fredag 31 oktober 2014

Chef (2014)



Chef är Jon Favreau's film helt och hållet. Han har skrivit manus, han har regisserat och han spelar huvudrollen. Detta var den ena filmen av två som jag och Jojje såg som handlar om matlagning och kockar där nere i Malmö (som känns så avlägset nu i höstmörkret).


Den andra filmen, den om stegen mellan Bombay och Paris var en film som passar hela familjen, regisserad av Lasse Hallström - tja du förstår vad jag menar. Den har underbart vackra scener från den franska landsbygden och fantastiska matkreationer. Chef däremot är en mer svettig latino-street-food-matkultur-film. Feelingen mellan filmerna skiljer sig. 100 steg från Bombay till Paris är reserverad och har finess, Chef är mer personlig, mera American Independent och helt enkelt mera salsa, samba och merengue.


Chef har två distinkta delar. Första delen utspelas i Los Angeles där Jon Favreau's Carl Casper är en hyllad chef. Denna del av filmen är ljuvligt bra, inte minst för att den behandlar problematiken för en man som arbetar i en bransch som lever på kundernas omdömen. Sociala medier, bloggar och twitter togs upp på ett mycket vederkvickande sätt. Låt oss säga som så att lika bra på att laga mat lika naiv är Casper över vad som händer om man ger sig in i ett twitter-krig med sin nemesis bland recensenter Ramsey Michel (Oliver Platt).


Andra halvan av filmen är en road movie och "finna sig själv och vad man egentligen vill göra med sitt liv"-film. Den halvan är också mysig men ändock snäppet lägre. Under hela filmen lagar Jon härlig mat. Vi såg filmen precis före vi skulle gå på onsdagsminglet och jag blev hungrigare och hungrigare allt eftersom filmen rullade på. Det måste vara ett gott tecken om något, att man blir hungrig när man ser en matfilm!


Jon Favreau är ju något av en innefigur i Hollywood och han har sannerligen samlat en känd skara skådespelare runt sig. Vad sägs om best buddy Robert Downey Jr, den lustfyllda Scarlett Johansson, åldersmannen Dustin Hoffman, the cool cat Dobby Cannavale och det perfekta klotet Oliver Platt? Till detta kommer en barnskådespelare som gjorde bra från sig, Emjay Anthony, en latinsk hottie som jag aldrig sett tidigare, Sofía Vergara samt en latinokille som jag trodde varit med i Six feet under fast det inte var han tydligen, John Leguizamo.


Chef är en mustig och köttig film. Den är den bättre av de två bra matfilmerna från Malmö. Jag ger Chef fyra spagetti med olja och vitlök av fem möjliga. Recept ovan.

Betyg: 4/5




Detta var sista filmen från årets Malmö Filmdagar. Precis som förra året var det helt underbara dagar då jag och ett antal av mina filmspanarkompisar och tillika filmbloggare levde i sus och dus i en egen liten filmbubbla. Länkar till övrigas revyer kommer nedan när de finns. Jag såg filmen tillsammans med kumpanen Jojjenito. Blev han lika läskad av alla maträtter som jag?
Jojjenito
Fiffis Filmtajm

4 kommentarer:

  1. Bara läst gott om denna! (förutom nån tjurig brutta på Expressen)
    Den JOVIALISKE Favreu vill man ju se! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hehe. Jovialiske är en mycket bra beskrivning, speciellt i denna film. Kika på'n bara! :-)

      Radera
  2. Ja, jag blev t.o.m. mer läskad skulle jag tro. :)

    Bättre än 100 steg-filmen, mer personlig som du skriver.

    Visst var det gött att vi hann pipa iväg till Vespa efteråt också. Och som du konstaterade hos mig så var det ju 100 steg... vi såg före minglet. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Scarlett var underutnyttjad, visst, men jag älskade henne i spagetti-scenen.

      Radera