Det var Salma Hayeks namn i rollistan som fångade mitt intresse för denna film. Den är gjord av italienaren Matteo Garrone som tidigare gjorde sig känd med Gomorra, en film jag inte sett. Nu har han flyttat fokus från den italienska maffian till gamla italienska sagor i en värld fylld av kungar, prinsessor och monster. Det är en färgglad och smått burlesk värld.På pappret verkade detta som en intressant film, men trots flertalet absurda och överraskande inslag i sagovärlden förblev jag oändligt uttråkad. Vi får följa tre separata sagor vagt nästlade i varandra. Filmen klipper kvickt mellan sagorna. En är om en drottning (Hayek) som inte kan få barn och vänder sig till trolldomen för att fixa det, en handlar om en prinsessa (Bebe Cave) som bli bortgift till en ogre och den sista handlar om en överkåt kung (en typecastad Vincent Cassel) som misstar en gammal kvinna för en vacker ungmö.
Ingen av historierna är speciellt bra. De saknar helt poäng vilket är en dödssynd då det gäller sagor. De är helt enkelt tråkiga. Dessutom är alla karaktärer mer eller mindre groteska. Finns de någon karaktär i hela filmen man kan tycka om? Nej, inte jag i alla fall. Sagorna är frånstötande och äckliga men detta kompenseras med att de också är totalt ocharmiga. De är inte en dugg spännande, men det kompenseras med att de också är helt humorbefriade.
 |
| Bästa scenen var Violets återkomst till slottet |
Jag ger Tale of tales en loppa av fem möjliga.
Betyg: 1+/5
Två av mina filmspanarvänner, båda med namnet Johan, fann denna soppa både mustig och välsmakande. Jojjenito njöt av söndagseftermiddagen, kaffet, bullen och de sköna sätena på Park. Filmitch ogillar uppenbarligen när Hollywood gör remakes på gamla sagofilmer och han verkar tycka att detta italienska alternativ därmed är bättre per automatik. Det är kanske så det går till i sagornas värld??
Kan delvis hålla med om tv-filmskänsla. Kände lite så i början men sen tänkte jag inte mer på det.
SvaraRaderaHaha, kan inte låta bli att skratta när jag ser bilden längs ner där. Han dyrkar verkligen det där fingret. ;)
Tack för ping. Frågan är om det faktiskt var kaffet och bullen som lyfte filmen... ;)
Hehe, jag fann historien om Vincent Cassels kåte kung den minst intressanta av dem tre. Har aldrig gillat den skådisen heller.
RaderaMen du, det var kanske bullen som gjorde det! :-)
Vincent som är så bra.
SvaraRaderaNej en Hollywoodremake blir inte dålig per automatik och inte heller Italienska sagor men om man gör en grov jämförelse i genren så var denna mer utmanande och därmed mer intressant. Man vågade också ta ut svängarna mer än i de ofta ängsliga amerikanska filmerna.
Jag visste aldrig vilken väg historierna skulle ta vilket höjde spänningen för mig.
Vidare var just avsaknaden av en rejäl moralkaka skön att slippa. Scenografin och musiken var också bra. Det fanns inte mycket som jag ogillade i denna mustiga soppa och jag åt INTE bulle eller drack kaffe - jag bara mös :)
Tack för ping
Hehe, jag förstår dig nog bättre än vad du kanske tror nu. Jag var medvetet lite vass vid min pingning till dig. För när jag läser din text kan man nästan ana en tendens till "Hollywoodrullar är ju inte bra. Per definition."-sentens... Klippte in citatet från en kommentar till Jojjenitos Filmåret 2000-lista... Du vet vems det är... ;-)
RaderaJodå kände igen argumentet och anade att du ville smånypas lite ;) När det rör Hollywoodrullar finns det som bekant både bra och dåliga precis som i alla andra filmområden, just sagofilmerna har jag blivit besviken på men anar att det beror nog mer på att man anpassat manus till PG eller PG.13 än de konstnärliga ambitionerna.
RaderaHåller med! :-)
Radera