Så. Där har ni den, min tes. Vad sägs? Är jag lika galen som en Targaryen? Eller är jag lika smart som självaste Lord Varys?

Avslutar med mina favoriter från avsnittet:

Daenarys som dödsängeln, wow.
När Drogon reser sig ur snön och hans "acceptance" av Jon.
Hela scenen med reprisen av Dany's vision med fokus på Drogons delar. Ofantligt snyggt gjort.
Drogon smälter järntronen. Jag gillar Joanna Robinsons spaning om att tronen var som ringen i Sagan om Ringen och att den var så ond att den gjorde den som satt på den ond.
Sista bilderna på Drogon som flyger iväg över vidderna.


Nu är säsong åtta slut. Jag ser fram emot nästa säsong!




Ehhh, vänta nu. Noooooooo...



Tidigare inlägg från S8:
S08E05 The Bells
S08E04 The last of the Starks
S08E03 The Long Night
S08E02 A Knight of the Seven Kingdoms
S08E01 Winterfell