Colombiana (2011)

Cat: I want to be a killer. Can you help me?

Jag och Movies-Noir hade pratat länge om att se någon av våra gemensamma filmer för 50-talet ihop, och eftersom jag har ett filmrum hemma vad kunde passa bättre än att sammanstråla hemma hos mig och glo på film? Denna trevliga tillställning gick av stapeln i fredags. Men något hände på vägen. Under det inledande fikat satt vi och pratade film i massor och framför allt om actionfilm. Samtalet böljade som vågorna på Skagerrak en arg höstdag men vi hamnade allt som oftast i 80-talet och i actiongenren. Så när vi skulle kolla film var i alla fall jag rejält sugen på actionfilm istället för det tänkta dramat. Movies-Noir som är lyhörd och flexibel var snabbt med på noterna och vi hittade filmen Colombiana ståendes bland mina osedda blu-rayfilmer. Perfekt! En film som ingen av oss sett!

Jag hade köpt filmen efter ett tips från den store Frans i England. Jag hoppades stilla att hans tips skulle vara solitt och att filmen skulle vara bra.

Filmen har två manusförfattare varav en är ingen mindre än Luc Besson. Vad tusan hände med honom egentligen? Han var en mina absolut största favoritregissörer efter filmer som La dernier combat, Subway, Det stora blå, Nikita, Leon och The fifth element. Men sedan har han försvunnit ifrån min radar i alla fall, och nu för tiden verkar han mest låna ut sitt namn som filmers producent samt skriva en massa risiga manus. Va fan hände?

Colombiana är inte en bra film. Nej, den är knappt en "helt ok" actiondängare för stunden och den är glömd så snart man rest sig ur filmfåtöljen. Redan i inledningsscenerna när en nioårig flicka springer ifrån vuxna mördare på motorcykel (!) inser man att detta inte är en seriös eller verklighetstrogen actionfilm. Den försöker så mycket efterapa det realistiska våldet som har blivit så populärt i svallvågorna efter The Bourne-trilogin. Men samtidigt som den försöker ha äkta våld, väljer den att visa totalt oäkta serietidningvåld och resultatet blir kasst. Vi får bara ett antal lösryckta scener radade efter varandra utan inbördes sammankoppling och vi får nästan aldrig se hur Cat tar sig till hennes mål. Vi får inte se henne visa upp sina färdigheter eller skicklighet. Undantaget är scenen på polisstationen som i sig var filmens höjdpunkt men som också var en ganska ordinär och trist scen.

Zoe Saldana från den där värdelösa filmen med en massa blåa aliens spelar den av hämnd drivna Cat men hon är ganska menlös som huvudperson. Detta är inte en av mina nya favoritskådespelerskor om man säger så. Men jag antar att om man tycker att hon är härlig kan man kanske gilla filmen lite mer.

Nej, tyvärr blev vårt sena kontraval av film inte så lyckat men man får ta nya tag nästa gång.

Jag ger Colombiana två svaga livslånga hämnder av fem möjliga. Eller vänta nu, vad hör jag där borta, i fjärran? Är det Jojjenito som ropar något? Va? Ah, digitale... Jo, jag ändrar mig och ger Colomiana en hämnd av fem möjliga.

Betyg: 1/5

Mitt filmsällskap Movies-Noir skriver också om filmen idag. Blev han mer förtjust i Zoe? Såg han briljansen i denna film? Kolla in hans text här.